• Sebbe 77

    Lämna henne !

    Lämna henne!

    Den här texten grundar sig på mina egna erfarenheter och vad jag sett i relationer i min närhet.

    Män som misshandlas och förtrycks av sina kvinnor betraktas som humor. Folk som anser sig förespråka en uppluckring av stereotypa könsroller har även de roligt åt män vars liv har tagits över av deras kvinnor. En komedi är aldrig komplett utan en hunsad man. I vår kultur har vi en mycket större förståelse för kvinnor som utsätts för förtryck i relationer.

    Män får inte, kan inte, ska inte vara offer. Det är den stora handikappande svagheten som vår könsroll innebär och det utnyttjas väldigt mycket av känslomässigt störda kvinnor som inget hellre vill än att se en man lida.

    Läs min lista för att förstå om det här gäller dig och din relation.

    1. Allt är en diskussion.
    Klart att folk i relationer diskuterar. Det här är något annat. Hennes ovilja att ge dig det minsta livsrum gör att allt du vill, allt du tar upp, föreslår eller vågar yppa ska kritiseras och diskuteras. Om du är osäker på om det här gäller dig så ska du fråga dig själv: Undviker jag ofta att nämna saker för henne enbart för att slippa plågan av de ständiga diskussionerna?

    Du måste förstå att det här är inte diskussioner egentligen. Det är ett sätt att äta upp dig som människa. Fortsätter det här under en längre tid så kommer det inte att finnas något kvar av dig.

    2. Du borde egentligen vara någon annan.
    När hon behandlar dig som ett renoveringsobjekt så måste du förstå att det är inte kärlek, utan motsatsen till kärlek. Att ständigt driva linjen att du ska förändras till det bättre och att hon är auktoriteten som alltid vet vad som är bäst – är ett helvete för vilken människa som helst. Om hon dessutom på ett förödmjukande sätt jämför dig med andra män som påstås vara bättre, snyggare, rikare osv. – förstå att det är ett känslomässigt övergrepp. Skulle det vara så att hon själv tror att det är ett uttryck för omtanke så lovar jag dig att hon har en sjuka som ingen botas från. Kvinnor som har det här beteendet tycker inte bättre om sina män som böjer sig för hennes vilja, tvärt om tycker de ännu sämre om sina män när de gör det. Motsägelsefullt, jag vet, men så fungerar de.

    3. Du finns endast till för att lösa praktiska problem.
    Du fyller din funktion när du gör hennes liv lättare. Du är drängen, spermadonatorn, bankomaten, kavaljeren, budet osv. Du får finnas till i hennes närhet av praktiska skäl, inte känslomässiga. Ja, de flesta har en praktisk nytta av varandra i en relation, men det här är på en annan nivå. Fråga dig själv: Är hon intresserad av att vara med mig när jag inte fyller någon praktisk funktion? Vill hon vara med mig? Det låter simpelt och det är det också. I par som lever så här brukar det diplomatiskt heta: "Vi har slutat prata med varandra."

    3. Hon nekar dig livsrum.
    Du måste kämpa för varje millimeter du behöver för att leva ett eget liv. Tänk att du till exempel vill gå en kurs som kostar pengar. Det skulle betyda en sämre privatekonomi och du blir mer upptagen. Hon tycker omedelbart att det är en dålig idé i och med att hon inte har någon direkt egen praktisk nytta av det. Tvärt om är det ett hinder för alla de praktiska funktioner som du finns till för att fylla. En kvinna som älskar dig och som kan ha fungerande relationer med män, tänker på dina känslor och dina livsbehov när du säger att du behöver något. Det betyder inte att hon säger ja till allt, men hon bryr sig om dig.

    4. Hon nekar dig fysiskt rum.
    När ni flyttar ihop eller bor tillsammans så har du svårt att få fysiskt utrymme för dig själv. Du förvisas till de ställen i hemmet där ingen vill vara, som källaren eller garaget, eller så får du inget rum alls. Om du mot förmodan lyckas förhandla dig till ett hörn av hemmet så ska du ständigt påminnas om att den existensen är på nåder. Till slut är smärtan av tjatet och pikarna så stor att du mest vill göra som hon säger bara för att bestraffningen ska upphöra.

    5. Hon handlar med sex.
    Sexhandel framställs ju ofta som att det händer i utbyte mot pengar i direkt mening främlingar emellan. Samtidigt vet alla att den omfattande sexhandeln sker i det sociala livet och i relationer. Kvinnor vet att alla män vill ha sex och de använder den driften för att få det de vill ha. Glöm nerknarkade människorvrak som säljer sex för att köpa heroin eller bortrövade kvinnor från Rumänien. Det är en liten anomali i jämförelse med det som sker överallt dagligen.

    Den populära framställningen gör gällande att män sexuellt utnyttjar kvinnor. Klart att det förekommer (ingen har påstått något annat). Men det är viktigt att belysa en förtigen aspekt, nämligen hur kvinnor utnyttjar män genom sex eller löftet om sex. Det sker ofta i relationer och sannolikt i en långt mer omfattande skala.

    Kvinnor har generellt inte samma starka och konsekvent ihållande sexlust som män. Vi män kan (och vill) ha sex direkt och när som helst, nästan med vem som helst, dessutom högt upp i åldern. Kvinnor fungerar i regel på ett annat sätt. Alla män med livserfarenhet vet att det är så här på en generell nivå, att kvinnors sexuella begär inte är lika starkt, ihållande och lättväckt. Men glöm inte att det finns många kvinnor som verkligen älskar sex med män och som inte använder det som en handelsvara.

    Många familjefäder där ute är alltid sexuellt utsvultna. De fyller alla sina plikter som män och fäder men saknar en av de bästa och mest naturliga sakerna som finns i livet. De är mönstermännen i vårt samhälle och går ofta helt utan uppskattning. De lever med en hunger som blir frustration som blir till en bultande psykisk smärta. Alla män jag känner som lever i familjer befinner sig i samma förödmjukande situation. Det är ett starkt driv hos oss män och det tar ingen paus. Det gör oss sårbara och desperata.

    En del kvinnor som tycker om att ägna sig åt psykisk misshandel av sina män har en förkärlek för att använda sig av sex. Att du inte får så mycket sex du behöver är inget problem för henne. Det handlar ju trots allt inte om hennes känslor. Tvärt om ska du känna skuld för din naturliga drivkraft. Hon kan vägra sex som straff och hon kan dela ut sex som en belöning. Den sexhandeln är naturlig för en del kvinnor och den är förnedrande för dig. Förstå att det är verkligen inte är ett tecken på att hon tycker om dig eller att hon tycker om att ha sex med dig. Det är ett sätt att kontrollera dig och att få det hon vill ha. En del människor njuter av att dominera och utnyttja andra. Den njutningen hon upplever är inte kärlek till dig.

    Många män har fått höra att de är äckliga så länge och så mycket att de själva ofta tror att deras sexuella drivkraft är negativ och ond. Glöm inte bort att människans fortlevnad fram till nu fortfarande berott på manlig sexuell drivkraft. Ha aldrig skuldkänslor för att du vill ha sex. Om hon aldrig vill ha sex med dig så kan hon ansluta sig till den växande horden av "solomammor" som föredrar provrör framför män. Det är egentligen bäst för alla. Hon kan ändå inte ha en långvarig fungerande relation med en man.

    6. Hon förtrycker dig fysiskt.
    Av någon anledning har vi bestämt oss för att fysiskt förtryck alltid utövas av den som är fysiskt starkare. Det kanske var så på stenåldern. Men idag är det en märkvärdigt insiktslös bild av hur fysiskt förtryck i en relation fungerar. Det handlar sällan om en knuten näve.

    Först, att vara utsatt för våld handlar faktiskt inte om själva våldet i sig utan det handlar om vad det gör med ditt psyke. En boxare blir inte traumatiserad av att få ett slag i ansiktet av sin motståndare. Men om samma boxare får ett slag i ansiktet av en okänd person på stan så kan jag lova dig att han kommer känna sig chockad, kränkt och han kommer aldrig att glömma det övergreppet i hela sitt liv. Det är psykologiskt sett två helt olika situationer men med samma fysiska händelse. Samma stora starka boxare kan bli fysiskt förtryckt av sin lilla flickvän med ett pekfinger som petar i hans sida varje dag.

    Du kan alltid se på riktigt dåliga relationer att hon har tappat respekten för den fysiska integriteten. Du vet, det där paret där hon alltid ska småknuffa honom, peta på honom, sätta upp handen. Hon visar fysiskt att hon inte tycker om honom.

    Om kvinnan du älskar, med sitt finger petar på dig på ett fientligt sätt så kommer du att må dåligt, och det är meningen. När du får knuffar, pet eller slag varje dag, så mår du till slut sämre än om en tungvikstmästare skulle mosa din kropp i en slagserie. Fysisk smärta är nästan helt ovidkommande när du mår dåligt på riktigt.

    Jag har inte ens berört hån, förolämpningar, underminering, kvävning av ditt sociala liv, svartsjuka, tjat/älta och andra saker som också är givna på listan över förtryckarbeteenden. Det som är viktigt att förstå är den förgörande samlade effekten som den här misshandeln har över tid. Insiktslöshet och chauvinism gör att folk ser det här hända utifrån och bara skrattar åt det. De kallar det för "småsaker" om de ens skulle se det som ett problem.

    Många män blir aggressiva av att leva i övergreppsrelationer. Det är aldrig rätt ta till fysiskt våld. Deras desperation är mycket sorglig. Kulturen av mannens fasad – att aldrig erkänna sig som ett offer är hans stora svaghet. Det kan utnyttjas mycket lätt. Det är därför han tar livet av sig. Det är därför han slår dem han älskar. Det är därför hans värld rämnar när han är fångad. Det är hemskt tragiskt att de här viktiga samhällsfrågorna har monopoliserats av en självutnämnd frälsargrupp som tror att alla problem mellan man och kvinna bygger på en gammal teori om en maktstruktur som inte är gällande i vårt samhälle längre.

    Så vad ska jag göra då?
    Om du tycker att den här beskrivningen stämmer in på ditt liv så kan jag berätta att du inte bara mår dåligt utan att din självkänsla är helt nedtryckt i botten. Då är det svårt att ta kontrollen över sitt liv igen. Men, om du inte tar dig ur relationen så kommer du till slut att önska att du var död. Hoppas att du inte redan befinner dig där. Då ska du absolut söka professionell hjälp omedelbart. Det svider illa att höra. Jag vet det.

    Annars, sätt upp målet för dina ögon. Se på målet varje dag och gör något, även om det är väldigt litet, för att till slut uppnå målet att lämna henne. Prata inte med henne om det. Det är jätteviktigt att du håller det för dig själv. Om du till exempel blir upprörd i en diskussion och säger att du tänker lämna henne så har du släppt lös en storm av plågor. Det finns en utbredd tro på att allt som händer i en relation kan lösas med samtal. Det är fel. Särskilt när det rör sig om övergreppsrelationer. Tänk att du kanske måste bo tillsammans med henne tills praktiska saker är lösta. Det finns ingen ände på hur hon kan plåga dig i varje levande sekund om du sätter dig i den situationen. Du kommer att få smaka på allt av det värsta hon kan hitta på.

    Gör din läxa. Se till att du vet allt du kan tänkas behöva veta, från vad lagen säger om bodelning till vad som händer om hon hittar på att du har gjort något olagligt. Fixa ett tillfälligt boende hos en vän som du litar på. Lämna henne när allt är fixat och färdigt. Tro mig, du kommer att känna dig som en kung när du hör hur fallskärmen utlöses och känner hur dina fötter tar i marken igen. Men då kommer hon att försöka påverka dig med allt hon har. När hennes tårar kommer så måste du komma ihåg vilken typ av människa du har att göra med. Föreställ dig att du blivit av med ditt hus eller din bil. Det är upprörande och hemskt för vem som helst. Sådana är hennes känslor inför förlusten av dig, som något värdefullt som hon har förlorat. Förväxla inte det med kärlek. Hon har haft något som har fyllt en stor nytta och som hon har fått tillfredsställelse av att utnyttja och dominera. Förstå att de känslorna inte är kärlek till dig. Du skulle förmodligen också gråta om du förlorade ditt hus. Du förtjänar äkta kärlek lika mycket som alla andra människor. Du är inte ett husdjur.

    Har du barn med henne så har du ett stort problem i ditt liv. Du kommer alltid att ha med henne att göra om ni sedan har delad vårdnad. Men vad som än händer glöm inte att du har din personliga frihet och rätten till ditt eget liv tillbaka. Ge dina barn all kärlek du kan. De kommer att behöva det.

    Om ni inte bor ihop så har du det givetvis mycket lättare att klippa banden. Men underskatta henne inte. Kom ihåg att hon har lurat dig förut. Hon är bra på det. Så besök henne inte oavsett vad det kan dyka upp för märkliga förevändningar att du bara måste komma förbi. Hon kan bli fysiskt våldsam och skapa farliga situationer. För henne är det helt klart ett alternativ att komma med falska anklagelser emot sina fiender och ett enkelt sätt att locka till sig en manlig fiende är givetvis med sex. Att den här typen av kvinnor i allt högre utsträckning tycks finna sig till rätta utan man är på det hela taget en positiv samhällsutveckling. (Även om det finns stora anledningar att oroa sig för barnen.)

    Lämna henne. Lev ett riktigt liv.
  • Svar på tråden Lämna henne !
  • A kvinna
    Tryggvi skrev 2015-01-13 15:34:57 följande:

    Blev även utsatt för samma typ av lögn från morsans sida som barn.

    Hon ljög om att någon var min farsa som inte var det.


    Föräldrar tänker inte alltid på hur deras handlingar kan påverka deras barn. Det kan ge barnet känslor av otrygghet även ända upp i vuxen ålder , kanske genom hela livet.

    Barn behöver känna trygghet för att de ska kunna bli vuxna som mår bra, för att de sen i sin tur ska kunna ta hand om sina egna barn, eller andras barn om man är i en sådan relation .

    Det finns hjälp att få. Sök det , så att du kan börja må bra.
  • Gammal_jazz
    A kvinna skrev 2015-01-13 13:25:26 följande:

    Du har lite mer val en så. Först av allt om du vill bli tagen på allvar, kan du välja att lägga ner ditt smutsiga sätt att uttrycka dig på. Eller så kan du fortsätta så som du skriver och ingen lyssnar på dig utan snälla Therezool. Jag skriver ju också ja...just nu. Jag kan faktiskt förstå att rättssystemet ibland kan tro mer på en kvinna än en man, trots att mannen har rätt och är oskyldig.

    Kvinnan, om hon vill , kan ta till tårar och överdriva saker på ett sätt som mannen inte gör. Visst kan det hända.

    Det kan hända också att mannen använder sin auktoritet på fel sätt för att bli trodd på trots att det är han som har fel. Både mannen här och kvinnan utnyttjar sina egenskaper att lura systemet för att bli hörda.

    Både män och kvinnor kan vara duktiga på att manipulera myndigheter och därmed vara lögnare.

    Likaväl som det finns idiotiska kvinnor, så finns det idiotiska män .


    Mycket bra sagt!!

    Det finns puckon överallt.

    Jag har en att kämpa mot, nästan varje dag är det något som "den" väljer att missförstå, motarbeta, provocera, avfärda, förringa, ja vad mer kan "den" göra för att göra det så svårt som möjligt för mig, för oss, och i förlängningen våra barn!

    Vart finns rättvisan? Inte i Sverige iaf! Här är det bara ett kön som ska ha makten!
  • truggve

    Många års relation, ända sedan barndomen, plus giftermål, resor, bråk, fred, uppleverser, men framför allt löften om att åldras tillsammans, inga hemligheter för varandra osv.

    Vad som än händer var, bla,bla,bla.

    Inte värt ett piss.

    Var bara säden hon ville åt.

    Sverige behöver denna säd, på det viset.

    Sen är meningen att man ska kämpa.

    Helst i många långa år, rygg, axlar, knä och tår, knä och tår.

    .....

  • truggve

    Och man blir matad med nytt hopp hela tiden.

    För hopp, verkar finnas ett enormt underjordiskt outtömmligt lager av.

    Hopp varvat med ensamhet tycks vara medlet som används för att få varelsen att kämpa vidare i hopp om att få träffa sin familj.

  • truggve

    Men äntligen har varelsen lärt sig vila i frid.

    Och genomskåda hoppet.

    Och "väljer" att vila i frid i sin ensamhet.

    I stället för att jaga något som inte finns och aldrig har funnits.

  • truggve

    Men äntligen har varelsen lärt sig vila i frid.

    Och genomskåda hoppet.

    Och "väljer" att vila i frid i sin ensamhet.

    I stället för att jaga något som inte finns och aldrig har funnits.

  • truggve

    Men äntligen har varelsen lärt sig vila i frid.

    Och genomskåda hoppet.

    Och "väljer" att vila i frid i sin ensamhet.

    I stället för att jaga något som inte finns och aldrig har funnits.

  • truggve

    Som dum avelshingst, får man inte lägga sig i uppfostring och påverka framtid hos sin avkomma.

    Då man inte är kapabel att avgöra hur livet bör levas, och inte vet hur "vi" vill leva våra liv.

    För alla ska vi tydligen gå igenom samma sak efter en viss förutbestämd mall.

    Och då krävs en viss typ av uppfostring.

    Born to be wild.

    Born to be free.

    Born to be slave.

    Finns fler?

    Min avkomma tycks vara inne i fasen då han tvingas lära känna sin syster. (av det jag lyckats spionera)

    Med allt vad det innebär i våran värld.

    Kanske är det bra för Sverige.

    Ja så måste det vara, det är bra för Sverige.

    Men av det jag förstår, handlar det mest av att ge han ett psyke som är lätt att styra och påverka.

    Styra viljan med andra ord, i framtiden.

    I skydd av polis så klart, då jag fått besöksförbud, och inte får komma i närheten.

    Han vet inte ens att jag finns.

  • truggve

    Och skulle modern få som hon ville, skulle jag bli omyndigförklarad och sitta på psyke.

    Vilket känns som jag redan är och gör.

    Alltså, upplever hon mig som ett hot, vilket betyder att det fortfarande måste finnas något jag kan göra.

    Frågan är vad..

  • truggve

    Meningen är att jag ska vara tyst om det här.

    Men om jag får tänka själv, så, ja.

    Visst skulle jag kunna vara tyst, OM! Det hade funnits något värt att försvara i det hela.

    Vill hellre befria folk genom att tala, än att förslava dom genom att vara tyst.

    Eller har jag missförstått något?

  • truggve

    Var inte meningen jag skulle tänka, bara vråla ut mina strålar av säd med ljämna mellanrum.

    Något måste ha gått fel.

    Eller så var det planerat att jag skulle bli fri.

    Efter mallen.

    Mallen som är bra för sverige.

    Skriver sverige med liten bokstav, för jag saknar respekt för detta.

  • Kevlarsoul

    Jag förstår att denna grupp är avsedd för män och pappor, men jag tycker det är intressant att som kvinna få en insyn i en del mäns perspektiv på det här sättet, vad gäller saker i allmänhet, och framför allt denna text som för övrigt är mycket sorglig. 

    Eftersom du skriver detta som i en slags instruktionsmall för andra män i liknande situationer, förstår jag att många män blir utsatta för allt du radar upp här. Jag har svårt att ta in det i huvudet att det faktiskt är såhär för många, eftersom man oftast belyser männens våld mot kvinnor och andra förtryck gentemot kvinnor. Det hade varit oerhört värdefullt om mannens version kom fram på samma sätt som kvinnors. Båda perspektiven är viktiga för att vi alla i allmänhet ska få upp ögonen för dessa problem och därmed förändra vår attityd till det och inse vilka, framför allt, psykiska påföljder det medför hos offren oavsett kön.

    Jag blir ledsen inom mig när jag läser det här, och det får mig att tänka på en bok som heter Elva minuter skriven av Paulo Coelho. Väldigt kort handlar det om en kvinna som prostituerar sig och träffar då en massa män, men att under den här timmen som mannen betalar för sexuella tjänster av kvinnan, har hon kunnat räkna ut att det endast är elva minuter av timmen som består av själva sexet/sexuella tjänsterna. Resterande av tiden (ca 45 minuter) vill dom flesta kunderna bara prata med henne om allt möjligt, bland annat om männens icke fungerande relation till sin fru där han inte kan få uttrycka sig själv på olika sätt i förhållandet. Jag fylldes av tårar eftersom den handlar om så mycket mer kring det här ämnet och om just mäns känslor av otillräcklighet, och jag fick en aha-upplevelse för männens förtryck i relationer, och på vilket sätt män känner att dom inte duger. 

  • Ickesexuellman

    [quote]Kvinnor vet att alla män vill ha sex[/quote]

    Ursäkta? Jag är en man som faktiskt struntar i om jag får sex eller inte i ett förhållande. 

    Men förövrigt så har du alldeles rätt i det du skriver TS. 

  • kmc

    Jag måste medge att jag i mångt och mycket håller med Sebbe 77, eller rättare sagt att jag känner igen mig i det han försöker förmedla, En del skriver att det är sorgligt/tragiskt, håller med där också. Men fy f-n vad bra skrivet! Sebbe skriver att vi män är offer - klart vi är. Om jag gör en snabbutredning bland mina manliga bekanta, vänner och arbetskollegor, så känner jag inte till ett enda misshandelsfall eller  allt annat skit vi karlar ofta misstänkliggörs för och ibland mer än så. Alla mina manliga bekanta är snälla, goa  och ansvarstagande fäder. Likt förbenat har en del råkat illa ut, en del t.o.m. riktigt illa då det varit barn med i bilden. 


     


    Jag kan inte garantera att de inte gjort något ont mot sin kvinna i förhållandet, men jag är ganska övertygad om att så inte är fallet. Och jag pratar här inte om några män som kan klassas som flyktiga bekantskaper, utan kompisar jag känt i mer än 40 år, vilket är en bekantskapstid längre än deras respektive lyckats frambringa.


     


    Om jag får berätta lite om min egen situation, så befinner jag mig på randen till separation. Vi har gått i familjeterapi och lyckats identifiera en del praktiska problem som vi kan jobba med och så småningom lösa. De har ned barnuppfostran att göra kan jag avslöja. Jag vill ha ordning och reda och tar konflikterna, men hon vill helst vara kompis med barnen och undvika konflikter om de absolut inte är nödvändiga. Det värsta av allt är att hon aldrig är på min sida, även då jag har rätt, utan tar rollen som tröstade för att på så sätt vinna billiga poäng. Vad som är en nödvändigt konflikt eller ej har hon tolkningsrätt på, eller skall jag säga patent på?


     


    Men när man kliver in i den känslomässiga sfären så har familjeterapeuten tyvärr stått sig slätt. Jag menar, hur skall han få igång en kärleksrelation som varit död i 10 år? Det räcker inte med att säga att vi skall titta varandra djupt i ögonen och kramas utan att för den skull visa att man vill ha sex. Det rådet kunde jag ha fått av min 15 årige son! Det räcker inte alls på långa vägar! Det är som att försöka starta en fission med en tändsticka, Dött är nog dött.


     


    Och visst är jag på randen till att ha dålig självkänsla. Självförtroendet? Jag har nog olovligt bra sådant. Jag borde vara knäckt, men det är jag inte. Jag är tveklöst en överlevare med god självkännedom. Tror inte jag behöver gå till en psykolog, men jag kanske måste prata av mig ordentligt med någon som står mig nära. 


     


    Jag skulle kunna skriva en roman om vårt misslyckade förhållande, men jag nöjer mig med att säga att Sebbe har slagit spiken på huvudet vad gäller sexet, belöning, bestraffning och så. Stämmer till 100% i mitt fall. Ville bara säga det. Som det är nu hoppas jag att jag kan kliva ur förhållandet utan att tappa kontakten med mina barn och att jag kan hitta en ny kvinna som är kärleksfull och som ger mer än hon förväntas få tillbaka, precis så som jag själv är. Det är min dröm. Plus att vi håller ihop till det bittra slutet när nu det blir. Man börjar ju bli lite till åren? 

  • Ännu en gift man

    Vilken välgjord analys, Sebbe!

    Jag beundrar din förmåga att kanalisera dina egna (och andras) erfarenheter på ett så konstruktivt sätt. Det är till nytta och förtröstan för många av oss.

    Nu har jag precis hittat in i tråden och inte hunnit läsa svaren än, bara #84 och #88 av Kevlarsoul och Kmc här ovan, som var insiktsfulla!

    Min version av 6:an är inte fysisk, utan mer psykisk. När vi är tillsammans med andra människor, om jag säger nåt som inte faller henne i smaken blir hon iskall och förödmjukar mig inför de andra människorna. Fastän jag ser mig som ganska psykiskt stark, är jag otroligt känslig för att bli förödmjukad öppet inför andra.

    Jag kan ibland se med saknad och  längtan på andra par, där den ena kärvänligt eller skämtsamt kan tillrättavisa den andra om denne sagt nåt som inte faller partnern i smaken, det syns liksom på dessa par att de är "ett", att de drar åt samma håll. Jag skulle så önska att min kvinna kunde bilda gemenskap med mig när vi umgås med andra.

    På många sätt är min kvinna balanserad, eftertänksam och empatisk. Men Gud nåde om jag förirrar mig in på diskussionsområdet jämställdhet och antyder att det kan finnas områden där män är förfördelade jämfört med kvinnor (t.ex. vårdnadstvister med dokumenterade systemfel i socialtjänst och domstolar, eller skydd mot könsstympning av barn), då kommer ångvältsfeministen fram och det heter att "världen vore bättre om det fanns färre som jag". Har lärt mig vakta min tunga och parera och undvika situationer. Det funkar ibland, men jag känner mig tämligen kvävd. Förstås, it takes two to tango, och jag har nog mina tillkortakommanden jag också, ingen tvekan om det.

    Jag hoppas lyckas prioritera tid för att läsa igenom tråden, vad bra att den finns!

Svar på tråden Lämna henne !