• JustOneQuestion

    Vem ska få rummet?

    Så här ligger det till hemma hos oss:

    - Den ene har en 6-åring, den andre har en 14-åring.
    - Sexåringen bor på heltid, 14-åringen bor varannan vecka.

    Då det råder bostadsbrist där vi bor och vi inte har råd att köpa en lägenhet, så fick vi ta denna lägenhet. Den förra, en fyra, fick en chockhöjning på hyran efter att hyran legat still några år samt efter stambyte och totalrenovering av hela fastigheten. - Vi hade inte råd att bo kvar!
    Lägenheten vi nyss har flyttat till har tre rum, - öppen planlösning mellan kök och vardagsrum (riktigt kass planlösning där), ett sovrum för oss vuxna, samt ett barnrum.

    Nu är frågan; vilket av barnen ska få barnrummet? (Och nej, av olika omständigheter så kan de inte dela rum med varann).
    Vi argumenterar lika starkt båda två, för våra respektive barn.

    Argumenten lyder:

    6-åringen bor i bostaden på heltid.
    6-åringen har leksaker i överflöd och behöver ett rum för dessa, då leksakerna inte får plats någon annanstans i lägenheten.

    14-åringen bor trots allt halva sin tid i bostaden.
    14-åringen är tonåring och i stort behov av ett eget rum med dörr att stänga om sig.

    Ja, vi har kört fast, som ni kanske märker.
    Så, hur gör vi nu? - Vem ska få rummet?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-09-21 00:27
    På grund av den urusla planlösningen i kök-vardagsrum, så fungerar det inte för mig och den andra vuxna att flytta ut vår säng till vardagsrummet. Den får helt enkelt inte plats.
    Bäddsoffa är uteslutet då en av oss har dålig rygg.
    Frågan kvarstår: vilket av barnen ska få barnrummet?

  • Svar på tråden Vem ska få rummet?
  • Bobelin

    De vuxna ska absolut flytta in i vardagsrummet. Skippa soffor o bokhyllor eller ställ sånt i största sovrummet som får gå till 6-åringen. 14-åringen får det lilla sovrummet..

  • Rocket Mania

    Det finns ju en jätteenkel lösning som säkert redan nämnts; 14-åringen får ena sovrummet, mamma och pappa delar det andra sovrummet med 6-åringen. Att 6-åringen har en miljon leksaker är enkelt åtgärdat - plocka undan, sälj eller släng.

  • QueenOfMilkyWay
    Rocket Mania skrev 2014-09-21 14:20:39 följande:

    Det finns ju en jätteenkel lösning som säkert redan nämnts; 14-åringen får ena sovrummet, mamma och pappa delar det andra sovrummet med 6-åringen. Att 6-åringen har en miljon leksaker är enkelt åtgärdat - plocka undan, sälj eller släng.


    Så ett rum ska stå tomt halva året? Och lillen ska tvingas slänga sina leksaker? Haha, oj, oj, oj...
  • myskmalva
    QueenOfMilkyWay skrev 2014-09-21 10:42:59 följande:
    För det första; "sängarna"? För det andra; ska inte föräldrarna kunna sova bredvid varann längre, menar du?

    Ja, det är rätt vanligt att en dubbelsäng består av två enkelsängar med gemensam bäddmadrass. Köper man nya bäddmadrasser kan man ställa dem i vinkel. Att sova i vinkel mot sin partner tycker jag verkar vara en mindre uppoffring än att, som tonåring, dela rum med ett åtta år yngre halvsyskon.
  • QueenOfMilkyWay
    myskmalva skrev 2014-09-21 14:29:32 följande:

    Ja, det är rätt vanligt att en dubbelsäng består av två enkelsängar med gemensam bäddmadrass. Köper man nya bäddmadrasser kan man ställa dem i vinkel. Att sova i vinkel mot sin partner tycker jag verkar vara en mindre uppoffring än att, som tonåring, dela rum med ett åtta år yngre halvsyskon.
    Jag tycker nog att 14-åringen är så pass stor att han bör ha ETT hem och bara träffa den andre föräldern under dagtid. För så kul kan det u inte vara att som 14åring åka som en resväska mellan två hem varannan vecka. Det måste vara mer bekvämt att ha ett hem - ett rum, en säng, sina saker, osv, osv, osv. Och hur pass mycket umgås en 14åring med sina föräldrar!?
  • Papito
    QueenOfMilkyWay skrev 2014-09-21 14:32:05 följande:
    Jag tycker nog att 14-åringen är så pass stor att han bör ha ETT hem och bara träffa den andre föräldern under dagtid. För så kul kan det u inte vara att som 14åring åka som en resväska mellan två hem varannan vecka. Det måste vara mer bekvämt att ha ett hem - ett rum, en säng, sina saker, osv, osv, osv. Och hur pass mycket umgås en 14åring med sina föräldrar!?
    Men det är väl ändå fjortonåringens sak att avgöra?
    Så länge fjortonåringen vill leva med båda sina föräldrar tycker jag att h*n är i sin fulla rätt att göra det.

    Jag känner flera sjutton-artonåringar som bor varannan vecka för att de vill träffa sina föräldrar ofta.
  • stockholmare
    QueenOfMilkyWay skrev 2014-09-21 14:32:05 följande:

    Jag tycker nog att 14-åringen är så pass stor att han bör ha ETT hem och bara träffa den andre föräldern under dagtid. För så kul kan det u inte vara att som 14åring åka som en resväska mellan två hem varannan vecka. Det måste vara mer bekvämt att ha ett hem - ett rum, en säng, sina saker, osv, osv, osv. Och hur pass mycket umgås en 14åring med sina föräldrar!?


    Bara för att en 14åring inte umgås så mycket med sina föräldrar så betyder väl inte det att det räcker att ses då och då. Man samtalar runt middagsbordet, hjälper till med skolarbeten, snackar en stund på kvällen om hur det är osv. Det är inte bara bygga pärlplattor som räknas som att umgås. Tänk om mamman också bodde trångt. Var skulle då tonåringen bo?
  • Daisydoll
    QueenOfMilkyWay skrev 2014-09-21 10:42:59 följande:

    För det första; "sängarna"?

    För det andra; ska inte föräldrarna kunna sova bredvid varann längre, menar du?


    Som så många sagt till dig tidigare TS, du är inte här för att höra andras åsikter, bara få det bekräftat att det är ditt barn som ska ha rummet. Det verkar faktiskt inte som att du vill höra alla bra råd du fått.

    Det borde dessutom vara en enkel sak att "offra" sin dubbelsäng för barnens skull. Iaf fram till dess att ni får ett större boende, det behöver man ha om man ansvarar för två barn och själv inte vill ge upp sitt eget priviliegie med sovrum. Hur tror de att det då känns för barnen? Och främst tonåringen som knappast känner sig välkommen hos sin egen far...
  • Rocket Mania
    QueenOfMilkyWay skrev 2014-09-21 14:25:08 följande:
    Så ett rum ska stå tomt halva året? Och lillen ska tvingas slänga sina leksaker? Haha, oj, oj, oj...
    Tja, så kan man ju också tolka det. Jag vill minnas att jag skrev "plocka undan, sälj eller släng" men du kanske bara såg ett av orden?

    En 6-åring har inget behov av en massa leksaker, det är den krassa sanningen. Om ett barn har så mycket leksaker att ett syskon blir utan eget rum skulle jag säga att nämnda 6-åring har för mycket leksaker. 

    Här delar alla 3 barnen på ett stort sovrum. De är inte dränkta i eller bortskämda med leksaker utan de får rätta sig efter vad som får plats helt enkelt. 

    Gällande att ett rum står tomt så kanske 14-åringen kan gå med på kompromissen att 6-åringen lånar rummet de dagar hen själv inte är där. Mot att det naturligtvis inte rotas bland privata saker och att det bäddas om osv.
  • QueenOfMilkyWay
    Rocket Mania skrev 2014-09-21 15:12:27 följande:
    Tja, så kan man ju också tolka det. Jag vill minnas att jag skrev "plocka undan, sälj eller släng" men du kanske bara såg ett av orden?

    En 6-åring har inget behov av en massa leksaker, det är den krassa sanningen. Om ett barn har så mycket leksaker att ett syskon blir utan eget rum skulle jag säga att nämnda 6-åring har för mycket leksaker. 

    Här delar alla 3 barnen på ett stort sovrum. De är inte dränkta i eller bortskämda med leksaker utan de får rätta sig efter vad som får plats helt enkelt. 

    Gällande att ett rum står tomt så kanske 14-åringen kan gå med på kompromissen att 6-åringen lånar rummet de dagar hen själv inte är där. Mot att det naturligtvis inte rotas bland privata saker och att det bäddas om osv.
    Jag tycker att våningssäng i barnrummet är den optimala lösningen.
    Rummet är sexåringens rum, då denne bor där permanent och således har störst behov av rummet flest dagar om året.
Svar på tråden Vem ska få rummet?