• Gevieve

    Slängdes av SL-bussen när 2-åringen grät

    Läste den här artikeln som berättar om ett par tillsammans med sitt 2-åriga barn som åkte SL-buss (515). Familjen slängdes av bussen av chauffören då denne "kände sig hotad" när den 2-åriga flickan grät otröstligt. Detta trots att passagerarna på bussen var snarare på familjens sida och bad chauffören att fortsätta färden utan att slänga av familjen.

    Vad tycker ni om denna händelse? Tycker ni att chauffören gjorde rätt i att avlägsna (om än allt för ilsket) familjen eller är det inte ett tillräckligt tungt skäl för att slänga av dem? Själv blev jag förbluffad över chaufförens reaktion (enl. tidningen då) och tvivlar på jag i deras ställe hade klivit av bussen.

  • Svar på tråden Slängdes av SL-bussen när 2-åringen grät
  • Mörksuggan

    Läste också den. Dock tolkade jag det som att chauffören "kände sig hotad" när de andra passagerarna började backa upp familjen. Inte av 2åringens gråt. Men hur som helst är det inte ett okej beteende av chuffören. Det går inte att begära att en tvååring ska sitta tyst och lugnt och kunna kontrollera sitt humör hela tiden. Däremot kan jag ha förståelse om man slänger av ett gäng ungdomar eller vuxna som väsnas och lever rövare.


    Man ska inte tro på allt som är sant...
  • MysMamman87

    Det här låter inte normalt i mina öron, så ska det absolut inte va.


    Jag hade vägrat gått av bussen. Man har rätt att åka buss och barn gråter. Men det visste tydligen inte han.. usch va irriterad jag blir..

  • pluvdo

    Nej, jag tycker inte att chauffören gjorde rätt. Har man så låg stresstolerans så bör man söka sig till något annat jobb. Man måste i min mening ha förmågan att koppla bort irritationsmoment för att kunna köra buss på ett bra och säkert sätt.

    Min son blev jätteledsen på bussen häromdagen. Jag blev i och för sig inte avslängd, men i synnerhet en tant stod och råblängde på mig, himlade med ögonen, suckade. Vad förväntar hon sig att man skall göra åt en trött och grinig tvååring egentligen? Är man ensamstående så kan man inte gärna lämna barnet hemma när man skall iväg heller.

  • Severus

    Skulle inte fixa att koncentrera mig med skrikande småbarn

    Så jag kommer aldrig arbeta där det finns risk för störande moment i form av barn, dånande maskiner, folkmassor etc

  • Solveig og Kosinus

    Jag blev utslängd från en affär en gång med min två-åring. Jag hade ställt mig med honom i foajen så att han skulle lugna ner sig innan vi gick in, men vi var tvugna att gå ut i snöslasket. Kändes pinsamt.

  • sverker11

    Bara ena sidans argument kommer fram och artikeln kommer från Aftonbladet. Båda orsakerna gör att man bör iakttaga en viss försiktighet när det gäller att kommentera händelsen.

  • synonym

    Den chafisen åker jag med utan att blinka.
    Är det nått som verkligen driver en till vansinnet är handlingsförlamade föräldrar som inte kan hantera sina ungar.
    Det är NI som skaffade barn, vi andra ska inte behöva lida för det.
     
    För att klargöra så är jag själv förälder och dom få gånger vi inte fick rätt på nån av våra spädisar på buss så gick vi av självmant, anledningen var att inte vara en börda för alla andra som inte bad på att få lyssna på våra ungar som var oturligt för alla rymliga lungor.
     
    Man kan hoppas att fler tar efter exemplet.
    Det är tillräckligt jobbigt som det är när man åker kommunalt, det ska inte vara en tortyrsession direkt.
     

Svar på tråden Slängdes av SL-bussen när 2-åringen grät