Hur ska jag tolka det här ?
Jag har precis börjat i samtalsterapi och gått typ 4 gånger hos henne nu . Hon är en väldigt empatisk, lugn och omtänksam sjuksköterska. Hon har verkligen gjort ett bra intryck på mig med sitt sätt att vara mot mig, jag har haft väldig otur innan och varit med om väldigt otrevligt bemötande så det här känns helt otroligt bra.
Under dom första samtalen sa jag att det kunde kännas ensamt att vara singel och att jag gärna ser ett mörker av singelliv hela livet framöver.....hon frågade då ' har du varit kär?' ...' ja' svarade jag..varpå hon säger ' var det i en kvinna eller man ?...var det din kille som gjorde slut?' ....jag har svårt att så för min läggning och är inte så öppen med det till andra , jag har SÅÅÅ svårt för att visa känslor ( har sina orsaker)...jag sa ' det var hon' ....då sa hon inget...sen sa jag ' vi bodde ihop' då säger ' jaha, det visste jag inte, var det mkt bråkigt så det var väntat att det skulle ta slut?' ...jag sa bara ' mm..kanske det' ...hon sa med ' du kan berätta vid ett annat tillfälle om du vill '
Sen tänkte inte jag mera på det förrän det blev lite märkligt igår.....eftersom jag är en väldigt inåtvänd person är jag svår att nå och jag antar att deras jobbsätt är att provocera och testa patienten för att nå den på bästa sätt för att de ska veta vilken behandling man behöver.....hon vill t.e.x spela dataspel ihop..vilket måste betyda att jag är mera avslappnad då och hon ser mig i en annan situation.
Igår skulle vi gå till min dagverksamhet dels för att prata lite och så fika där....vi började gå dit....helt okej...vi prata...sedan så tog hon tag i min hand och höll i den...jag tänkte för mig själv ' men shiiiiiit vad håller hon på med'....tills jag reagera och tog bort handen....det kändes INTE okej...varför göra så?.....hon höll om min axel sådär man kan göra med någon lite då jag försökte prata hur veckan varit...
Inne på verksamheten så prata vi lite med personalen och sedan frågade hon om vi skulle fika , jag svarade 'ja' ...det bjöds på tårta den dagen och när jag stod och fixa en bit så bara kommer hon där bakom mig och liksom tar handen på min rygg och sådär rör på ett sätt man gör om man är tillsammans med någon kan jag tycka....även att hon menar väl och säkert gör allt för att jag ska kunna lita på henne och känna trygghet att vilja prata med henne och dela med mig av mitt så undrar jag lite om man gör så med patienter iallafall? ....hon frågade om vi kunde göra sällskap till bussen efteråt vi fikat...
När vi sa hejdå ville hon ge mig en kram och jag har så svåååårt för all slags närhet..och värsta stela kramen som hon mest krama mig med.....blev jätttekonstigt.....jag har flera gånger velat skrika på henne ' rör mig inte' ..men jag vill inte verka otrevlig och det kanske är den där gränsen hon 'väntar ' på ?...
Hon är gift antar jag , för jag vet att hon har barn ...iaf två stycken som är vuxna och utflugna. ... men att hon tog min hand sådär och nu känner jag mig pinsamt dålig som bara såklart innan jag reagera höll kvar som om jag vore helt störd :/
Vi ska ses på fredag igen och då frågade hon om jag visste vad Liqvid var för något...hon skulle ta reda om det tills vi sågs...( hon sa att det var ett ställe för homo/bi/trans -personer häri stan)
Sist vi sågs hade hon lagt mina vantar i min luva på jackan och när jag frågade vart hon gjort av dom så gick hon fram till mig (väldigt nära) och tog fram dom från min luva.....säkert ännu ett sätt att kolla min reaktion.
Jag försöker tänka att allt hon gör har en anledning och hon gör det i jobbsyfte ?
Tolkar jag det rätt då?
