Tips på hur jag kan hantera både min man & svärmor

Ja som rubriken lyder så vill jag gärna ha lite tips och tankar kring hur jag kan hantera min svärmor. Hon är inte alls elak eller dum på något sätt, tvärtom! Hon är hjälpsam, snäll och ställer upp som barnvakt, skjuts och avlastning för att jag eller min man ska uträtta ärenden. Samma sak gäller med mina föräldrar. De är också mycket hjälpsamma och finns alltid här för oss när vi behöver deras hjälp. =)

Det jag behöver tips på är hur jag ska hantera min man och svärmors tajta relation. De kan tydligen prata med varandra om precis allting. Svärmor ser min man som hennes lilla bebis. Han är liksom över 20 år, suck!
Problemet är dels att han är ensambarn. Men jag är också det enda barnet, men inte håller mina föräldrar på att dalta med mig för den sakens skull.
Varför är det just mammorna som daltar och gullar med sina söner för?

Hur ska jag hantera situationer där svärmor kladdar på sin son och daltar med honom fortfarande? Inombords blir jag arg och irriterad för att svärmor verkar vägra släppa taget om sin son som faktiskt är vuxen.
Jag och min man har liksom bildat familj. Vi är gifta och har barn och djur.

Och jag säger inte att svärmor ska försvinna ut ur vårat liv, men hon måste lämna oss lite ifred. Och verkligen klippa bandet med sin son. Min man förstår mig men är för feg för att säga till sin mamma. Vi har haft så många diskussioner/gräl om svärmor. Nu går det snart för långt!
Jag vet liksom inte om jag ska ta tjuren vid hornen och prata med svärmor om hennes barnsliga beteende gentemot sin son. Eller om jag bara ska tiga?

Är det någon mer än jag som också har en svärmor som vägrar att släppa taget om sin vuxna son?