40+ som äntligen är gravida - igen

Tusen tack!!

3354g 49cm

Lyckorus

Grattis MPson!

Fy fasen vad jag mår illa. Kan inte fatta att jag längtade efter symtom. Nu har jag minsann fått så det heter duga. Klarar fortfarande dofter, men det blir väl illa där också snart. Tålde ingenting vid tidigare graviditeter, allra minst lukten av min karl. Hu, måtte detta ha ett slut. har bokat tid för vul hos min gyn den 11:e. Tänker inte gå och oroa mig en enda dag för mycket, och grubbla över om det finns liv därinne. Herregud, tänk om det är tvillingar... vad gör jag då? Ni andra... hur är läget?

Förstår din känsla Lyckliga Li. Vill ha symptom men illamåendet kan man klara sig utan. Men ändå skönt att du nu mår som du gör, det är ju positivt!

Humöret här är det då inget fel på men smärtan i fogarna är det värre med. Jag vill verkligen kunna jobba fram till jul men vet inte om det kommer kunna fungera på heltid. Samtidigt så har treåringen hemma börjat bli riktigt trotsig och så har maken ett (grovt uttryckt) femdubbelt skov i sin MS så det är tungt.

Testade akupunktur förra gången och det fungerade inte det minsta. Hjälper en del med sjukgymnastik och så ska jag börja med vattengympa på måndag och ha det fram till jul och det förväntas stärka upp och hjälpa en del.

MS går ju hantera men när det blir ett skov som ger fem inflammationer på samma gång i CNS då blir det lite väl häftigt. Dessutom har det lämnat en del plack och permanenta skador som inte går att ändra på. Men vi hanterar det på något vis.

Tror treåringens trots och jävelskap beror mycket på att mamma är gravid och pappa är sjuk samtidigt. Dessutom längtar han hela tiden efter sina (halv)syskon som han bara träffar varannan helg som läget är just nu (inget som barnen eller barnens pappa vill utan något som barnens mamma bestämmer över allas huvuden).

Nu tog det bara stop! Är så oerhört trött . Har överlevt en helg med dubbla barnkalas hemma, samt hela tjocka släkten som kommit för hembakade tårtor. Kände mig som en zombie på jobbet igår, men tog mig igenom dagen. Denna veckan är så viktig på jobbet, mest för att vi håller i en jättestor tredagars kongress med gäster från hela världen. Men när jag vaknade i morse så kändes det omöjligt att åka till jobbet. Klarade med nöd och näppe att hålla god min och få iväg ungarna till skolan. Jag har bestämt mig för att spendera resten av veckan i sängen och soffan. Inget jobb, barnfritt på dagtid... Jag måste få vila... kosta vad det kosta vill... Känns som att jag inte fixar denna graviditeten annars. Har dåligt samvete dock, då jag ju inte är sjuk på riktigt. Och det kostar att vara hemma också. Men att ligga hemma och vila, och låta lilla embryot gro, det känns rätt.

Sagatula, förstår att det är tungt för dig. Får din man kortisonpuls under aktivt skov? Med fem aktiva härdar måste han väl ändå behandlas? Hoppas att du trots allt kan njuta av graviditeten 

Lyckliga Li...

Du gör helt rätt! Man behöver inte ligga i 40 graders feber för att det ska vara ok att vara hemma.

Ta hand om dig!!

Hej på er!

Jag skuttar oxå in här,mest för att det är en intressant tråd för oss över 40.

Jag går & väntar på att se om det tagit sig denna gång.

har sedan febr -10 haft en helvetes resa! missfall våren -10 i v 8,blev gravid direkt eft & fick missfall i v 18 där jag födde min son i badrummet ensam hemma!!D var traumatiskt,blev me barn igen jan-11 missfall i v 7,den 6 maj fick jag en störtblödning & höll på att stryka med! Min man var förtvivlad & skräckslagen när han såg alla oroliga ansikten,d s forsade blod i 2 tim på OP bordet & fick veta att jag var nära att försvinna från jordens yta samt att doktorn var på väg att öppna mig för att ta bort livmodern,då han där uppe måste haft ett finger med i spelet & jag var omgiven av änglar,för precis när hon skulle öppna mig,var d som någon stängde en kran & d upphörde att blöda!!!

Nu har vi med spänd förväntan försökt leva i nuet & försökt bli gravida...jag har BIM i morgon & är trött samt haft en molvärk i livmodern d sista tre dagarna,samt hade kraftiga stickningar i livmodern slutet på förra v.
Så nu går jag & hoppas att jag får följa med på era turer här.
Jag fyllde 40 i juli & min man ärlika gml.
Vi har inga gemensamma barn.Men jag har två tjejer,en på 21 & en på 10år.
Min man har en son på 16år.vi längtar efter att få ta en rejäl revanch på d som hänt oss!!!
Lycka till ni andra gobitar! Underbar stämmning här!!
Kram på er!!          

Välkommen Banina!

Låter läskigt med dina missfall! Tufft av er att försöka igen. Hoppas det tar sig och håller hela vägen fram!

Lyckliga Li och Hammarby - bra att ni skrev det där om att man faktiskt kan vara hemma om man inte är bra. Jag kämpade mig till jobbet igår med värsta huvudvärken och förkylning vilket ju bara är idiotiskt. Jag är verkligen sämst på att vara hemma när jag inte är bra, men jag ska ändra på det nu även om det blir ganska dyrt ekonomiskt. 
Hoppas ditt illamående ger med sig Lyckliga Li. 

Trots att jag har haft en jättelätt graviditet (är nu i v 15) så långt så är det klart att man har dagar när man är helt matt och energilös och trött. Ibland får jag inget gjort på jobbet och igår var jag till och med tvungen att ta en hemlig powernap efter lunchen på mitt rum för att jag var så trött och hade så ont i huvudet.  

Magen har börjat växa så att det verkligen syns och jag njuter i fulla drag. Har fortfarande inte gått upp nått i vikt, tvärtom. Äter som en häst vissa dagar och andra nästan inget. Känner mig så himla lugn och harmonisk  och accepterar till och med att jag har ont av foglossning, vilket är det enda negativa.