Mitt barn går inte upp i vikt

Var på magen är det han har ont?
Du skriver att han är kräsen, vad äter han?
Vad dricker han?
Hur ofta/mycket dricker han?

Hur är ditt barns allmäntillstånd?
Att han inte klagar direkt efter måltid har aboslut ingen betydelse för om det är celiaki eller inte. 

När han får sådär panikont i magen så säger han att det är vid naveln, men när doktorerna klämmer på magen så är det mest på höger sida som det gör ont och även vänster men inte lika mycket. 
Han har alltid varit väldigt kräsen men det blir bara värre, han gillar i princip bara makaroner och köttbullar, flingor och mjölk. Ibland smörgås men han blir ofta äcklad av bröd. 
Ingen potatis, ris, kyckling, korv, pannkakor, kött i olika former, inga grönsaker förutom tomat och gurka. 
Han dricker mjölk och ibland saft. Vatten går inte alls, det har aldrig funkat. Jag tjatar hela dagarna om att han måste dricka men han är inte törstig så han dricker några munnar och sen är det bra tycker han. 
Vet att man inte ska tjata men säger jag inget så dricker han ingenting. Men det blir ju några glas om dagen, vilket är alldeles för lite men det är svårt.

Han är pigg och leker, när vi är ute så leker han med vänner och springer osv. Det enda jag reagerat på är att han blir väldigt lätt irriterad. 

Förstoppning? Tänker jag. Min son har periodvis problem med vikten, dels att han inte går upp som han bör och att han vid några tillfällen till och med gått ned i vikt.

Han är kinkig med maten, dels ganska kräsen men också rätt ointresserad av mat genrellt, och vägrar skolmaten i princip alltid. Detta har ju också tidigare lett till problem med förstoppning. Humöret och orken med såklart. Numera funkar det något bättre då han blivit äldre och man kan få honom att förstå vikten av att äta. Men även att man faktiskt åtminstone bör smaka på nya saker, sen om man inte gillar det är det okej men man vet ju inte innan man provat. Men det går upp och ner. 

Förstoppning!
Med tanke på hur du beskriver det är det ganska klockrent. Och med tanke på kosthållning en också. 

Det finns bra medicin men den smakar skit!
Om du skulle få i honom katrinplommonpure hade det varit suveränt.
Låt honom ha fri tillgång till Gurka om han gillar det. Det är mycket vatten i Gurka. 

Erbjud alltid vatten fördt, före mjölk, före saft. 

Nu är jag av en annan skola och mina barn har fått lära sig (17 och 13) att man äter det som serveras och är något nytt så smakar man. 13 åringen gnisslar tänder över grönsaker men kommer med egna flrlsg nu så att han faktiskt äter det. Hade det varit mina barn hade jag helt enkelt inte köpt hem mjölk eller saft och de hade inte fått lämna bordet förrän de hade druckit upp vattnet. Hårt? Japp! Sånt är livet! 

Vår son fick gradvis ökande magont under ett antal veckor, runt naveln eller diffust. Kunde inte sova, blev apatisk och ville inte gå i skolan, det enda VC sa var att ge Alvedon.

Sen började plötsliga smärtattacker. Efter 3-4 varv påö akuten där de bara lämde på magen för att utesluta blindtramen coh sickade hem oss igen så satte jag mig på barnalkuyten coh vägrade gå därifråpni förrän ahn blev ordentligt undersökt.

Han hade en sällsynt cysta i urinvägarna (sv: urakus-cysta eng: urachal cyst). Den beror på att vävnad i urinvägarna som skulle tillbakabildats under fosterstadiet inte gjorde det, utan ligger kvar. Många kan leva hela livet utan att veta om den extra snutt som sitter där, men i samband med virus kan den inflammeras som en icke akut blindtarm om man har otur, och då får man de symptomen.

Behandlingen är också samma som icke akut blindtarm- man får dubbla antibiotika och sen när inflammationen lagt sig opereras den störande biten bort.

Diagnosen är 1/100 000 så vi hade tur som fick en väldigt erfaren läkare som såg detta på ultraljud. Barnläkarna som dittills trott på förstoppning (!!) fick läsa i böcker och ringa universitetsjukhus för att komma på vad de skulle göra, men det slutade alltså med en operation där vävnaden togs bort. 

Jag påstår inte att det är samma ditt barn har, men det kan vara värt att veta både att det förekommer sådana avvikelser hos barn, och att de inte behöver vara farliga även om de gör ont.

Ursäkta skrivfel i början, jag skriver fort och glömmer ibland korrigera.