• Anonym (ledsen dotter)

    Oense om flytt/ledsen dotter

    Undrar om någon vet......jag har en dotter som bor varannan vecka med hos mig/pappa. Nu kommer jag och min partner flytta med våra gemensamma barn till ny ort pga att mer än halvera pendlingstiden för oss till våra jobb. Min dotter med mitt ex vill nu flytta med oss (hon är snart 10 år), hon är beredd  att byta skola. Hon är väldigt fäst vid sina småsyskon här och hennes önskan är att få följa med oss i flytten.

    Nu ställer sig hennes pappa på tvären till detta och förbjuder henne att flytta med oss. Han varken respekterar eller lyssnar på hennes önskan eller vilja. Han försöker övertala henne till att ändra sig. Vi har samarbetssamtal, men vi kommer ingen vart med dessa. Han menar att då flickan är skriven hos honom, går i skolan där han bor och har vänner där så har han laglig rätt att behålla henne hos honom. Han ger sig inte en tum och säger uttryckligen att han är beredd att riskera sin relation till henne, för det är hans övertygelse att hon kommer må bättre att stanna hos honom i längden.

    Hade det vart vår dotters önskan så hade jag respekterat det, men hon vill bo med mig och träffa pappa helger/lov etc. Hon är mycket ledsen över detta.

    Han har ringt vår nya kommun och härjat med socialen där, ringt nya kommunens skolor och förbjudit henne att bli inskriven utan han tillåtelse. Han  har kontaktat både lärare och rektor på nya skolan. Socialen i kommunen vi flyttar från (där han fortfarande bor), pratar med folk i byn att hålla koll på henne. Han har tidigare gått upp i tr och stämt mig på både vårdnad och boende om henne, men detta gick inte igenom utan allt fortsatte som vanligt med vv som tidigare (och som det vart sedan skilsmässan). Han har även tidigare gjort orosanmälan mot mig men det lades ner av socialen då dom bedömde mig som en god mor till vår dotter och att hon var trygg hos mig.

    Jag förstår ju att det ger mig minus poäng eftersom jag är den som flyttar, men är det någon som vet om pappan har laglig rätt att behålla henne hos sig eller kan jag helt enkelt ta med henne med när vi flyttar? Och om jag tar henne med mot pappans vilje vad kan hända då? Polisen lär ju inte göra något, socialen blir väl inkopplade och gör en utredning men då kommer ju min dotter äntligen få komma till tals själv. Problemet med detta är väl skolan, men det måste ju gå att lösa på något sätt.

    Någon här inne som vart i samma sits?

    Ska tillägga att vi har gemensam vårdnad. Kom ihåg att vår dotter snart är 10 år (dessutom en mogen 10-åring med båda fötterna på jorden)

  • Svar på tråden Oense om flytt/ledsen dotter
  • Anonym (förbluffad.)
    whitestar skrev 2015-10-10 14:51:36 följande:

    Som samhället ser ut så är det inte helt enkelt, man måste ju som ta dom jobb som finns! O flytta dit


    Läste du inte vad jag skrev? I DETTA fallet handlar det om pendlingsavstånd.
  • Anonym (stackars.)
    Anonym (ledsen dotter) skrev 2015-10-10 11:04:08 följande:

    Tack Sandra för ditt inlägg.

    Du får har förståelse för du har vart/är i samma sits med ett aggressivt och obstinat ex. Som jag skrev hade det vart vår dotters önskan att stanna, då hade hon fått stanna hos pappa  men nu vill hon följa med.

    Minska pendlingen är bara en anledning till flytt. Exet har alla antenner ute och är på mig hela tiden med det han tycker jag gör fel. Jag/vi har helt enkelt blivit tvungna att fatta detta beslut att flytta för att skapa distans. Klart jag fattar att det kan ses väldigt väldigt egoistiskt av mig, och att det är jag som skapat denna situation och det har jag. Men inte utan en giltig anledning. Det ÄR sorgligt men ibland ställs man för väldigt svåra val .


    Fast det gäller att man har väldigt bra självinsikt och även kan inse att ens egna åsikter inte är de enda rätta. Jag har också varit i liknande situationer ( fast ej flytt) med mina styvbarns mamma, vad hon än gör så anser hon att hon har rätt och vad pappa än gör anser hon att han har fel. Även om de gör samma saker.......

    Det DU måste göra är att komma till insikt att du faktiskt har gjort fel i den här situationen. Om du inte inser det så gör du det enbart av egoistiska skäl och inte för allas bästa. Och då pratar jag inte om flytten, för den behöver nödvändigtvis inte vara fel, men du har skött det fel.

    Steg nummer ett är som sagt att ALLTID lösa saken mellan de vuxna först. Alltid!!! Vill inte pappan ha mindre tid med sin dotter så ska ni självklart inte flytta dit ni tänkt. Se det från andra sidan. Om han en dag skulle komma och säga "jag och dotter ska flytta, du får ha henne på helgerna i fortsättningen" - skulle du då bara le och säga javisst? Om svaret på den frågan är något annat än ett solklart ja, så ska du ju inte sätta honom i den sitsen.

    Och som sagt - hitta lösningar. Måste det bli så att dottern byter skola (har hon inga vänner?) och träffar pappa mindre eller går det att lösa på andra sätt? Pendlar ni verkligen flertalet timmar idag eller kan ni flytta så barnet kan åka skolskjuts till skolan vv och kanske buss om hon vill till någon av er tillfälligt?

    Gör det som blir bäst för ALLA och inte bara dig. Att dottern känner att hon vill vara med måste ju du också inse beror på att du har fler barn. Hon är ett barn och barn tycker det är jobbigt när de andra barnen får så mycket mer än vad hon får. Då är det din uppgift att visa henne att hon är lika älskad av dig även om hon är där mindre och att pappa älskar henne lika mycket och vill ha henne där.

    Se till alla parter och tänk hela tiden på hur du skulle känna om situationen var den motsatta.....
  • whitestar

    Ärsch råkade skicka innan jag skrivit klart! Dottern är ju ändå så pass gammalt att varannanveckasumgänge skulle kunna funka , inget småbarn llängre där tätare kontakter med förälder föreskrirvs.

  • whitestar

    Som sagt mitt inlägg bröts, skulle inte avsluta med att flytta dit, fortsättningen skulle vara att flytta dit frisätter ju säkert mer tid till småbarnen att dom får mindre tid på dagis ex tycker att alla barnen måste has i åtanke i en familj!

  • Anonym (B)
    Sandra8978 skrev 2015-10-10 11:50:07 följande:
    Nej.
    Mamman och pappan har tillsammans ansvar för detta.
    Han tar det ansvaret. Ts missar att hon också ska ta ansvar för det.
  • My Little Man

    Jag vet inte helt... Spontant tycker jag det låter egoistiskt. Orättvist att sätta ditt ENDA barn i en situation där hon tvingas välja mellan er.

    För en sak du inte skrev från början ts, är att de andra barnen i själva verket är din nya mans barn. Du har bara ett barn va jag förstår? Och få tycker jag definitivt att relationen till en biologisk närvarande pappa går långt före relationen till bonussyskonen (som faktiskt plötsligt kan försvinna även fast du självklart är 110% säker på att det aldrig kommer hända!). Din dotter må vara mogen alltså, men inte så mogen att hon klart kan se konsekvenserna av detta beslut. De kan verka som ett enkelt och upplagt val för henne nu, men hon kan inte veta hur det blir längre fram. Hur det kan komma att påverka en värdefull relation med pappan. Hur länge har du och din man varit ihop förresten?

    Om de andra tre barnen vore dina även de, vore det lättare för mig att förstå att du sätter deras behov så högt. Klart ni är en familj, men du har bara ett barn. I övrigt tycker jag det är viktigt att tänka på alla i familjen. Ett varm får inte avgöra allt. Men jag ser inte riktigt dina/era skäl för att flytta?

    Du säger ju att det inte bara är avståndet till jobbet som ligger till grund för flytten men vilka är de andra? Du säger ni behöver komma bort? Hur så? Behöver du en fysisk distans därför att ditt ex står på dörren va och varannan dag? Jag tänker att man måste kunna distansera sig från sitt ex utan att göra det fysiskt. För det är väl inte fysiskt han plågar er? Han sätter käppar i hjulen? Men det kan han göra ändå!

    Sen undrar jag, den plats ni bor på, är det ditt ex' hemstad? Har han sin familj där?

    Ne du måste nog presentera hela situationen för oss ts om ci ska kunna förstå.

  • Anonym (B)
    Anonym (ledsen dotter) skrev 2015-10-10 11:04:08 följande:
    Tack Sandra för ditt inlägg.
    Du får har förståelse för du har vart/är i samma sits med ett aggressivt och obstinat ex. Som jag skrev hade det vart vår dotters önskan att stanna, då hade hon fått stanna hos pappa  men nu vill hon följa med.
    Minska pendlingen är bara en anledning till flytt. Exet har alla antenner ute och är på mig hela tiden med det han tycker jag gör fel. Jag/vi har helt enkelt blivit tvungna att fatta detta beslut att flytta för att skapa distans. Klart jag fattar att det kan ses väldigt väldigt egoistiskt av mig, och att det är jag som skapat denna situation och det har jag. Men inte utan en giltig anledning. Det ÄR sorgligt men ibland ställs man för väldigt svåra val i livet.

    Ska kontakta familjerätten i veckan och se vad dom säger. Dom är väl insatta i vår historia, vilket tjejerna som håller i samarbetssamtalen inte är.
    Pratade med en socialsekreterare i veckan, hon som har haft hand om en av de orosanmälningar han gjort mot mig. Hon sa att hon visste om ett liknande fall där mamman tog barnet och flyttade mot faderns vilja och vidare fick rätt att skriva in barnet i ny skola utan pappans underskrift.

    Klart det skulle fungera med vh för mig! men med en väldigt olycklig dotter.
    Verkligen ingen lätt sits. Har under sju år hållt ut, och gjort det för dotterns skull. Jag och min partner har anpassat oss efter exet och hans villkor under dessa år, men nu måste saker förändras. För oss och för våra egna barn.

    Hade bara vart intressant att höra om någon här inne vart i samma sits och utfallet.
    Skulle du själv acceptera att pappan flyttade med dottern och att du då fick träffa henne varannan helg och vissa lov?

    Familjerätten kan inte besluta om något. Skulle de göra det så begår de tjänstefel. Deras uppgift är att ge råd och försöka få föräldrar att komma överens.

    Den där socarbetaren var ute på väldigt tunn is. Jag vet flera som har förlorat boendet (och även vårdnaden) för sina barn för att de har kört sitt eget race och struntat i barnets rätt till båda föräldrarna.

    Eftersom det är du som inte kan komma överens med pappan och det är du som vill ha en förändring, så är det du som riskerar att förlora. Det är inte alls säkert att dottern skulle vara ledsen över att bo med sin pappa på heltid exkl. varannan helg. Du bara antar det för att du tycker att du är den som vet bäst om vad hon känner och tycker.

    Att du och din nya har fått anpassa er är självklart. Jag är säker på att pappan också har fått göra det även om du inte kan se det.


  • Anonym (ledsen dotter)
    My Little Man skrev 2015-10-10 15:58:26 följande:

    Jag vet inte helt... Spontant tycker jag det låter egoistiskt. Orättvist att sätta ditt ENDA barn i en situation där hon tvingas välja mellan er.

    För en sak du inte skrev från början ts, är att de andra barnen i själva verket är din nya mans barn. Du har bara ett barn va jag förstår? Och få tycker jag definitivt att relationen till en biologisk närvarande pappa går långt före relationen till bonussyskonen (som faktiskt plötsligt kan försvinna även fast du självklart är 110% säker på att det aldrig kommer hända!). Din dotter må vara mogen alltså, men inte så mogen att hon klart kan se konsekvenserna av detta beslut. De kan verka som ett enkelt och upplagt val för henne nu, men hon kan inte veta hur det blir längre fram. Hur det kan komma att påverka en värdefull relation med pappan. Hur länge har du och din man varit ihop förresten?

    Om de andra tre barnen vore dina även de, vore det lättare för mig att förstå att du sätter deras behov så högt. Klart ni är en familj, men du har bara ett barn. I övrigt tycker jag det är viktigt att tänka på alla i familjen. Ett varm får inte avgöra allt. Men jag ser inte riktigt dina/era skäl för att flytta?

    Du säger ju att det inte bara är avståndet till jobbet som ligger till grund för flytten men vilka är de andra? Du säger ni behöver komma bort? Hur så? Behöver du en fysisk distans därför att ditt ex står på dörren va och varannan dag? Jag tänker att man måste kunna distansera sig från sitt ex utan att göra det fysiskt. För det är väl inte fysiskt han plågar er? Han sätter käppar i hjulen? Men det kan han göra ändå!

    Sen undrar jag, den plats ni bor på, är det ditt ex' hemstad? Har han sin familj där?

    Ne du måste nog presentera hela situationen för oss ts om ci ska kunna förstå.


    Du har missuppfattat, de andra tre ÄR mina även dom. Men de är betydligt yngre än 10 år.

Svar på tråden Oense om flytt/ledsen dotter