Veckopendla fran London

Det är genomförbart med det sliter i längden. Har han ett sådant jobb att han kan jobba hemifrån ibland? Helgerna blir ju lite längre om han kan jobba hemifrån fredag samt måndag iallafall varannan vecka och då flyga tors kväll samt tis morgon. Det blir ju även dyrt att pendla om det inte är arbetsgivaren som står för resekostnaderna. Var i Sverige vill du bo? Om det är i Stockholm är det ok eftersom det går mycket flyg, är det nån annanstans i landet tillkommer ju även den restiden. Tänk även på att inkludera flygplatstransfer när ni räknar på det. Visst kan man hitta billiga flyg men när man lagt på heathrow express, arlanda express, taxi etc. så är det inte så billigt längre.

Som tillfällig lösning funkar det absolut. Du och barnen kan ju även flyga till London ibland så slipper din man resa hela tiden för man blir väldigt trött av att pendla på de viset. Visst att det bara är 2,5hr flygtid men man ska ju till och från flygplatsen med.

Lycka till!

Tack for det! Det ar sa bra att hora nagon annans asikter om detta, nagon som sjalv bor utomlands. Ja vi tankte runt Stockholms omradet eller Uppsala eller rent av Vasteras da min familj bor dar omkring. 
Usch vad svart det ar men vad gor man inte nar hemlangtan borjar ga mig pa nerverna! Fast samtidigt kanner jag mig ju skit dum mot min man som (stackarn) far pendla och halla pa....
MVH 

Jag tycker ärligt talat att det låter "uppåt väggarna" att ha det så.  Jobbigt för din man att pendla så mycket och det lär slita på relationen.  Du bor ju i alla fall relativt nära Sverige och bör kunna åka "hem" ganska ofta. 

Jo det lar bli jobbigt vilket jag forstar! Tyvarr ar det inte bara sverige besoken jag ar ute efter utan att faktiskt BO dar. 

Vi har haft det så en tid, men utan barn. Det är jättetufft. För båda men mest för den som reser. Och om det dessutom inte är för en begränsad period så skulle jag inte göra det.

Utöver resekostnader så får ni ju dubbla boendekostnader också men det har ni ju säkert tänkt på.

Vantrivs du verkligen i London? Om inte så försök att hitta nåt annat sätt att bota hemlängtan. Jag tror att du och barnen kommer sakna din man mer än vad du saknar Sverige.

Lycka till vad du än väljer!

Min familj pendlade London-Stockholm under en 10-årsperiod, och det funkade bra överlag. Men jag var 16 år när vi började med det. Skulle personligen dra mig för att ge mig in på det med småbarn. Trots att jag var såpass "gammal" saknade jag min pappa oerhört mycket, bara att ha honom där till vardags. Det slutade med att jag kände mig oerhört rotlös som ung vuxen, och fyttade fram och tillbaka flera gånger under några år efter att jag flyttat hemifrån. Hade väldigt stor hemlängtan åt båda hållen, och gräset verkade alltid grönare på andra sidan.

Min pappa hade en deal med sitt jobb om att jobba hemifrån, från Sverige, två veckor varannan månad. Vi hade också möjlighet att ha hyfsat stora lägenheter på båda hållen, så att hela familjen kunde ses där det passade bäst, vilket bidrog till att göra hela grejen "rolig" istället för bara jobbig.

Andra BRA saker är att man försöker att verkligen göra det bästa av tiden när man träffas. Man tar inte varandra för givet. Det är slitigt att pendla, men det kan också vara kul och berikande med omväxling. Man fastnar inte i gamla vanor och traditioner. Man blir stimulerad till att skapa en egen "livsstil", istället för att bara göra som man "ska". Man kan känna sig rotlös när man pendlar fram och tillbaka, men man kan också bli bra på att känna sig hemma lite här och var.

Vad är det du saknar med Sverige? Kan du bota hemlängtan på nåt annat sätt? Åka hem oftare tillsammans med barnen? Har ni möjlighet att ha en lägenhet eller sommarstuga i Sverige, så att ni kan vara där under längre perioder, leva riktigt svenskt vardagsliv?

Jag har levt  så utan barn, och under kortare perioder sedan barnen kom. Tråkigast för pappan, skulle jag vilja säga, men helt ok för mig! Jag träffar också  i mitt jobb en del utländska  familjer som gör så. Det är då oftast så att mannen jobbar i Sverige och familjen bor kvar i annat europeiskt land. Det verkar funka bra för flera av dem. Viktigt dock att mamman har någon vän/släkting på hemmaplan som kan hjälpa till vid sjukdom eller liknande, annars blir det stressigt.

Vi hade ungefär den situationen i ett par månader, för ett år sedan. Vi bodde utanför Paris och min franske man blev erbjuden jobb i Sverige. Min man började jobba i Sverige vid årsskiftet och jag jobbade och bodde kvar i Paris tillsammans med våra tre barn och vår au pair. Min man hade en övernattningslägenhet i Sverige, som företaget till en början betalade för. Vi letade under tiden hus i Sverige, men trots lånelöfte så var det svårt. Det fanns ont om hus i den storleken vi var ute efter och de få som fanns gick för högt för oss. När vi väl hittat ett hus sa jag upp mig och vi förberedde flytten.

Min man hade en överenskommelse med sitt jobb att han kunde flyga måndagar och fredagar och de dagarna jobba hemma och från flygplatsen. Han kunde därmed ta Ryan Air, så vi kom relativt billigt undan. Men som Betablockare skriver, så var det kostnaderna runt omkring som var höga (flygbuss och tåg).

Det var jobbigt, särskilt för barnen som då var 5, 3,5 och 1 år gamla, men vi tyckte att det var värt det eftersom det var vår enda chans att komma till Sverige. Vi hade inga drömmar om att flytta till Sverige, men när tillfället dök upp tyckte vi att det skulle vara kul att testa.

I efterhand är vi nöjda, eftersom vi nu har ett lugnare liv och jobb med kortare arbetstider, kortare pendlingstider och högre löner. Min man veckopendlade i fem månader - jag vet inte hur mycket längre vi hade klarat det. Jag skulle bara gjort om det om jag vetat att det var för en begränsad tid.