• Eleonore100

    Är jag onödigt orolig?

    Vår son ska sova över hos mormor imorgon för första gången. Han är snart 3 år, världens goaste men har ett hett temperament. Man måste veta lite hur man ska handskas med honom, han blir oftast arg när han känner sig missförstådd och inte lyssnad på, bara man försöker klura ut vad han vill så blir han lugn. Så till min oro, mormor är snart 65 år så en annan generation. Hon är otroligt snäll och sonen älskar henne, men hon har även gjort en del saker som jag har reagerat på. När min son var 1 år så bet han henne, och hon bet tillbaka för att visa att det gör ont att bitas. Jag bad henne att aldrig göra det igen, sa att vi är emot all kropsligt tillrättavisande. En annan gång så var sonen på något i hennes hem och hon slog bort hans hand. Men det är det enda illa hon har gjort. Nu till min oro, tänk om sonen blir riktigt arg och hon vet inte hur hon ska hantera det och kanske gör något illa mot sonen? Jag har försökt att prata med min man om detta, men han blir bara arg, säger att jag överdriver och att jag anklagar hans mamma för misshandel vilket alls stämmer enligt honom. Har någon liknande erfarenhet ang morföräldrar? Är jag orolig i onödan?

  • Svar på tråden Är jag onödigt orolig?
  • Stårschan

    Ja, du är orolig i onödan. Nu ska man ju naturligtvis inte misshandla barn, men att slå undan en hand eller bita tillbaka så som du beskriver är knappast något ett barn tar skada av, men sånt får man väl inte säga. De kommer säkert att få det jättemysigt. Och hon har ju klarat av att uppfostra din man till en bra människa, eller hur? Äldre metoder är ofta beprövade, och behöver inte vara sämre. Och sen dör inte barn av att ha lite olika regler hemma och hos mor/farföräldrar. Det är en del i att lära sig att umgås med olika slags människor, en nog så viktig livslärdom.

    Sen skriver du att sonen ska sova hos mormor, men att det är din makes mamma. Incest? Förvånad

  • aldrigmer

    65 är liksom inte lastgammalt.....jobbar hon eller har hon gått i pension? Bara nyfiken.....

    Själv är jag 61 och har dessbättre inga barnbarn men mina goda vänner har. Jag ser på deras barnbarn att farföräldrar/morföräldrar är en skatt! De gör avkall på vardagssysslorna då barnbarnen kommer, allt ljus på de små. Ge farmor förtroendet att bli en avlastning för er och en tillgång för er son. Hon fixar det säkert. Solig

  • Anonym (Våld aldrig okej)

    Alltså, jag går väl mot strömmen här nu då och säger att jag personligen aldrig skulle lämna mitt barn hos någon som visat tendenser på att inte kunna hantera ett litet barn.
    Man BITER inte ett barn. Hallå!? Det kan ALDRIG vara okej!

    Kicki fick ju sin Teo på LVU pga att hon, efter råd av sin mamma och mormor, bitit sin son efter att han först bitit henne. Domen föll under barnmisshandel, kan tilläggas.

  • MissPin

    Jag tycker inte det är okej att tex bitas, ta hårt i armen, slå på fingrarna med mera. Jag lägger mig inte i hur andra gör med sina barn, men så gör man inte med mina. Här kramas vi och förklarar vad som inte är okej. Dom kanske inte alltid lyssnar, men skulle aldrig ta till våld för det.

Svar på tråden Är jag onödigt orolig?