• Anonym (Uppgiven)

    Han vägrar prata

    För att göra en lång historia kort har jag och min partner hamnat i lite av ett dödläge kommunikationsmässigt. Han har under det senaste året mått ganska dåligt psykiskt och jag har låtit hans hälsa få väldigt stort utrymme och försökt underlätta på de sätt jag kan. En följd av hans mående är att han nästan helt slutat prata med mig. Då menar jag inte att han blivit stum, men han har slutit sig och "vägrar" kommunicera kring tankar och känslor. Frågar jag något blir han kort och defensiv. Någon gång när jag själv var frustrerad och sa något i stil med att vi är två i relationen och då måste han berätta åtminstone hur han mår och hur han vill bli bemött i sitt mående men fick ett syrligt "Jag vill inte prata om det. Du förstår ändå inte." men det är ju omöjligt för mig att ens börja försöka förstå om han aldrig delar med sig av sina tankar. 
     
    Jobbet utgör en stor belastning för honom så igår frågade jag honom om hur hans tankar kring arbetet går och fick ett kort "Blandat." till svar, mer ville han inte säga och jag kände mig bara så uppgiven. Besluten han fattar kring sitt liv påverkar ju mig också. 
     
    Jag förstår att han mår dåligt och att jag måste ta hänsyn till det, därför skäms jag när jag blir frustrerad på honom. Samtidigt känner jag att det börjar bli ohållbart att ha en relation där vi inte kan prata. Och jag kan heller inte prata med honom om att vi inte pratar för då känner han sig bara pressad och blir irriterad. Hur kommer man vidare?!
  • Svar på tråden Han vägrar prata
  • Anonym (Hm)

    Det liknar min relation. Jag har fått lära mig att han inte har samma behov av att prata om känslor och tankar som jag har. Det har jag accepterat. Vår överenskommelse blev att vill han inte prata om det så fine, men då får hans problem inte heller gå ut över oss och vår familj. Man får liksom välja. Man kan inte inkludera sin partner i det sura och tråkiga, men inte kunna prata öppet om sitt beteende. Då får man helt enkelt hantera det själv, utan att den andra påverkas. 

  • Anonym

    Om hans mående går ut över dig eller familjen så kan du kräva att han tar professionell hjälp.
    Att sluta kräva att han pratar med dig är ju ett sätt att visa att han  får ta ansvar för sig själv och sina känslor

  • Fjäril kär

    Vad innebär hänsyn? Rent praktiskt kan jag förstå vissa punkter som att han kanske behöver sova ut, bli medveten tidigt om familjens planer och inte alltid kan hantera att saker ställs in ... 

    Men i övrigt?  Av det du berättar känns det lite som att du hamnat i medberoende och helt enkelt underlättar hans attityd ... 

    Han är vuxen. Hans mående är hans ansvar. Hans mående innebär konsekvenser som han måste deala med . Han klarar av att ta instruktioner,  krav, kommunikation och annat på sitt jobb - det innebär att han till fullo behärskar det även på hemmaplan även om vissa saker påverkar hans mående och får konsekvenser. 

    Ställ krav och sätt gränser. Och sluta kratta manegen åt honom, han måste hantera sina känslor och sitt mående själv ta konsekvenserna av det.

  • Anonym (Uppgiven)

    Tack för svar. 

    Han har varit i kontakt med vården men valde att avsluta den kontakten då han inte upplevde någon effekt. Jag har varit på honom att ta upp det igen men inget händer. 

    Jag kan leva med att han inte har samma behov av att prata känslor, men jag behöver ta del av hans planer kring framtiden, som detta med jobb. Om han tar en annan anställning, går ner i tid eller börjar plugga så påverkar det ju även mig. Jag är själv i färd med att söka en ny tjänst och hade behövt veta hur han tänker för att vi ska få ihop den gemensamma logistiken, men får alltså noll och intet ut ur honom. 

    Vi har i dagsläget inget sexliv och det undrar jag ju också över hur han tänker kring. Har han på egen hand fattat beslut om att vi helt enkelt inte ska ha sex mer, någonsin? Är det en tillfällig svacka? Jag har ingen aning och han vill inte ge mig några svar. Jag kan leva med att stå tillbaka om jag vet att han har planer på att jobba på relationen längre fram, men om han bara checkat ut och tänker att det är såhär vårt liv ska se ut från och med nu, då vet jag inte om jag vill eller orkar vara kvar. 

  • Bis mis

    Vet inte om jag orkat med det så länge faktiskt. Utan kommunikation blir det svårt. Om nån berättar vad som sker men inte vill prata mer än så är det ju ok. Är inte alltid man vill djupdyka i saker kanske om man är sådan. Men du behöver ju besked.

  • Fjäril kär
    Anonym (Uppgiven) skrev 2024-03-12 11:11:32 följande:

    Tack för svar. 

    Han har varit i kontakt med vården men valde att avsluta den kontakten då han inte upplevde någon effekt. Jag har varit på honom att ta upp det igen men inget händer. 

    Jag kan leva med att han inte har samma behov av att prata känslor, men jag behöver ta del av hans planer kring framtiden, som detta med jobb. Om han tar en annan anställning, går ner i tid eller börjar plugga så påverkar det ju även mig. Jag är själv i färd med att söka en ny tjänst och hade behövt veta hur han tänker för att vi ska få ihop den gemensamma logistiken, men får alltså noll och intet ut ur honom. 

    Vi har i dagsläget inget sexliv och det undrar jag ju också över hur han tänker kring. Har han på egen hand fattat beslut om att vi helt enkelt inte ska ha sex mer, någonsin? Är det en tillfällig svacka? Jag har ingen aning och han vill inte ge mig några svar. Jag kan leva med att stå tillbaka om jag vet att han har planer på att jobba på relationen längre fram, men om han bara checkat ut och tänker att det är såhär vårt liv ska se ut från och med nu, då vet jag inte om jag vill eller orkar vara kvar. 


    Då är det dags att upplysa honom om exakt detta och ställa krav. Att om han inte gör något åt detta så orkar du inte mer och lämnar honom om x tid. Och samtidigt står på dig att detta gäller och punkt och slut. 

    Vad gäller vård så kuratorsamtal , antidepressiva mediciner etc etc handlar ju om veckor och månader innan man kan se nån form av resultat och det slutliga jobbet ligger på honom . Vård av psykiskt mående handlar om eget ansvar och att ta tag i sig själv . Det kan ingen göra åt honom. Och det är kanske en punkt han inte har förstått riktigt.  Sjukvården ger honom en manual och verktyg men han själv måste vara mekanikern som gör jobbet. 
  • Anonym (Agneta)
    Anonym (Uppgiven) skrev 2024-03-12 11:11:32 följande:

    Tack för svar. 

    Han har varit i kontakt med vården men valde att avsluta den kontakten då han inte upplevde någon effekt. Jag har varit på honom att ta upp det igen men inget händer. 

    Jag kan leva med att han inte har samma behov av att prata känslor, men jag behöver ta del av hans planer kring framtiden, som detta med jobb. Om han tar en annan anställning, går ner i tid eller börjar plugga så påverkar det ju även mig. Jag är själv i färd med att söka en ny tjänst och hade behövt veta hur han tänker för att vi ska få ihop den gemensamma logistiken, men får alltså noll och intet ut ur honom. 

    Vi har i dagsläget inget sexliv och det undrar jag ju också över hur han tänker kring. Har han på egen hand fattat beslut om att vi helt enkelt inte ska ha sex mer, någonsin? Är det en tillfällig svacka? Jag har ingen aning och han vill inte ge mig några svar. Jag kan leva med att stå tillbaka om jag vet att han har planer på att jobba på relationen längre fram, men om han bara checkat ut och tänker att det är såhär vårt liv ska se ut från och med nu, då vet jag inte om jag vill eller orkar vara kvar. 


    Då tar du dessa beslut själv utifrån vad som är bäst för dig och ditt mående och informerar honom om fakta och så får han själv ta konsekvenserna av det. End of story. 
  • Anonym (HmJ)
    Anonym (Agneta) skrev 2024-03-12 12:00:20 följande:
    Då tar du dessa beslut själv utifrån vad som är bäst för dig och ditt mående och informerar honom om fakta och så får han själv ta konsekvenserna av det. End of story. 
    Håller med
  • Anonym (Uppgiven)
    Anonym (Agneta) skrev 2024-03-12 12:00:20 följande:
    Då tar du dessa beslut själv utifrån vad som är bäst för dig och ditt mående och informerar honom om fakta och så får han själv ta konsekvenserna av det. End of story. 
    Det kanske kan fungera en period, men det är ju inte så jag vill leva. Då kommer vi ju aldrig riktigt kunna ha något gemensamt och jag kan lika gärna vara singel i så fall. 
  • Anonym (Agneta)
    Anonym (Uppgiven) skrev 2024-03-12 12:52:07 följande:
    Det kanske kan fungera en period, men det är ju inte så jag vill leva. Då kommer vi ju aldrig riktigt kunna ha något gemensamt och jag kan lika gärna vara singel i så fall. 
    Då kanske det är så det måste bli. För du kan ju inte vänta på honom i evighet för att han kanske,möjligen, eventuellt en dag kommer vakna. Det är orimligt och omänskligt och faktiskt elakt av honom. 
    Om han en dag vaknar kanske din kärlek har tagit slut för att det tog för lång tid. 
    Slösa inte bort din tid och ditt liv. 
  • Fjäril kär
    Anonym (Uppgiven) skrev 2024-03-12 12:52:07 följande:
    Det kanske kan fungera en period, men det är ju inte så jag vill leva. Då kommer vi ju aldrig riktigt kunna ha något gemensamt och jag kan lika gärna vara singel i så fall. 
    Men det kan vara det som krävs för att han ska förstå allvaret och skörda konsekvenser av hans agerande. 
Svar på tråden Han vägrar prata