I somras startade jag en tråd för oss kring 30 som snart skulle starta syskonförsök. Nu några månader senare är det inte så många kvar i den tråden då de flesta har fått sitt efterlängtade plus! Dock inte jag (och några till som också är välkomna hit!). På julafton har jag nästa äl och då är vi inne på sjätte försöket...
Så, är du kring 30 och har försökt få syskon i ett par månader eller så kan det här kanske vara tråden för dig!?
Cuppies: Duktigt av dig att hålla testoman-fingrarna i styr så pass! Håller tummarna för dig i övermorgon!
Anceka; Jag har också beställt det, fast det var hemskt dyrt! 
Mest för att inte riskera skavsår de där mest intensiva dagarna hehe 
Men vissa månader tycker jag att mitt fertila sekret är rätt fjuttigt, så tänker att det kanske kompenserar lite för den saken också. Men hoppas att munkpepparn & juicen och bisolvonen också ska hjälpa till med just sekret-biten..
Jag började med juicen i morse. Tänkte också köra pre-seed de där mest intensiva dagarna. Nu peppar vi varandra!
Halloj!
Har hängt med Anceka i den gamla tråden också, kul med en fortsättning. Har saknat en för oss som fått vänta lite längre på plusset.
Utredning under hösten visade fel på sköldkörteln, så nu försöker jag ställa in rätt dos på medicinen innan vi får fortsätta försöka. Jag hänger gärna på här 
Anceka: Håller med, det är lite jobbigt faktiskt...
Nu har jag läst ikapp tråden och känner så igen mig! Jag har en femåring som jämt tjatar om syskon, det gör så ont i hjärtat!
Vi berättade för många i vår omgivning att vi börjat försöka och även om missfallet i höstas. Men jag ångrar det lite, att hela tiden behöva förklara att "nej jag har inte blivit gravid än. Nej, jag dricker inte vin ikväll för att jag inte vill och nej jag är inte gravid". Osv. När jag fått ok från läkaren att börja försöka igen kommer vi nog inte berätta det faktiskt.
Goder afton,
Greeneyes; Åh det är ju sköldkörteln jag nojjar mig över. Ska gå på koll nästa vecka :-/ Nu finns det ju värre saker att råka ut för, för medicineringen (är du hyper eller hypo?) fungerar som jag förstått det oftast snabbt & bra, och problematiken är ändå så vanlig att alla läkare har hyffsad koll. Håller tummarna att ni ska få grönt ljus snabbare än snabbast!!
Ego: Känner att min kropp är "gammal & trött". Om jag jämför med hur jag var innan. Började med munkpeppar idag (3 dagar "för sent" men skit samma) och det ska bli spännande. Av de senaste 5 månaderna så har jag enl äl-tester inte haft någon äl 2 månader (trots hyffsat regelbunden cykel) och då har jag inte haft nått sekret heller. Hoppas nu med munkpepparn det ska bli rejäl äl så jag kan få känna mig fertil igen! Minns när vi jobbade på att trolla fram sonen att jag kände mig jäkligt fertil & då tog det sig ju också snabbt.
Ang. det där med att berätta för andra om att man försöker så känner jag i huvudsak att det är för "hett ämne". Det är inte speciellt jätteofta som jag hinner umgås med vänner, och när jag väl gör det så orkar jag definitivt inte att samtalen alltid ska kretsa kring "hur det går". Tycker ämnet kommer upp tillräckligt ofta i alla fall för att alla andra är gravida/försöker/nyförlösta. Känns som att mitt umgänge utanför familjen blir totalt enkelspårigt om jag skulle berätta att vi försöker, och faktum är att desto längre tiden går och försöken läggs på hög - desto mer behöver jag mina vänner som "frisk fläkt" och frizon för att ta tankarna från syskonlängtan.
Så nej, här blir det ingen info till någon förrän en bra bit efter kub-testet.
Lilla kakan det känns som en sund inställning. Det är skönt att få slippa tänka på bebisgärandet ibland. Jag tänker på det väldigt mycket. Min man säger åt mig att inte tänka och grubbla så mycket. Men hur lätt är det när man är den som känner, upplever och blir påmind om små symtomer. Här känns det som mensen är på g. Fick ett sådant sug på godis igår. Precis som jag brukar ha några dagar innan mensen. Surt!
Lilla kakan: Tack! Jag har en ganska komplicerad variant tyvärr, den heter Hashimotos sjukdom. Den börjar som hyper men blir hypo efter ett tag (min har precis blivit det) och är tyvärr autoimmun - alltså att immunförsvaret attackerar sköldkörteln. Ny och omtvistad forskning ser ett samband mellan autoimmuna sjukdomar och missfall etc. Så jag är lite orolig, tyvärr forskas det inte på denna bit i sverige än. Men jag började i a f med Levaxin för drygt en vecka sen, får se hur fort jag blir stabil.
Förresten, såg att ni skrev om munkpeppar, och jag vill varna lite för det. När jag testade det så uteblev min äl helt och hållet, och när jag läste på om det i efterhand så ska det stimulera progesteron (som man ju har innan mens, och därför får man inte äl). Det kanske funkar annorlunda på vissa, men jag ville bara varna för att det kan förhindra äl.
Hej på er, tack för alla fina tankar. Det har varit lite tungt i veckan, men jag börjar repa mig. Eftersom vi gått i Malmö men bor i Örebro, så är det inte något alternativ att fortsätta där nere (bodde i närheten när vi påbörjade behandlingarna 2008, och har använt de frysta nu). Jag har varit i kontakt med Örebro och vi får ställa oss på kö som alla andra. Blir till att fylla i nya papper och när en läkare godkänt det är det 3 mån som gäller :( så det blir inga nya behandlingar förrän senare i vår...och det känns fruktansvärt tråkigt! Det är väl kanske det jag deppat mest över. Men inte så mycket att göra åt, så det är bara att gilla läget.
Roligt att höra om er det går bra för med ÄP och så! Och välkomna nya!
Jag kommer väl vara här och läsa lite emellanåt och se hur det går för er!
Blifyra, hoppas du har fel och att det är något annat än mens som spökar och ger sug!
Greeneyes: Jobbigt 
Hoppas beh går effektivt! Snabbcheck på nätet gjorde mig inte mycket klokare 
Känner ni att ni har fått en bra läkarkontakt? Har vänner med div andra sjukdomsbilder men budskapet jag tagit med mig är ändå att det betyder extremt mycket att man känner sig trygg med sin läkare.
Jo, jag har dividerat diverse info kring AC fram&tillbaka också. Är inte alls övertygad om att det är en bra ide, men jag känner mig mest nedstämd och mår bra av att testa något "aktivt" än att bara vänta & hoppas För egen del (måttligt varierande cykler 24-33 dagar) med relativt kort lutealfas (12 dagar efter LH-stegring, men senast 14!), ömsom äl, ömsom utebliven äl samt pms-symptom som indikerar östrogendominans/lågt progesteron så tänker jag att det kan vara värt en chansning ändå, "ofarligt kosttillskott" som det ändå klassas som. Men "fegar" och tar bara 1/2 tablett (500mg) per dag istf hel dos. Men ditt inlägg nu fick mig ändå att börja tveka igen. Vore piss med ännu en äl-lös månad 
Åååh, kanske ska spara burken ändå och vänta några ytterligare cykler så jag har något att ta till framöver #Velpanna 