Augustibebisar 2008, del 9

Rosa: Stackars dig! Och stackars er som inte får vara friska och umgås. Kram!

VT: Tror inte att man kan njuta så mkt av nån graviditet utom första eftersom första gravven kan du sätta dig själv först och bara pyssla om dig själv, de andra graviditeterna har du alltid barnet/barnen som går före dig och graviditeten bara rusar iväg och vips så har man en bebis till. Vill Marcus också ha en till senare?

Heidi: Spännande med inskolning och jag förstår att du är nervös MEN det är en helt annan sak på dagis tex med maten. Om F ser att de andra barnen äter kommer han också att äta, det är jag helt säker på! Min F som sällan sitter ner och äter hemma utan hellre busar och inte äter nåt sitter alltid fint och äter mängder på dagis, ja hon sitter till o med fint och väntar på maten där!!

sthlmstjejen: ja, idag är jag dock väldigt besviken. På både L och svärfar. Igår ringde dom om snöröjning och då sa jag ifrån att han får fixa någon annan. Jag hörde inte mer om det, L var hemma och tog barnen. Jag får fortfarande inte behålla mer än vatten, äldsta var vaken mycket inatt (hon är ju inte helt hundra frisk än) så jag har inte sovit något. Ja, men då ska naturligtvis L ut och köra snö! Så tydligen blev det inget körande igår och självklart fixades det inte någon annan!

Känns som att jag får f-n inte ens vara sjuk!

vt: förstår att du är jättebesviken - får försöka tänka att det "bara" är ultraljudet, hade varit ännu värre om det var själva förlossningen ("jajamen, foten i kläm eller vad man säger )

rosa: usch, tufft att spy med stor mage Och förstår att du är jättearg på både L och svärfar. Himla rutten stil!!!!

sthlm: jodå, man kan njuta lika mkt (nästan MER) av en graviditet igen . Mina mellanbarn var ju 8 år när Måns föddes och när de är så pass stora kan man få lite mer egotid igen... Visst - det är inte på samma sätt, man kan inte gå in i sig själv på samma vis, men man behöver inte ha så fullt fokus på dem som när de är mindre...
Skulle så gärna vilja uppleva det igen, men 4 barn får räcka. Känner att det är tufft nog att ge dem vad de behöver både när det gäller tid och materiellt (eller nja; de har allt de behöver - men 4 barn kostar, och framförallt nu när de börjar bli lite större, så det är måååånga ggr som det blir nej när de önskar sig något. Men så ser väl livet ut iofs.. Svammel på morgonkvisten från min sida )

VT:
DE var inget roligt för er. Typiskt att bli sämre när det är något viktigt. Men hoppas de endå går bra för dig. Har han magsjuka? Förstår om du är ledsen. Men tur att de inte är dags att föda i alla fall och du sitter där ensam med värkarna. Hmmm...så blev det för mig med första. Min man låg i magsjukan då.

I går så var jag också ledsen. Fattar inte vad vänner kan göra. Har firat nyår nu tillsammans några år. Helt plötsligt när man skickar en fin inbjudan så kan de tyvärr inte komma. Då ha ren annan vän till oss bjudit dem och de tackat ja. De tycker jag var taskit mot oss. Dessutom inte sagt till oss. Ja, de är ett par till som brukar fira med oss. Men de spelar ju ingen roll. Tänker jag fel eller?

Jag har absolut kommit in i mitt efter-förlossnings.depp nu! Vi har kollat på gamla bilder (vi håller på att sortera rätt på alla våra bilder som förut har legat överallt utspritt typ) plus att jag gjorde en garderobsrensning i förrgår och såg alla mina gamla kläder i normal storlek... Och jag kände mig ju verkligen FET förr, före barnen. Nu är jag en strl 44 eller 46 istället för 38-40, väger 25 kg för mycket, och är i så extremt dålig form så det finns inte! Jag bara vantrivs nåt fruktansvärt... Och jag vet att det är en oootroligt hemsk tanke, men man tänker till och med ibland att "jag skulle aldrig ha skaffat barn"... Man ångrar det ju i samma sekund, för barnen är ju värt att se ut som en idiot i resten av sitt liv, men man mår ju verkligen inte bra!!!
Absolut tyngst är det ju nu med amningen, när jag VET att jag inte kommer gå ner i vikt sålänge jag ammar. Och jag VET att jag inte kan ens ta en promenad nu pga fogarna, utan måste vänta i 2 månader eller nåt minst... Man lixom bara sitter och kan inte ens ta tag i problemet lixom....
Ja, nu har jag skrivit av mig, så får vi se om det känns bättre snart....

Bv:
De lät ingen vidare. Har du haft sådan panik innan? Tycker att du ska söka hjälp om de komme rigen Kram till dig. Försök vila i dag.

Jucea:
Ja, du de här med att vänta barn och gå upp en massa kilo är ju så olika. Ja, och efteråt också när det gäller att gå ne ri vikt. Men du de är säkert jobbigt att man gått upp så mycket i vikt. Men jag tycker inte du ska tänka på de tnu utan tänka på de lilla barnent och ägna din tid nu de första. Du kan ju inte heller hjälpa för dina fogar är som de är så att säga. Försök bara att inte ätas överdrivet mycke ffett. Men de behöver du ju också när du ammar lite fett. Så de ska inte tas bort. men finns de inga övniongar för fogarna som du kan göra? Kan du få gå på vattengymnastik och pappa får vara hemma med barnet? Så ta vikten senare när fogarna blivit bättre. Då kan du ut o röra på dig o du ska se att du kommer börja drappaneråt. Tror du inte de? Kram på dig!

Nu har jag gjort mitt RUL (själv) och det gick både bra och dåligt. Det bra var att han kopplade på 3D ett tag så jag fick se fisgrynet ligga och leka med händerna. Det var också det kortet jag fick med hem. Det dåliga var att han inte fick fler bra kort, utan det var det enda, samt att hålrummet i huvudet var lite för stort vid ett av tre mätningar så vi ska få komma tillbaka om tre veckor för att mäta igen. Läkaren (samma som jag hade då jag gjorde RUL med Lyckeli och han är BRA!) sa att han var nästan säker på att det inte var någon fara men det var lika bra att kolla igen. Det kan ju tyda på vattenskalle i så fall. Jag försökte filma skärmen men det gick inte alls, dock får ju Marcus följa med om tre veckor nu och se bebisen då, vilket jag ändå ser som positivt. Så blandade resultat att redovisa till er idag alltså.

Jag hade även lite äggvita i urinen sist jag var hos bm så jag fick lämna idag igen. Jag berättade för bm att jag har haft lite ont i magen det sista och då sa hon att det var extra viktigt att de tog ett prov. Jag antar att det kan vara en uvi som går upp och orsakar kraftiga sd. Jag har även haft mkt huvudvärk det sista, men jag vet inte om man kan koppla samman det med äggvitan i urinen.

JO! Jag blev inte flyttat något alls heller! Så bf är 30 maj.

Heidi
Härligt att känna så tydligt! Jag känner bara lite i magen än, ingenting alls utanpå men det kommer ju snart.

Rosa
Men FY! Du måste ju också få ligga och vara sjuk och ynka lite och faktiskt få vatten och filmer serverade! Jag förstår att du är jättejättearg och ledsen över det. Hoppas verkligen att du snart mår bättre.

Sthlm
Jomen han har inte sagt nej iaf. Jag tror att vi har det ganska öppet och löst. Vi får se hur jag mår om några år med min diab, hur vi lever och hur vi känner då. Men vi har inte stängt dörrarna och sagt att NUUUU var det sista barnet. Kanske är det det, kanske inte.

KaOl
Jag tänker så med, att om de andra barnen är så stora att de går i skolan så har man lite mer tid för sin mage. Man kan ju även involvera de större barnen bättre då, så det förstår och kan hjälpa till på ett annat sätt. Min syrra fick sin fjärde då hennes äldsta dotter var 11 och hon är ju som minstingens extramamma.

Kesso
Jamen visst är det så - bara han kan vara med på förlossningen. Och vi får ju en del extra ul senare då de ska kolla tillväxten med. Plus att han är med på varje bm-besök och lyssnar på hjärtat och så. Men RUL är ändå lite extra speciellt.

Jucea
Du har ägnat två år nu åt att skaffa barn och då har du gått upp i vikt. Du kan ägna resten av livet sedan åt att bygga upp shyssta muskler och komma i dina gamla kläder. Om fem år sitter du säkert där i dina 38:or och känner dig fin igen. Det positiva med att ha varit stor (eller inte liten iaf, jag har samma storlek som du ungefär ju) är att man känner sig bra snygg då man kommer i en 40:a sedan.

Tack alla. Ja, det är ju ingen dans på rosor direkt. Nu har jag iallafall fått behålla en macka jag försiktigt pressat i mig. Men jag har en j-a huvudvärk.
Jag är sur så jag gör inte ett skapandes gram här hemma nu, växlar mellan golvet, toaletten och datorn ibland .

Nä, det är ju inte kul att gå upp i vikt, men det kan man ju få bort sen. Med det sagt så ser jag inte fram emot ännu en sommar stor som en val.

VT: tråkigt att han inte kunde följa med. Hoppas det inte är något, bra med extrakontroll.

Pyret i magen här bökar runt och sparkar mest hela tiden. Känns ju mindre bekvämt när man hänger över toalettstolen . L kände första gången igår. Jag har inte frågat tidigare om han velat och han har småförsökt själv, men igår frågade jag, han ville och då fick han.

Rosa,
Vi hade ju magsjuka, som satte igång förlossningen! Det var ju ingen höjdare, även om det var typ 12 timmar som man inte mådde bra bara, sen var det mer att man hade svårt för att äta för att man inte visste om man skulle må illa igen då och inte ville chansa typ.... Det var iaf natten mellan söndag och måndag, och jag började må ok igen måndag fm. Tisdag morgon kl 6 gick vattnet! Så magsjukan hade ju iaf nånting bra med sig, men man var ju rätt slut efter ingen mat på 2 dygn!! Jaja... vad fan,d et jag skulle komma fram till var iaf att när magen är så jävla stor att man inte ens kommer fram till toan när man behöver spy, där går gränsen lixom... Blä!

Heidi,
Ted totalvägrade tex att äta själv, smärgåsbitar eller så som vi gav honom. men efter 2 veckor på dagis var det inga problem längre. De lär sig himla snabbt, och ted äter också sånt han inte vill ha hemma. Han är ju ett riktigt vällingbarn och skulle kunna leva på välling om han fick (rätt skönt när han eller vi är sjuka faktiskt, att han gillar vällingen!) men på dagis är det ju inte synen av välling, och det går bra ändå.

jucea: ja än så länge är jag ju bara i v.26, men det kändes ju inte skönt att kräkas. Fick ju ont i magen. Jag har ju aldrig kräkts som gravid, så det var en ny upplevelse.
Men inget ont som inte har något gott med sig, nu är jag iallafall under 100-strecket igen . Nä, det är ju inte bra, men jag har tappat 3kg på det här dygnet.

Bebis vagga:
Oj vännen det du måste göra är att vila och inte tänka på sådanna otäcka tankar om vad som kan hända osv..
Din gabriel mår bra och inten kommer att ta honom ifrån dig.
Det är läskigt med panikångest attacker.
Har själv fått det flera ggr
När jag blev slagen av sambon så låg jag på golvet och jag fick ingen luft och jag kunde inte andas och jag bara låg där hjälplös och mådde så piss
Hjärtat slog 1000 volter och jag ville bara gråta av räddsla.

Kesso,
Tack! Ja, jag VISSTE ju redan innan att jag inte skulle gå ner nåt under amningen, eftersom det var så sist! Och det har inte känts så jobbigt förut, utan det är NU närdet lixom står en upp i ansiktet... Tycker inte jag ser så hemsk ut om jag ser tex i spegeln, men det är väl att man har vant sig lite i taget att man blivit större. Om jag ser en bild däremot så får man det ju mer svart på vitt lixom.... Bläääää.... Och sen är det ju det att jag kan ju inte dra ner på maten nu heller, just den här idiotin att man inte KAN göra nånting även om man vill det lixom... Det är jobbigt... Men men jag gick ner kilona bra sist, så jag vet ju att jag kan göra det igen, jag önskar jag kunde göra det NU...

VT,
Vad skoj att ni får komma tillbaka Och jag är säker på att de inte hittar nåt galet sen i slutändan ska du se!
Javisst är det så... Man kan ju vara mer nöjd med sin "normala" storlek sen när man väl kommit dit igen!! Om man nu nånsin gör det... BLÄÄÄÄ!!! Jaja, jag får väl försöka stå ut... man vet ju innerst inne att det är värt det, men sen när folk lixom struttar runt i sina vanliga jeans redan en vecka efter förlossningen och det inte syns minsta spår av deras degiga mage, då mår jag SKIT!

jucea: jag förstår dig precis!! Sådär har jag mått efter varje barn, ganska direkt efter förlossningen har jag provat gamla byxor som jag kunnat ha tidigare för att upptäcka att jag har världens degmage som inte vill försvinna! Nu har jag gått ner så efter ett år har jag nått min inskrivningsvikt varje gång men visst har det krävt en del jobb, tex inte unna sig så mkt som jag alltid gör när jag är gravid... Men jag är säker på att du kommer att gå ner i vikt och när du slutat att amma får du börja träna och äta nyttigt.

VT: Kul med UL! Hoppas att det inte är nåt konstigt med bebisen, men skönt för er att komma tillbaka igen och då får ju Marcus följa med. Strongt av honom att gå med på alla bm-besök, tror jag har gått alla själv efter första barnet, ja förutom några få besök med barnen i släptåg.

Hihi jag frågade bara om Marcus kunde tänka sig en tredje eftersom, om jag inte minns fel, så ville han bara ha ett barn från början

Rosa: Mysigt med sparkar och kul att L vill känna på magen! Han måste ju få nån kontakt med bebisen nu tycker jag

sthlm,
ja jag hade ju gått ner alla gravidkilon till jag plussade nästa gång! så när jag väl slutade amma gick jag ner nästan 1 kg i veckan! så jag vet ju att det går, och jag tvivlar inte på att jag kommer gå ner såsmåningom (iaf det mesta, det beror väl lite på hur trögt det går när man börjar närma sig normalvikten antar jag)... det känns mest bara jobbigt att jag inte kan göra nånting åt det NU, utan får gå och må dåligt över det... vill ju inte sluta amma bara för att gå ner i vikt heller lixom...

en annan sak är ju att jag inser att även om jag går ner till mi normalvikt nu så kommer jag ju inte komma i mina normala kläder, eftersom jag har tappat så mycket muskler. så jag kommer ju vara mkt större fortfarande vid den vikten. det tar ju ett tag att jobba upp muskler också... får kanske damma av hemmagymmet som jag köpte i somras (?) men inte kunde använda pga förvärkarna och fogarna...

Jucea, håller med VT, du har hela resten av livet framför dig att träna och bli i form igen. Men jag vet att jag kände samma när jag ammade Felix. Ville äta mindre och gå ner i vikt, men visste att det inte var hälsosamt så det var bara att proppa i sig. Och jag vet inte hur det är för dig, men amningen gjorde mig vrålhungrig och TÖRSTIG! :) Så det är inte lätt minsann. Långa promenader med vagnen skulle jag rekommendera.

VT, hoppas allt är bra med lillen där inne, vilket det säkert också är. Skoj med 3d bild! :) Har du lagt upp den på bloggen?

NU - Heidi (och er andra) - har jag lagt upp enda bilden från RULet på bloggen, om ni vill kika. www.troll.bloggagratis.se

Vt: roligt att se! Vad tror du det är för kön?