Otroligt mammig son
Hej!
Jag och min sons pappa separerade för ca 6 månader sen. MIn son var då 2 år.
Han har alltid varit extremt mammig, pappa har funkat men om han har fått välja så har det varit mamma.
Pappan och jag har fortfarnde en väldigt bra relation, vi är vänner och vi har sonen varannan vecka.
En gång i veckan så ses vi hos varandra och äter en gemsam middag med våran son.
Vi pratar även dagligen i telefon.
Sen sonen började på förskola för 10 månader så har lämningarn varit hemska, han har varit ledsen och arg sen dag ett. Alltså redan innan separationen.
Både när jag och pappan har lämnat. Den enda som det funkar riktigt bra att vi båda lämnar hos är hos pappans föräldrar, då vinkar han utan problem och är jätte glad.
Han blir helt knäckt när jag ska gå någonstans, även om det är mormor el till och med pappa.
han går på förskolan mellan 8.30-16.00 så det är inga jätte långa dagar.
vi har pratat med förskolan om detta, och bestämt att vi ska fortsätta som vi alltid har gjort, och att det förmodigen kommer att ge med sig så småning om.
När vi är hos kompisar så vill min son att jag hela tiden ska sitta med på golvet och leka, kommer och drar i mig hela tiden, det var till och med så att våran sons kompis som är tre år sa att " nä han vill bara leka med sin mamma" och då träffar vi kompisen väldigt ofta och det är i princip som syskon. Följer jag inte med vilket jag provat flera gånger så blir han hystersik och arg, kastar saker och lägger sig på golvet. ja protesterar helt enkelt.
Hans tal har kommit igång mer och mer, men mest ord och inte så mycket meningar, han förstår men uttrycker sig dåligt.
även om vi som "familj" ska hitta på saker och träffa folk så tyr han sig otroligt till mig. Vilket ibland kan vara lite påfrestande. samt att pappan tycker att när jag kommer så blir han mycket värre och vill köra med mig hela tiden. Nu kan man ju tro att jag aldrig säger nej och bara går med på saker han vill men nej, jag säger ifrån ofta och är väldigt bestämd och envis som person, jag skäms inte om min son ligger på golvet på ica och skriker, jag låter honom ligga där tills han lugnat ner sig.
Min fråga är väl helt enkelt vad man kan göra för att förbättra denna situation. Separationen har väl säkert en inverkan. Men i och med att det var redan innan så undrar man ju lite. Eller är det bara att härda ut?
// fundersam Mamma
