Ska göra min första abort helt ensam.

För att få lov att göra en abort hemma så ska man, åtminstone här, ha en annan vuxen på plats. Med det sagt så har jag också gjort en abort ensam. Men mina menssmärtor är näst intill obefintliga. Jag tycker du ska tänka över det här och kanske kan berätta för någon annan som kan vara hos dig.

Jag gjorde medicinsk abort hemma i vecka nio. Var också ensam, ville hellre vara det än att ha barnen hängandes hemma (då småbarn i åldern att de jämt ville följa med på toaletten alternativt stod och bankade och skrek utanför) så mannen och barnen åkte ut på landet. Tog alvedon och diklofenak i förebyggande syfte. Under 2-3 timmar blödde det värre än mens men för min del var det varken ett blodbad eller särskilt smärtsamt, men så hade jag också genomgått två vaginala förlossningar innan så jag hade ju det att jämföra med.

Har inte bm informerat om att du måste ha någon hos dig? Hos oss är det ett krav att man inte är ensam. En del börjar blöda väldigt kraftigt och svimmar och är du ensam har du inte en chans att få hjälp, komma in till sjukhus och stoppa blödningen.

Såklart är det inte för mycket begärt att kräva av ditt ex att han är delaktig då du gör en abort som ni båda är ansvariga för.

Tack för att ni svarar!

Givetvis har dom vart noga på gyn att jag ska ha någon med mig. Men har varit väldigt krångligt. Skulle egentligen påbörjat aborten i fredags, men vart bråk med exet då, panikattacker o jobbiga tåg tider.

Han har även sagt till jobbet att de skedde igår, försöker verkligen förstå hans sida i det hela, att han inte kan vara borta från jobbet, o satt mycket tankar i hans huvud också. Och tror även han är stressad för allt jag har förklarat för han har inte gått in.

Sen känner jag ju att hans arbete borde ha förståelse att de blir en jobbig vecka?

Jag är redan så känslig av mig, och att jag redan spyr o har kramper och mensvärk. Får mig o undra hur jag kommer må imorgon.

Jaa, problemet är att mitt ex är gott o kort den enda som jag kan ha hos mig. Vet inte om han förösker skylla på jobbet för att hålla sig borta eftersom de är en jobbig sits. Men tycker jobbet borde ha förståelse för att de blir en liten jobbig vecka?

En abort är ju en tämligen självförvållad sits, så jag är tveksam om jobbet bryr sig faktiskt. Jobbiga veckor kan man ha av många anledningar. Kanske att han hade kunnat be om att få ta ut en semesterdag, om det funkar med så sen ansökan på hans jobb?

Det har du ju rätt i. På sina arbeten är man icke mänsklig.

Beror förstås på typ av jobb, men jag tror inte nödvändigtvis att det behöver vara ett svepskäl för att han vill slippa.

Finns det någon du i alla fall kan ha telefon- eller chattkontakt med över dagen och som kan hjälpa dig om det verkligen krisar? För de allra allra flesta är aborter helt komplikationsfria, annars hade man inte fått göra dem hemma alls, men ett litet fåtal behöver komma in till sjukhuset och då är det bra om det finns någon som har koll på dig och vet att det är läge att ringa ambulans om du inte svarar i chatten varje timme.

Kunde du inte vara på sjukhuset och göra det? Jag tror att det skulle vara tryggare samt vet personalen hur de tar hand om dig,ifall du behöver smärtstillande som är starkare eller något annat.

Däremot var det ju sjukt dåligt prioriterat av honom att följa med på gynundersökningen istället för att vara med på själva aborten. Hur sjutton tänkte han där...!

Allt har blivit väldigt rörigt.

Vi skulle ju göra hemma just för jag hade stöd, och mycket för min panikångest som inte klarar av att ta mig dit och tillbaka, om han inte skulle följa med då också.

Det va de som var bestämt. Sen va han snäll o följde med när jag tog första pillret, mem när vi kom hem så sa han att han inte kunde vara borta en dag till.

För mig var det självklart, eftersom jag vet att man inte skulle vara själv. O försökt säga att man inte ska vara det. Han är inte den bästa planerare heller och han har väldigt svårt att förstå hur dåligt jag mått både fysiskt och psykiskt.

Jag har alltid direkt numret till gyn, o bm sa att jag kunde/ska ringa för minsta lilla o från 7-4 tror jag dom hade telefon tid.

Sen sa jag till exet att om de verkligen krisar så måste han gå från jobbet.

Jag känner mig ganska lugn egentligen och tror det kommer gå bra, men just smärtorna, blod och allting som ger mig panik o vill just ha en jag är 100% trygg med.

Och tanken ifall något går fel..

Det känns som att det var fel beslut att göra aborten hemma. Själv bör du som sagt inte vara. Har jobbat med aborter i många år och vet vad som kan hända om man har otur.

Jo. Hade jag vetat tidigare än sen igår så hade jag ju aldrig gjort det hemma.

Men klart jag tror jag ska ha stöd om han säger.

Vet inte om han inte lyssnat på mig. Eller vill prioritera.

Han vet inte heller ens varför man inte ska vara själv.

Känner att jag måste förklara vad som faktiskt kan hända. Förstår väl att inte vill förlora pengar för att vara hemma med mig men blir väldigt konstigt att komma dagen innan.. Och han vet att jag inte har någon annan.

Kan det vara så att han helt enkelt inte har fattat hur en abort går till utan trodde att det skulle vara överstökat igår?

Jaa jag tror faktiskt det. Han har ju inte fått någon vidare information.

Gjort medicinsk abort i v 11 men fostret hade dött tidigare

Fick tydliga direkt från gyn om att inte vara själv , både för att det kan vara en känsloladdad situation men också för att du vid medicinsk abort kan drabbas av svåra blödningar som kräver vård! Viktigt att någon finns tillgänglig för assistans då! Fick göra den hemma då min man lovade att vara närvarande o då vi har mindre än 30 min till sjukhus ! Det är tydligen en gräns.

Fick förutom diklofernac o panodil ett starkare morgon preparat som var behövligt för min del!

Blödde kraftigt i några timmar men hade ont länge, fick sedan en infektion så jag blev sjukskriven !

Viktigt att veta att om du blöder igenom flera bindor per timma då behöver du ta en sjukhus kontakt. Då är blödningen för kraftfull !

Fått missfall innan men då är det ju mer av en naturlig process än något som framtvingas medicinskt!

Det kommer säkert gå jättebra se om du har någon vän /syskon ? som kan finnas där så du har sällskap o tankarna på något annat bara : )

Jag vill inte skrämma upp dig, men tycker du ska tänka över om du verkligen vill göra en aborten hemma och helt själv. Som dom flesta skriver, i dom allra flesta fall är en abort okomplicerad och jag vill absolut inte skrämma dig nu... Jag gjorde en abort i somras och tänkte väl att jag skulle klara det fint hemma. Men jag började blöda efter första pillan och kunde inte gå ifrån toaletten så mycket jag blödde, spydde och höll på och svimma. Slutade med att jag fick åka till sjukhuset akut eftersom jag blödde så himla mycket! Var det värsta jag varit med om och trodde typ att jag skulle dö så mycket jag blödde.

Nu är det ju ganska ovanligt sa läkaren. Men oavsett vad så tycker jag du ska tänka över det. En abort är ganska jobbigt att gå igenom, det kan vara skönt att ha någon där som stöttar en, om det inte finns någon i din närhet kanske det kan vara skönt att göra det på sjukhuset där du är i trygga händer ifall något skulle gå snett. Jag tycker åtminstone du ska ha någon i närheten som kan köra dig till sjukhuset ifall det skulle behövas. 

Snabbt fråga, när måste ja senast börja aborten?

Är det någon som vet TID på dygnet när jag senast måste ta pillerna?? Har letat som en jävla galning..