:'( han sexchattar med en av sina tjejkompisar

Hur gick det TS?

Ja hur går det... jag berättade för honom vad jag hittat och hur. Sakligt, lugnt och allvarligt. Vi pratade om det och hur jag kände inför det. Vi har djupdykt i varandras historia, i våra värderingar och i hur vi ser på oss som par. Tror vi pratade konstant i en vecka, så fort vi hade tid över mellan logistik av barn, jobb och hushåll. Sen fastnade jag... kommer inte på hur eller vad jag vill att han ska göra för att jag ska vilja lita på honom igen. Har varit hos FR och pratat, ska dit igen.

Han åker inte ut med benen före... jag älskar honom för mycket. Älskar, men litar inte riktigt på.

Funderar mest på varför det skulle göra någon skillnad att han blivit påkommen. Varför man ska lita på någon igen för att de visar ånger och säger sig inse hur dumt det var.

Tror ju inte att de hade slutat av sig själva om jag inte hittat det här...

under första året tillsammans med min fästman var han konstant otrogen, inte direkt så att han knullade någon annan, men smög och sexchattade med vänner och ex.

Just då misstänkte jag att det var någonting som inte stod rätt till men förstod inte till vilken bred förns jag fick reda på genom hans vänner att han var hos en tjej, när han sagt till mig att han var på jobb.

 Hos honom handlade det om bekräftelse, han sökte bekräftelse från andra kvinnor för att känna att han dög, vi hjälptes åt genom att bryta hans livslånga mösnter av lögner och en enormt stor skoppa med uppmuntran från mig.

Tex när något gammalt strul ringt/ messat och berättat hur mycket hon ville ha honom, berättade han det lite skamset för mig och jag upp muntrade hans ärlighet, blev tillslut som någon slags tävling om att få bra respons från mig genom ärleighet istället för respons från andra kvinnor genom lögner.

Jag kämpar fortfarande med att våga lita på honom, han gjorde fel och han har i perioder fått äta upp min ilska, sorg och ångest över det han har gjort, men han har axepterat att det kommer vara så väldigt länge.

Nu har det snart gått två år sen jag kom på honom och jag väntar hans barn till våren och till sommaren gifter vi oss.

Älskar ni varandra så går det att ta sig igenom, alla kan växa som männsikor och en gång otrogen är inte alltid otrogen.

Lycka till!! :) 

För min fästman var det extrem dålig självkänsla, men ett ganska bra självförtroende..... 
självförtroendet lockade kvinnor till att ta kontakt, han viste att han såg ok ut och att tjejerna var intresserade redan från start.
Men problemet vart att hålla kvar intresset från dem och där kommer självkänslan in, ju fler som älskar mig och inte lämnar mig ju bättre måste jag ju vara eller? Typ.....

Nu får han ju bekräftelse genom att vara en typisk MAN
Han försörjer sin blivande fru och hennes tidigare barn.
Han har blivit familjens överhuvud och får en annan typ av respekt av mig och människorna runtomkring honom.

Tror att det är viktigt att förstå att precis som kvinnors otrohet ofta inte handlar om just kåthet så tror jag inte männens gör det heller, det handlar inte om dåligt sex eller fantasier som inte får upplevas utan just att behålla bekräftelsen kvar från människor som gett den tidigare, för är det så att den nya partnern försvinner finns ju alltid "de andra" att falla tillbaka på och trösta lite......

blev väldigt rörigt men det går bättre och bättre för oss

Så länge kärleken finns kvar och han förstår att det är löjligt mycket ärlighet som gäller i en lååååååååång tid framöver är det värt att kämpa för :)