Att inte tappa bort dig själv i längtan efter barn

Hej alla,

Publicerar delar av min blogg här i forumet. Läs i tysthet om ni vill, kommentera om ni vill. Vi är fler och jag delar gärna med mig och tar gärna del av era tankar.

Ibland känns det som om mitt liv går i olika teman, iaf när det gäller tråkiga saker.
- Tonårstjejen med skilda föräldrar
- Tonårstjejen som är olyckligt kär
- Den unga kvinnan vars ex kom ut som bög
- Den unga kvinnan som drabbades av en livskris
- Den unga kvinnan som gifte sig och sedan blev bedragen efter ett år
- Den unga kvinnan som skilde sig
Och nu- kvinnan som kämpar för att bli gravid, kvinnan som befinner sig i en fertilitetsutredning.

Men jag är ju så mycket mer än det här. Andra ser nog företrädesvis inte mina hinder, mina tråkiga tankar eller min sorg. Jag håller på att lära mig att själv se helheten, som förstås är så mycket större och bättre än ovan. Idag har jag till och med känslan av att jag blir lycklig utan barn, om jag bara slutar vänta på att det ska hända. Jag orkar inte bry mig. Inte idag. Idag är jag flickvän/sambo, dotter, syster, väninna och duktig privatrådgivare. En trevlig och hjälpsam kollega. Idag är jag en kvinna som är trött men nöjd med mig själv. Med min personlighet, min prestation och mitt utseende. Idag är jag inte en kvinna som bara vill bli gravid. Idag är JAG.