svårt att få barn utredning på g
Hej! Skriver här nu då jag bara måste få prata lite med andra i samma sits. Är 26 år gammal och jag å min kille har nu påbörjat utredning. För 6 år sedan upptäckte jag i vecka 12 att jag var gravid. Då vi var rätt så unga och hade det osäkert med jobb å bostad så beslöt vi att göra kirurgisk abort. För tre år sedan slutade jag med P-piller å ett år senare då min bästa vän blev gravid så började tankarna.. Så jag började ha koll på min ägglossning å vi hade/har väldigt regelbundet sex å ändå har mensen kommit varje gång. Jag och min sambo pratade aldrig riktigt om att vi försökte utan det var liksom "händer det så händer det" men för mig försökte vi. Så varje månad vid mens har jag gått undan å varit ledsen. Tillslut så orkade jag inte hålla det för mig själv. Gick till gyn på octavia och berättade allt. Ska påbörja utredning men först var jag tvungen att prata med min kille. Han var så förstående och det var självklart för honom att vi måste göra en utredning. Så nu är det på gång på allvar och jag är så rädd över vad som kan vara fel. Misstänker endometrios då jag har vissa symptom.. Ska iallafall göra första blodprovet på Tors (fick min mens idag)
Blev långt här men behövde skriva av mig lite då jag hållit det mesta för mig själv.. Behöver lite stöd och har sett mycket på familjeliv att det är ni bra på att ge! <3
Sen om andra kan skriva sina historier å då jag inte vet så mycket hur en utredning går till så får ni gärna berätta! Tack!
