Vänta med förskola?

Förstår hur du menar! Det är bara roligt att få ta del av dina tankar, inte minst som du dessutom är förskolelärare!

Håller med om att ni ska följa ert hjärta. Det är ju uppenbart av ditt inlägg att detta är jättejobbigt både för er och ert barn, har man möjlighet att påverkar en sådan sitvation så ska man göra det.
Jag har arbetat på fsk i nästan 20 år och under de åren har jag varit med om att föräldrar valt att avbryta eller "ta hem" sitt barn av olika anledningar, alla de gångerna har det handlat om föräldrar som hittat andra lösningar när det verkligen verkligen inte funderat för barnet med fsk, och vi pedagoger har haft förståelse för deras val.
Jag hade gjort som ni, dvs. avbrutit , och sen försökt igen senare. Kanske behöver barnet tid att själv förbereda sig mer på vad som ska komma.

Följ era egna hjärtan och tankar. Ni känner ert barn bäst. Hade jag varit i er sits, så hade jag nog avbrutit....

Jag vet inte om pedagogerna skulle hålla med om att det inte fungerar, de tycker nog att sonens reaktioner är helt normala. Men sonen är väldigt stark och anpassar sig om han måste. Tror inte att någon annan än vi ser hur skör han kan vara. Vi såg det inte heller i början, men nu kan jag se på foton från första tiden hur skör och vilsen han ser ut. Men jag kommer göra vad jag kan för att pedagogerna ska förstå att vårt beslut är helt grundat i vår situation och inte har något att göra med deras verksamhet.

Kanske blev lite luddigt där... Vad jag menar är att sonen inte bryter ihop i första taget, särskilt inte inför främmande människor. Men han säger att han är ledsen och jag ser att han är ledsen, även om pedagogerna hävdar motsatsen.

Tycker också att ni skall följa er magkänsla och avbrutit. Varför utsätta sonen för detta när han signalerar att han inte mår bra. Försök igen om ett halvår. Ett tips är att prata med dagis om ni kan komma dit en stund varje dag och leka på utomhuslekplatsen men att ni är där hela tiden. Då kan han vänja sig vid de andra barnen tryggt i er närvaro. Om han blir orolig ändå är ett tips att gå dit på helgerna när inga barn är där. (Fast detta förutsätter ju att ert dagis har en utomhuslekplats). Vi gjorde så med våra barn och de var väldigt nyfikna på vad som hände innanför dörrarna när barnen gick in där. Vid något tillfälle fik vi också komma in och titta inomhus i vår närvaro. Sedan hade vi en lång inskolning i vår närvaro.
Min erfarenhet är att fsk-personalen har väldigt lite förståelse för våra barns behov. Vi har fått svaret "sådana är barn" på alla frågor/påståenden vi gjort som är adoptionsrelaterade. Vi bli mest betraktade som överbeskyddande föräldrar men huvudsaken är ju att barnen mår bra.

.

Hej!
Det kan definitivt vara en jättepositiv erfarenhet med förskola i nâgra timmar per dag!! MEN eftersom det inte känns rätt och dessutom inte är nödvändigt sâ skulle jag râda dig att vara hemma längre med sonen. Egentligen finns det inget "rätt" svar i den här frâgan. Den enda som kan hitta svaret är DU för det är DU som med din kärlek och din omsorg och din kännedom om sonen vet vad som är bäst för just er. Vad du än väljer sâ är det viktigt att du tror pâ ditt val. Om du tycker det känns bra att strunta i dagis nu sâ kommer din son ocksâ att tycka det (och tvärtom)... Sâ följ du din instinkt sâ kommer det att bli bra för er bâda...
Lycka till!

Det är klart att ni ska ta hem en pojke om ni känner att det inte fungerar. Även om förskolepersonalen tycker att det fungerar så är det er familj som ska fungera. Om ni som föräldrar INTE tycker att det fungerar då fungerar det inte. Om vi som föräldrar inte är tillfreds känner barnen det. Som vuxen och förälder är det vårt ansvar att göra det som är bäst för våra barn.
Om ni kan vara hemma lite till är det väl en bra ide att vara hemma lite till. Förskolan kan man börja i när som i framtiden, men tiden just nu får vi aldrig tillbaka och kan inte göra om.
Lyssna på er själv och gör det som är rätt för er och ert barn.

Om ni kan vänta med förskola skulle jag göra det. Jag skulle då glädja mig över extra tid för den språkligautvecklingen och anknytningen.

Kan ni inte om ett tag börja om på den förskola där han sen skall gå MEN att ni alltid är där tillsammans tex 2 dagar i veckan en kortare stund i några månader? En lång ostressad inskolning som ni sen bygger på vartfeter det går.

Tack för alla insiktsfulla och stöttande svar! Just nu är jag helt slut av allt funderande fram och tillbaka och måste nog sova på saken. Vet inte om det är läge att ta tag i saken imorgon eller om han får vara "sjuk" en dag till. Jag känner att det är superviktigt att vi verkligen har tänkt och pratat igenom saken ordentligt innan vi talar med förskolan. Det har varit så många turer redan och vi måste komma fram till något som vi kan stå för till 100%.