För alla som vill flytta till USA

Värt att tänka på är att det inte kostar något för själva utbildningsplatsen när man som svensk studerar i Sverige, men här i USA så betalar man för att plugga på universitet sk tuition.  Det rör sig dessutom om flera tusen dollar per termin.  

Och det är om man räknas som boende i staten (vilket brukar ta ett år eller två). Annas betalar man så kallad "out of state" tuition vilket kan vara flera gånger dyrare.

T ex på University of Oregon är tuition $8,280 per år för de studerande som kommer härifrån och $28,305 per år för de studenter som kommer ifrån andra stater.  Tuition är bara själva avgiften för att studera på universitet och sedan tillkommer ju allt annat som böcker, bostad etc.  

Ja, och efter de fyra åren för att ta sin bachelor's degree så är studierna till apotekare fyra år till så sammanlagt åtta år på universitet.  Läkare är betydligt längre.  

En annan sak att ha i åtanke är att en amerikanska läkar- eller pharmaceututbildning inte utan vidare ger dig rätt att utöva yrket i Sverige. Ta reda på ordentligt vilka regler som gäller först.

Vill du jobba här i USA i framtiden så är nog det enklaste att du läser klart din utbildning i Sverige och sedan kompletterar vissa kurser här i USA så att du kan arbeta här.  För att jobba som apotekare här i USA så måste man ha behörighet, men det går att få detta med en utländsk utbildning.  Kraven är dock olika beroende på vilken amerikansk delstat det gäller.

NABP assists graduates of foreign pharmacy schools in more than 200 countries as they work toward becoming licensed pharmacists in the United States. All 50 states, District of Columbia, Guam, and Puerto Rico require graduates of pharmacy schools that are not based in the US to achieve Foreign Pharmacy Graduate Examination Committee (FPGEC) Certification before applying for a license from a state board of pharmacy. Contact the state board of pharmacy for specific requirements as each state?s requirements differ. Some states, for example, exempt graduates of Canadian pharmacy schools from this requirement.

Ja, detta verkar vara vad som gäller för läkare med utländsk utbildning och ungefär motsvarande om man har en utländsk apotekarutbildning.Om du vill jobba som läkare i Sverige efter en läkarutbildning utomlands finns det vissa direktiv som måste följas. Om du har en läkarutbildning från ett land som ingår i EU/EES finns det särskilda direktiv. Det innebär att varje medlemsstat godkänner ditt utbildningsbevis från ett annat EU-land samt ger dig tillstånd att utöva ditt läkaryrke utan att ställa särskilda krav på kompletterande utbildning eller språkkunskaper. Du ansöker om läkarlegitimation från Socialstyrelsen i Sverige.

Du gör detta genom att fylla i en ansökan och bifoga följande bestyrkta dokument:

Kompetensbevis (examensbevis och bevis om legitimation/yrkesbehörighet i utbildningslandet).

Personbevis om du är folkbokförd i Sverige (får inte vara äldre än tre månader) eller kopia av gällande pass.

Europeiskt intyg om aktuell yrkesbehörighet (European certificate of current professional status) där utbildningslandet bekräftar att yrkesbehörigheten inte är begränsad eller återkallad (får inte vara äldre än tre månader och ska sändas in i original).

Om du däremot har en läkarutbildning från ett land utanför EU/EES, kommer din medicinska kompetens att bedömas i Sverige när du är klar med din läkarutbildning utomlands. Du fyller i en ansökan från Socialstyrelsen om prövning av den utländska läkarutbildningen. Detta ligger sedan som grund för legitimation.

Du måste bifogar följande bestyrkta dokument:

Bevis om arbets- och uppehållstillstånd beviljat av Migrationsverket.

Om du är svensk medborgare ska du bifoga personbevis (får inte vara äldre än tre månader).

Ditt utländska läkardiplom.

Eventuellt bevis om specialistkompetens.

Tjänstgöringsintyg.

En läkare som inte har medborgarskap i ett EU/ESS-land måste genomgå en kompletterande utbildning i Sverige för att erhålla svensk läkarlegitimation. För att påbörja denna utbildning krävs goda kunskaper i det svenska språket. Om du inte har svenska som modersmål krävs:

Att du ska ha lägst godkänt betyg i svenska B / svenska 2. Har du svenska som andraspråk vid en gymnasial vuxenutbildning krävs godkänt betyg i kurs B / 2 eller;

att du har genomgått högskoleundervisning i svenska med ett godkänt resultat eller;

fått godkänt på särskilt test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus) eller;

att du kan visa motsvarande språkkunskaper som måste bekräftas av särskild utbildningsanordnare som bedriver undervisning i det svenska språket.

För att bedöma din medicinska kompetens efter din läkarutbildning utomlands måste du genom gå ett medicinskt kunskapsprov, så kallat TULE-test vid Karolinska Institutet. En läkare med utländsk specialistbehörighet och betydande yrkeserfarenhet inom en viss inriktning behöver inte genomgå kunskapsprovet utan gör då istället en provtjänstgöring under sex månader. TULE-testet består av en teoretisk och en praktisk del och pågår sammanlagt under tre dagar. TULE-testet genomförs två gånger per år.

När TULE-testet eller provtjänstgöringen anses vara tillfredsställande fastställer Socialstyrelsen villkor för svensk legitimation. Legitimationsvillkoret kan skilja sig avsevärt mellan individer, men det gemensamma kravet för alla är utbildning i samhälls- och författningskunskap. Det är även vanligt att Socialstyrelsen kräver en klinisk utbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) under minst 18 månader. Särskilda regler gäller i de fall kunskapsprov/provtjänstgöring inte kan godkännas.

Jag undrar om någon kan ge lite input kring huruvida det är stor risk att inte hitta en läkare (OB/GYN) om man redan är gravid när man kommer till USA? Vi kommer troligen resa i slutet av juni/början av juli och om jag har lyckan att kunna bli gravid kan jag vara i allt mellan 4-25 veckan beroende på när vi börjar försöka och hur lång tid det tar att bli gravid. Jag kanske inte blir gravid alls men min man påpekade att det kanske var dumt att börja försöka för tidigt om det fanns risk att inte hitta läkare sent i graviditeten (kontrollerna kommer väl ganska tätt på slutet).

Jag förstår att ni bara kan ge ett generellt svar men ändå. Vi kommer flytta till Santa Barbara, Palo Alto eller Long Island. Hur bör vi tänka kring detta? Jag längtar jättemycket så jag hade helst velat börja försöka så fort som möjligt men inte om det kan bli problem med läkare.

Jag förstår nog inte riktigt vad problemet skulle kunna vara, vilket kanske är ett svar i sig själv. Jag tror absolut inte att det skulle vara ett problem. Jag bytte OB/GYN när jag var gravid, och den nya sa att hon egentligen inte tog nya patienter med undantaget om patienten redan var gravid. Jag fick uppfattningen att de gärna vill ha gravida patienter för dem tjänar de mest på.

Nej det kanske inte blir något problem, men varför jag undrar var just för att min kompis påpekade att alla läkare kanske inte tar emot nya patienter hur som helst, precis som du skriver. Men det kanske är skillnad om man redan är gravid. Det verkar skilja sig ganska mycket mellan Sverige och USA hur många kontroller som görs och i vilka veckor så det får jag väl kolla upp i förväg om jag blir gravid. Fortfarande lite nojig över att riskera att inte bli insläppt i tullen om jag är synbart gravid men det har ju folk här sagt tidigare att jag inte behöver oroa mig för så jag försöker släppa den tanken. Så då var det bara detta med läkare kvar att lösa innan jag vågar försöka bli gravid. Mina nojor kanske verkar tramsiga men det är ju ett stort steg både att bli gravid första gången och att flytta utomlands så det känns extra nervöst när man ska kombinera dessa tycker jag.