Jag fattar inte vad som just hände...
Hej,
Jag är ensam mamma med en liten dotter som jag älskar över allt annat. Vi var precis hemma hos hennes mormor och jag satt i soffan och tjejen tultade omkring som hon alltid gör där. Mamma hade problem med pannan som hade stannat så hon var nere i källaren och höll på med den. Ned till källaren är det en lång brant trappa. Plötsligt kom jag på att tjejen var långt borta i huset, kanske i närheten av trappan! Jag reste mig upp och sprang dit och mycket riktigt, där stod hon någon meter ifrån källartrappan som var ÖPPEN!! Mamma hade inte stängt dörren!! Hon kunde ha dött!! Min lilla tjej kunde ha dött!! Jag ropade till mamma att hon måste för helvete stängt dörren. Hon bara mumlade någonting och stängde den. Och sedan fortsatte hon snacka om den jävla pannan. När jag sedan tog upp det med henne så sa hon att det var lika mycket mitt fel eftersom jag borde ha hållit koll på henne och hon ursäktade sig med att hon var stressad och uppslukad av att pannan inte fungerade. Hon var fortfarande irriterad över pannan och verkade i övrigt oberörd.. Men tjejen går alltid onkring där inne och hon och jag är alltid jättenoga med att ställa källardörren. e´Är det verkligen mitt fel att jag utgick från att hon gjorde det nu också? Jag blev tyst och ville inte bråka men jag är chockad och jag är fruktansvärt arg inombords både på mig själv och mamma. Jag har lärt mig av erfarenhet att det är helt meningslöst att ta konflikter med henne. Jag blir bara tyst .. men jag fattar inte hur man bara kan gå vidare efter en sån sak. Jag känner mig inte trygg med henne där längre för jag vet ju inte om hon kommer glömma dörren öppen igen. Jag funderar på om jag ens borde gå med tjejen igen eftersom det är en faktor jag inte kan kontrollera, men att förklara det för mamma ser jag som omöjligt och jag är för övrigt i underläge till min mamma eftersom hon har hjälpt mig väldigt mycket och vi bor grannar. Vad tänker ni om det här?