Att bli ghostad förstör både ens sexualitet och tillit

Jag blev ghostad efter ett år. Blev jätteledsen. Sedan kom han tillbaka, ville förklara sig och bli ihop igen. Jag förlät honom men ville inte fortsätta efter det - han var ju en fegis och hur skulle jag kunna räkna med honom efter det? Men det var då och det var han. Tänker inte låta mig själv eller andra lida av det.

Försök tänk hur många människor du har råkat på som ghostat dig? Är det "bara" den ende så försök håll andan uppe och tänk att det är den personen som är en looser, för det är man om man ghostar. Det är inte att du inte är värd ett förväl. Det är att du varit med någon med mindre integritet, ryggrad än vad du har. Ta inte på dig andras skuld. Isolera dig inte efter detta, gör tvärtom. Bli inte misstänksam. Isåfall är det som att den som ghostar dig fortfarande vunnit. Den som ghostat ska inte ta ifrån dig din framtid också. 

Låter klokt! 
Man blir verkligen ledsen och uppgiven.

Precis. Det är väl det som oroar mig mest. Att tilliten till andra försvinner. Det blir som ringar på vattnet. 

Ja men tänk vilken relation som helst tar tid för att bygga upp tillit, men man kanske inte tänker på det på samma vis som i en kärleksrelation. Relationen till arbetskamrater, bit för bit. Alla relationer är bit för bit, steg för steg.