• FiaG

    Behöver råd

    Jag har en vän som förlorade sin son (15 mån)i april 2010 efter en tragisk olycka hemma. Vi var väldigt nära vänner på gymnasiet och har hållt kontakten sedan dess (om än mer sporadiskt).


    När jag fick reda på olyckan och dess tragiska utgång (samma dag som det skedde) har jag försökt stöttat efter bästa förmåga. Jag har ringt och pratat (och vågat fråga frågorna som oftast inga vågar fråga likaväl som jag pratat om vardagen), skickat sms och mail (det blir någon gång i veckan/månaden).
       Jag får oftast inget svar på smsen och mailen, men jag förväntar mig inte det heller eftersom jag anser att i en sådan här situation måste man få mer än vad man kanske kan ge tillbaka.  
       Vi (min man och jag) åkte och var med på begravningen och på fikat efteråt.

    Är det något mer jag kan göra?
    Jag funderar att göra:
    1. Att på hans födelsedag skänka en slant till Astrid Lindgrens Barnsjukhus (föräldrarna önskade sig att folk skänkte pengar dit istället för blommor vid begravningen) i hans minne. För att visa att i våra ögon finns deras son, och är fortfarande en del av deras familj även om han är i himlen.
    2. På årsdödsdagen skicka ett mms på ett ljus vi ska tända i hans minne och göra lika på dagen för begravningen

    Skulle ni uppskattat dessa gester eller blir det för mycket?

  • Svar på tråden Behöver råd
  • sandrali

    Det låter som jättefina idéer. När vi förlorade vår son tyckte jag att det värmde med alla som brydde sig, även om man inte hade ork att hålla kontakten tillbaka. Jag tror att det är gult värt.

  • Ulrika01

    Jag skulle uppskattat det enormt mycket! Det är nu över ett år sedan vi förlorade vår Valdemar och jag orkar fortfarande inte svara på mail och sms vissa perioder. Men när nära och kära har gjort liknande saker som du tänker göra så känns det otroligt varmt, gott och tröstande. Ingenting någon gör kan ta bort smärtan av att leva med ett förlorat barn, men omtanke gör att man inte känner sig så förtvivlat ensam. Och tyvärr är det så, ju längre tiden går desto mindre engagerar sig folk i det döda barnet. Och för oss som fortfarande, och för alltid, lever med det döda barnet i familjen så blir det rätt frustrerande. Så skänk pengar, tänd ljus och låt familjen veta det, fortsätt skriva och ringa även om din väninna inte är lika aktiv i kontaktskapandet, åk till graven och sätt en blomma osv. Det är inte för mycket. Det är omtanke och äkta vänskap!

  • Ängeln Teo

    Jag kan bara hålla med de andra!!
    Det värmer otroligt i hjärtat när andra bryr sej om...
    Man förväntar sej absolut inte blommor och besök vid graven tex men när det står en bukett där känns det så otroligt fint!!
    Att ens barn faktiskt finns någonstan och att de finns dom som saknar och älskar honom/henne!!
    Att tända ljus eller skänka en slant uppskattas säkerligen!!
    Även ett sms även om man som sagt inte orkar svara!!!


    Ängeln Teo
Svar på tråden Behöver råd