Förlorat barnen???
En nära vän har haft problem med tabletter, opioider mm i några år, men har slutat med detta nu. Jag har känt henne i över 10 år, men inte hennes problem med tabletter förrän för något år sedan. Läkarna - har jag fått veta - har förskrivit stora mängder opioider för några år sedan. I grunden ligger en ryggskada. Så egentligen är det inte ett missbruk, utan ett resultat av all stark medicin läkarna skrivit ut, hon har haft recept på allt.
För en månad sedan fick hon åka till akuten då läkarna förskrivit två mediciner som kolliderade med varandra. Dessutom hade hon av läkarna fått s k plåster att ha på kroppen, men ambulanspersonalen har dels slitit av dessa och har dels gett fel uppgifter till läkarna, att det var plåster av annan typ, som är farligare. Hur ser man till så att rätt uppgifter ges till läkarna?
Därigenom förlorade hon barnen till pappan, som bor i en annan stad, tillsammans med sina föräldrar. Och där är det hans pappa som för all talan. Mamman har alltid tagit väl hand om barnen och har skött om dem väl. Hennes mamma, alltså mormor, har hjälpt henne mycket de tillfällen mamma mått dåligt. Både opioider och andra mediciner är borta helt ur leken nu.
Nu har socialen här bestämt besök till två gånger i veckan. Mamman lämnar tester två gånger i veckan och ska göra så i två månader till. Hittills har de varit negativa, men trots detta säger socialsekreteraren att det handlar om missbruk. Och trots att hon har haft recept på allt. Vidare att det är läkarens sak att reda ut ev missbruk och åtgärder kring detta. Och hon tar hon beslut utifrån sina egna tankar om barnens s k säkerhet. Och de ska börja skola och dagis till hösten i pappans hemstad enligt socialen. Och hon menar på att mamman inte är drogfri. Trots negativa tester, trots intyg från läkare. Men det räcker inte för oss, menar socialen. Man menar på att mamman inte gör några framsteg.
Om mamman är frisk långt innan hösten, hur påverkar det val av skola/dagis? Hur kan man redan nu bestämma att de ska fortsätta sitt liv i en annan stad, hos pappan och dennes föräldrar? Samtidigt säger socialsekreteraren att de inte vet hur det blir i framtiden.
Socialen vill att mamman säger upp platserna, avbokar läkar-/tandläkarbesök för barnen. Och antalet besök per vecka, går det att överklaga? För vi tror det är farfar i den andra staden som bestämt detta med socialen. Och följs beslutet inte hotar socialen med att placera barnen i annan familj. Och farfar tycker inte om att mamman kommer med kläder o dyl till barnen. Barnens pappa har ingen talan. Barnen har egen telefon, men farföräldrarna tar den ifrån dem eller stänger av den. Farfar är inte far till barnen, har han verkligen rätt att bestämma allt? Socialsekreteren har varit och träffat dem - har vi rätt att få veta vad de talat om?
Har vi rätt att spela in mobilsamtal, vid möten med Socialtjänsten osv?
Och kan man anmäla läkarna för att ha förskrivit både fel och i stora mängder? För är det inte deras fel att mamman hamnat där hon är?
Mamman är i grunden en snäll och god människa, med ett stort hjärta och hon älskar sina barn. Och hon har jobbat hela sitt liv och har alltid skött sitt jobb.
