Förstorad lever - eller ännu värre. Är rädd!

Jag har själv haft hepatit-c , men det läkte ut , i snart 30 år har amfetamin i alla dess former varit min stabila bas för att hantera min egentliga sjukdom alkoholism.  Sedan september detta år har jag klarat av att hantera alkoholen och insåg då att det alltid varit de extremt destruktiva förhållandena som jinxat till det i tillvaron. Tillochmed när jag fick cancer diagnos med i princip max 2år att leva OM metastaserna hittar vidare,  så fladdrade jag in i ett fullständigt vansinne till galet och extremt förhållande  som nästan tog livet av mig av att sätta sig å toksupa 3dagar,  jag hade blivt utsatt för upprepad otrohetsförnedring  -förlåtit skiten (som man ALDRIG bör göra). Cancern som hängde som en given dödsorsak som låg nära inpå,  samt ett ekomomiskt haveri med hot om hemlöshet ligger och puttrar på. Nu är jag 45år och har trots mina 3 dödliga sjukdomar ,) då de vid min cancer upptäcktes att jag ovetandes haft tuberkulos under resans gång  ) . Så har jag inte slutat andas. 👌. Du ska icket fundera på hur levern mår alldeles för mycket är mitt råd. Ta hand om dig .