Är ks tabu?/Tillräckliga skäl för ks?

finns ju en del som anser att ks inte är att "föda på riktigt" - men det viktiga är ju att man får en levande barn, hur barnet kommer ut är ju ganska oväsentligt! 

Läs på så mycket som möjligt, så du har all fakta - sen behöver du ju inte diskutera ditt val (vilket det nu blir) med omgivningen - du har tagit ett beslut och passar dig och stå för det! 

lycka till! 

Jag födde med kejsarsnitt i dec 2013 och var helt 100 på att dom skulle neka mig mitt snitt. Min enda anledning var att jag var rädd för att föda vaginalt. och när jag kom in till kvinnan på gyn och berättade hur jag kände så svarade hon bara: Ingen kommer tvinga dig att föda vaginalt, vill du föda med kejsarsnitt så får du det. (sen vet jag inte om jag hade tur med kvinnan jag träffade). Hon frågade också om det fanns någon chans att jag skulle kunna ändra mig med hjälp av samtal osv. Jag svarade nej och sen var vi klara, fick hem ett snittdatum i brevlådan några dagar senare 

Jag tror som sagt att jag kan bli övertalad, fast jag egentligen inte vill. Det absolut värsta som kan hända är att jag blir övertalad och något går fel. Kommer aldrig kunna lita på någon igen.

Om det var tur du hade så hoppas jag att jag också har sån tur. :)

Gick allt bra m ditt ks sen? Hur länge var du sängliggandes?

Jag undrar om du har någon du skulle kunna ta med dig som kan stötta dig på aurorasamtal eller liknande (det heter olika i olika landsting)?
För du ska inte bli tvingad att föda vaginalt om du verkligen motsätter dig det men du behöver kanske någon som är med dig så att du inte vacklar och det slutar med att du känner dig övertalad eller tvingad in i något som du inte alls känner att du orkar med eller önskar.

Personen behöver ju inte föra din talan alls utan bara finnas där. Din partner, en syster eller god vän?

Jag har själv fött ett barn med akut snitt och har inte direkt några mindervärdeskänslor eller så utav det. Inte idag. I början fick jag en del kommentarer och frågor kring om jag kanske hade valt detta (tydligen inte ok) eller om det var akut (mer ok) men jag valde att inte ta åt mig. Mitt barn föddes och överlevde. Jag själv överlevde. Det var det viktigaste för mig.

Så när ditt barn väl är fött, var nöjd och stolt och glad över ditt barn. Allt annat är oväsentligt!!

Har min sambo. Han har också ifrågasatt ks så jag får nog förklara för honom. Skulle kanske förbereda en power point-presentation, så kan man ju plocka fram den när det behövs... ;)

Men det är en bra ide att ha med någon på "min sida", om jag bryter ihop så får han föra min talan.

Jag håller med föregående kommentar :) ta med dig någon som kan stötta dig - tror det kommer gå hur bra som helst. Och du ska absolut inte föda vaginalt om du inte vill det. 

Jag var uppe på benen samma dag som operationen, har för mig att vi åkte hem efter två nätter. Såret läkte snabbt och jag tyckte inte att det var jobbigt med snittet. Det var i så fall de första dagarna bara, då var det jobbigt att sätta sig från liggande :) Lycka till.