Adoption av vuxen?

Det verkar som att det kör ihop sig med arvsrätten efter din mamma om du låter din styvfar adoptera dig. Läs här:
http://lawline.se/answers/12036

Han är inte gift, ej heller sambo. Och har som sagt inga egna barn.

När man adopteras så upphör alla juridiska band så som arvsrätt osv från den biologiska föräldern. Man är inte släkt överhuvudtaget i lagens mening när adoptionen ägt rum. MEN, de som kan bli problemet här är det som nummer 1 nämner, om J adopterar dig så upphör även alla juridiska band med din mamma, vilket jag i texten inte kan utläsa är något du vill. Det jag antar att du vill är att juridiskt sett anses vara din mammas och J:s gemensamma barn. För att detta ska vara möjligt så måste din mamma och J vara gifta med varann (man kan adoptera makes/makas barn, inte sambos eller vänners). Eftersom du är myndig så krävs inte dina föräldrars samtycke för att adoptionen ska gå igenom, men de kommer troligtvis att höras i fallet och höra vad de vill. Man ansöker om adoption i tingsrätten i den stad där adoptanten bor. Är lite osäker på om din pappa skulle få möjlighet att få tillbaka de pengar han betalt i underhåll för dig men jag skulle gissa på att så inte blir fallet, han har ju dock under tiden han betalt underhåll varit din pappa. För att en adoption ska gå igenom så ska adoptanten uppfostrat dig eller på annat sätt haft en uppfostrande och föräldraliknande roll i ditt liv. Jag kan ha uppfattat de fel, men J och din mamma har enligt vad jag kan utläsa aldrig haft en kärleksrelation? Då jag antar att du inte sammanbott med J själv och att han inte varit din styvfar så tror jag tyvärr det kan vara svårt att argumentera för att han uppfostrat dig. Men det skadar aldrig att ansöka.

I Sverige genomförs tydligen enbart något som kallas "stark adoption" - då spelar det ingen roll huruvida den som adopterar är gift eller inte efter vad jag förstår. Man förlorar den juridiska bindningen till båda sina biologiska föräldrar om man väljer att låta sig adopteras.
Här är en kvinna som hade samma frågeställning som TS fast gällande sin mamma:
http://lawline.se/answers/15575

Det som däremot går att göra, om adoptionen skulle gå igenom, är att din mamma upprättar ett testamente där du ärver allt. Eftersom det inte finns några andra laglottsberättigade arvingar borde de inte vara ett problem (eftersom du inte är något juridiskt till din mamma om J adopterar dig). Eftersom du är vuxen spelar ju vårdnadsfrågor och underhållsfrågor ingen roll ändå. Enda problemet bör just vara närståendefrågor (tex vem som kontaktas om hon blir sjuk)

Det låter ju helgalet att man skulle förlora båda bioföräldrarna bara för att man
inte känner sig kopplad till den ena. Förstår inte alls varför det kändes som en bra regel att skapa. Skulle aldrig gissat att det var på det viset.

Min mor hade ett förhållande med J ett tag men det var många år innan jag föddes.
Dom hade alltså ej ett förhållande när jag var liten och bodde ej ihop utan han hade den roll en pappa skulle haft som skaffat barn med en kvinna han ej var tillsammans med helt enkelt. Hade var närvarande ofta och hade mig på egen hand en hel del också.

Men rent teoretiskt sett då, om han gifte sig (bara rent på papper) med min mor nu och adopterade mig efter det för att sedan skilja sig efter nån lämplig tid förflutit (ett år?) så skulle allt vara finemang?

I detta fallet, med tanke på din ålder, är det ju arvet som skulle betyda något om du adopteras. Om du vill ärva J kan det dock lösas på enklare sätt, nämligen genom att han upprättar ett testamente till förmån för dig. Han saknar ju egna barn ändå som kan kräva laglott. Du är dessutom inte tvungen att ärva din biologiska far utan du kan göra en arvsavsägelse. Här står lite om hur man går tillväga:

http://lawline.se/answers/1048

Närståendeadoption finns ju, men det kanske inte gäller vuxna? (Tänker på det TS skrev om mamman och J gifte sig för att sen skilja sig)