Ska jag lämna eller stanna kvar?
Jag och min särbo är 55+, vi har bra jobb och sedan tidigare förhållanden totalt fem barn, i stort sett vuxna och självständiga allihop. Hen har en hund. Vi träffades och var mycket kära för tre år sedan. Vi är goda vänner och kan resonera om det mesta. Jag älskar hen. Jag har varit nöjd och glad i förhållandet. Vi har många vänner och vi gör resor, kultur och kalas i raskt tempo. Jag är frisk, glad, social, aktiv och nyfiket intellektuell.
Problemet är:
1) Hen vill köpa hus ihop och bli sambos. Jag har inget direkt emot det - roligt projekt och klokt ekonomiskt
2) Hen har börjat bli ointresserad av sex, numera kanske det sker en gång i månaden. Jag vill hångla och ha närhet helst varje dag, ha sex helst flera gånger i veckan. Jag njuter av sex mycket och saknar det.
3) Hen är allt mer trött. Hen spelar Candy Crush, smygtullar lådvin & godis rätt rejält samt gullar mycket med hunden, många timmar per dag. Hen får allt mer övervikt. Hen hör dåligt vilket börjar göra konversation riktigt svår. Jag gör kanske typ 60% av hushållsarbetet.
4) Hen klagar rätt irriterat och småelakt på oss andra i familjen, faktiskt oftast i onödan. Vi blir förvånade men markerar, det är ofta glashus eller orättvist. Tröttsamt.
Så jag funderar på vad jag ska göra?
A) Ska jag lämna förhållandet och bara vara vänner? Livet är kort, jag måste inte binda mig. Jag skulle då förlora mycket bekvämlighet och den trygghet vi ändå har.
B) Ska jag flytta ihop och ha ett bekvämt liv fast med alla hens problem? Jag skulle i så fall kunna ha diskreta kk-förhållanden vid sidan av.
C) Någon tredje väg?
Hen känner till att vi tycker att hen spelar, sover, dricker och snaskar godis på tok för mycket. Hen vet att jag vill hångla och ha sex mycket mer. Hen kan inte tänka sig ett öppet förhållande.
