Jast80 skrev 2011-09-22 08:07:31 följande:
Tack för svar Daeminimon! Det låter hoppfullt. Ibland känns det som jag vill ge upp och ge henne pure istället. Men jag tycker om BLW, det känns rätt mot mitt barn. Och dessutom gillar hon det! Jag tror också att nätterna skulle bli bättre om pappa la henne, men vi får nog vänta lite med det. Jag lägger oftast henne innan han har kommit hem från jobbet. Jag ska börja jobba i januari och då kommer lillan att vara 11 månader, så innan dess hoppas jag verkligen att hon har börjat äta mer mat annars lär vi få jobbiga nätter.
En annan sak är omgivningen, jag har förklarat för nära och kära vad vi håller på med. De tycker nog att jag är konstig som ska hitta på en massa saker men låter mig hållas. Jag har dock märkt att jag får en del blickar på stan och ÖF när jag ammar min, i deras ögon, jättebäbis. När man är över 7 månader ska man visst inte amma längre. Jag vill inte bry mig, det känns bara som om det vore "enklare" om man satt där med de andra mammorna och matade ur en burk.
LadyWeaver skrev 2011-09-22 11:55:25 följande:
Och så var jag också tillbaka till att nojja över det här (som flera andra ser jag). Gjorde "misstaget" att bläddre igenom en broschyr vi fick på BVC när dottern var nyfödd, tror den kommer från livsmedelsverket och där står det att vid åtta månader så är det lämpligt att de äter ett helt mål mat per dag (och utöver det 2-3 gröt/vällingmål). Inte en chans att dottern kommer få i sig sånna mängder mat vid åtta månader (vilket blir om ca 2 veckor). Hon får i sig lite grann då och då men det allra mesta hamnar fortfarande på haklappen. Vissa dagar tycker jag mängden verkar öka, andra är jag osäker på om något alls hamnar i magen.
Tack och lov har jag min make som nu är säkrare än jag på att det här är rätt väg (även om det var jag som började propagera för att det här var rätt). Jag hävde ur mig att vi kanske skulle försöka med puré till middag (där kan jag som det kontrollfreak jag är se ungefär hur mycket hon får i sig) och han föreslog istället lugnt att vi skulle ge henne hel broccoli istället för att köra den i mixern.
För min del handlar det nog mest om att ta ett steg tillbaka, dra några djupa andetag och låta det hela ta sin tid. (Och för vår det har vi egentligen inget val, tösen vägrar ju bli matad)
Sådär, dagens gnäll avklarat. Då kan jag återgå till annat som behöver göras
Åh, vad jag känner igen mig! Det är så lätt att bli stressad av omgivning och allmän info/tradition av hur bebisar ska äta vid en viss ålder. Men jag har verkligen ansträngt mig för att slappna av och tänka att detta är rätt (för så känner vi, både jag och min man) och att det passar henne bäst. Hon totalvägrar ju att bli matad med sked, däremot har hon de senaste dagarna tydligt visat att hon vill bli serverad maten på våra fingrar, som hon sedan stoppar i munnen och äter massor på detta vis
. Andra gånger äter hon glatt med sina egna fingrar eller sked någon gång ibland. Kan varmt rekommendera Bambinos ergonomiska "äta-själv-bestick" med böjda handtag som passar bebisens grepp. Vi har köpt dem på apoteket men finns hos andra affärer/företag också.
Hur som helst, det jag ville skriva är att det verkligen har hänt något de senaste tre veckorna! Hon är ganska precis 8,5 månader nu. För en månad sedan tyckte jag att jag i princip helammade, men hon erbjöds mat/mellis tre-fem gånger per dag och snaskade i sig vad hon ville av det. Inga mängder direkt. En vecka senare började hon äta "på riktigt" och ville bli betydligt mindre ammad. Från att ha ammat i anslutning till alla måltider (en stund före eller strax efter), var hon helt plötsligt helt ointresserad ett par timmar efter måltid (av fast föda) och nu är det amning 2-5 gånger dagtid, helt beroende på vad och hur mycket hon ätit. Det har gått galet fort och vi fattar ingenting
. Nu är hon rejält förkyld så det har blivit lite mindre fast föda och mera amning de senaste dagarna, och jag är bara så glad att vi har amningen kvar för det är ju absolut smidigast när bebisar blir förkylda. Men min slutsats är att hon verkligen styrt detta och visat när hon är redo! Jag ammar fortfarande nattetid (varierar mellan 1-4 gånger) och försöker tänka att hon ska få styra den utfasningen också.
Något jag upplevt har gjort allt betydligt lättare var när hon utvecklade pincettgreppet och började hantera mindre bitar - nu kan hon serveras nästan vad som helst, i varierande små eller stora bitar beroende på vad som passar bäst för den aktuella födan. Jag skrev i någon av BLW-trådarna här om en läskig mellanperiod vi hade, när hon blivit så stark i käkarna att hon gnagde av för stora gurkbitar mm. så att det blev ohanterligt för henne. Då körde vi ett tag med lite försiktigare mat och nu som sagt, plockar hon i sig ärtor, laxbitar, köttbitar mm i lagom storlek. Väldigt skönt. Nu sitter man inte och tokstirrar på henne så fort hon äter längre, av rädsla för att hon ska sätta i halsen.
Jag nojar fortfarande ibland, men då passar jag på att titta på henne vid ett blöjbyte eller så och kan bara konstatera att hon mår fint och absolut inte är undernärd. Så jag litar på bröstmjölken som en stor del av hennes föda ett tag till.
Långt och svamligt, men kanske lite uppmuntran
