• Anonym (Trött)

    Ångrar katten

    Känns hemskt att erkänna. Vi har bara haft den drygt en vecka, men hade jag anat hur jobbig den skulle vara hade jag aldrig gått med på det. Barnen har velat ha djur i många år (jag också) och nu när jag separerat från pappan (som inte ville ha djur) fick de sin efterlängtade katt.
    Han är ett år gammal, bits mer och mer (inte aggressivt, men det gör ofta ont) och sätter ständigt klorna i en.

    Jag mår inte alls bra psykiskt, men en kompis katter har varit lugnande för mig, så trodde att jag skulle känna så inför en egen också... men nej. Jag ångrar att vi köpte honom och vet inte alls vad jag ska göra. Barnen älskar honom och jag är mest uppgiven. Vännen säger att "katten är det bästa som kunnat hända mig" och vägrar ta till sig att jag inte alls känner så. Jag vill bara vrida tillbaka tiden och inte köpa honom alls.

    Vet inte om det är ångesten som talar... men just nu vill jag verkligen inte ha honom...

  • Svar på tråden Ångrar katten
  • anna8009

    Okej såhär, perspektiv från någon som har två katter:

    Att skaffa en katt och gå från 0 till ett djur ÄR en stor omställning oavsett hur ?lätt? djuret är. Jag skulle ge det längre tid än en vecka innan du bestämmer dig.

    1. Du behöver även vara medveten om att flytta hem och bo med nya personer ÄR en stor stress för ALLA KATTER, stora som små. Att byta hem är det mest stressfulla man kan göra mot en katt. Och stress kan ge sig uttryck i olika beteenden. Du behöver ha en skopa tålamod här och ta inget av kattens beteende personligt eller tolka det som att ?katten inte gillar mig? katter tänker inte så, eller är onda av naturen. Alla beteenden har en orsak. En äldre katt som denna kan behöva ännu mer tid att anpassa sig till ett helt nytt hem och vardag än en. mindre katt. 

    2. Det du kan göra för att underlätta för kisse är att dels GE DET TID för att lära känna er, MEN även ha ett område som är bara kattens, har katten ett eget område i ditt hem? Kanske ett katträd, lite leksaker. Så kommer den känna sig tryggare. Bara för att katten inte springer och lägger sig i ditt knä det första den gör, så betyder det inte att inte inte kommer göra det framöver. Att den rivs KAN även vara ett tecken på att ni antingen inte respekterar kattens gränser, eller bara är BUSIG. Aktiverar ni katten? Har ni bra leksaker till katten? Att leka med katten stärker också banden mellan er. Är det på ett mer aggressivt sätt t. ex katten väser mot er, så kan det även tyda på att den kanske har ont någonstans. Blev katten besiktigad innan den kom till er?

    3. Till sist, Katt eller djur överhuvudtaget ÄR inte för alla. Känner ni starkt efter en tid att katt inte är för er, vänligen kontakta personen ni köpt katten ifrån och förklara läget. Sälj inte katten vidare utan att ha haft en konversation med uppfödaren. Tänk på att katter fäster sig extremt mycket vid sina ägare och de förtjänar respekt. Katter är inte hundar och vi kan inte förvänta oss det heller. 

    Med allt detta sagt så hoppas jag att ni ger det en chans. Katter är fantastiska djur och bringar mycket glädje och kärlek. Lycka till till er. 

  • Anonym (Mina)

    Är i samma sits. Har en kanin som jag ångrar, haft den i ett halvår och tycker det är riktigt tråkigt. Tar mer tid än jag trodde och känner inte att jag har intresset. Trodde kaniner skulle vara roligare men de är egentligen inte alls särskilt sociala och gillar att kela. Detta hjälper ju inte dig men kan vara skönt o veta att man inte är ensam.

  • Anonym (Mina)
    Anonym (Jessica) skrev 2023-11-09 06:43:30 följande:

    Att den bits och rivs beror på nåt ni gör. Den känner väl av att du inte gillar den. De är inte dumma direkt.


    Men snälla, vilket felaktigt och dumt påstående. Katter har olika temperament precis som människor och vissa blir inte särskilt sociala eller keliga hur mycket man än försöker. 
  • Anonym (Mina)
    ragnvaldigur skrev 2023-11-09 23:06:05 följande:

    Sluta anklaga henne. Hon har inte gjort nåt större fel.

    katten är bara ett år, katter brukar klösa å hålla på. ha lite tålamod och ge katten lite utrymme och se om det blir bättre. ge det några månader. lycka till 


    Precis, hemskt många präktiga här inne som aldrig blir trötta på varken sina djur eller barn... Tror säkert TS gör allt hon kan men ibland tryter tålamodet och orken.
  • Anonym (Trött)

    Känner fortfarande ganska lika... det fungerar bättre absolut... men jag ångrar fortfarande valet... katten är extremt energisk och social, så han är på en hela tiden... och väldigt pratig och tjuter så fort han inte får uppmärksamhet... jag mår bara sämre och jag orkar knappt upp ur sängen på morgonen...

  • Anonym (Zorken)

    Vet inte vad det är för ras och så, men upplever de flesta raskatter som mkt lugnare, sen är de ju mer busiga första 1-1.5 året typ. De behöver leksaker och klösträd.
    Att katten biter och klöser låter som bus beteende, men klorna kanske är för långa.
    Min katt har aldrig bitit eller klöst mig med avsikt inte ens i början, men han kostade ju 14000 också 

  • Anonym (Trött)

    Feliway hjälper inte, han reagerar inte alls.
    Det är en dyr raskatt och han är supersnäll... men jag orkar inte... han är så på hela tiden... självklart har han leksaker, klösträd osv... han gör ingen illa med flit heller...

  • Anonym (Love)

    Men varför i hela världen köpte ni en ettårig katt? 


    Antingen köper man väl en kattunge som man kan forma/uppfostra så att den uppför sig som man vill, eller köper man en vuxen katt som redan är uppfostrad, och som man trivs med. 


    Att köpa en ettåring, som dessutom inte vuxit upp i familj, känns ju som en väldigt dålig ide.

  • Anonym (Zorken)

    Har också i perioder mått väldigt dåligt, men katten har faktiskt hjälp mot mörket till stor del, ge det tid och engagera barnen att ta hand om och leka med katten

  • Anonym (Trött)
    Anonym (Zorken) skrev 2023-12-13 10:09:58 följande:

    Har också i perioder mått väldigt dåligt, men katten har faktiskt hjälp mot mörket till stor del, ge det tid och engagera barnen att ta hand om och leka med katten


    Jag trodde jag skulle känna så för jag har känt så med djur tidigare, men jag gör inte det... blir mest irriterad... 

    Barnen leker med honom när de är här, men det är ju bara varannan vecka och så är de i skolan om dagarna...
  • Anonym (Trött)

    Det är verkligen inga fel på honom, han är snäll, kelig... men det är jag som inte orkar...

Svar på tråden Ångrar katten