Hej!
Här är en tråd för oss som har BF i juni och juli. Vi är några från tråden "Just slutat med p-piller någon fler?" som följs åt här, men andra är självklart också varmt välkomna! 
Presentera er och skriv BF så kommer jag eftersom att fylla på en lista! 
Vi vart väldigt överraskade med tanke på att vi trodde det skulle ta ett tag, men tji fick vi! Har bara varit på hälsosamtal hos bm idag och vilken härlig bm vi fick. Ska tillbaka på inskrivning i början på dec. Blir en spännande resa framåt! :)
Hej! Va roligt att du fick reda på det sådär, utan att ha tänkt det. Kul att du redan ska träffa bm också, ska du göra ett vul?
Jag försöker härda ut.. :/ när det är som värst tar jag Alvedon vilket hjälper lite! :) Förstår dig blir ju både fysiskt och psykiskt eftersom man får för sig att något är fel! Men försöker intala mig att det är helt normalt!
Haha ja och här utomlands har jag ingen bm o ringa heller. Ska dit nästa vecka och ska berätta då.
Hej tjejer,
Måste börja med att säga grattis till era plus ??
Jag har i tysthet följt tråden samt er (era berättelser) och har inte riktigt vågat yttra mig pga rädsla över att "jinxa" graviditeten.
Det är nämligen så att min vännina/granne misstänkte att hon var gravid, då hon utöver att inte ha fått sin mens, hade alla symptomer;
Illamående
Ömma bröst
Mensvärk utan mens
Svullen mage (periodvis)
Trött
Hursomhelst. Hon kom förbi i tisdags för kaffe och frågade ifall jag fått min mens ännu. Jag sa som det var. Jag har kraftiga mensvärk (vanligt hos mig) men ingen mens, ÄNNU. Hon lyckades övertala mig att följa med till Coop, köpa ClearBlues digitala test och gå upp och testa oss samtidigt (Som draget ur en tjejig college film).
Jag passade även på att köpa två, då jag och min sambo ändå bestämt oss månaden innan att snart börja bebis verkstaden på riktigt. Bra att ha hemma tänkte jag.
Vi testar oss, lämnar kvar de i toaletten. Jag går ut och tar en cigg, tänker; Slöseri på test, känner ju mensen som smyger sig fram.
Nä, nu är det dags att kolla.
Jag - (tittar på hennes först) oj! det här är ett nytt test, minns inte att de såg ut så när jag testade mig sist. Som en liten logga.
(tittar på min) EH! Vad är det DÄR!?!! Den där liggan var ju annorlunda!?
Hon - HAHAHA!!! Men hjärtat. Jag är INTE gravid och du ÄR gravid!!! Ser du inte det?
Jag - Gravid hahaha sluta!!! (tittar igen) Va, alltså, nä! Men, nä!! (chockerad). Jag är röksugen! Här! Ta mina cigg! Vill inte ha de i närheten!
Så. Det läskiga är, att när jag var gravid med min son (2010), så hade jag alla tecken, alla biverkningar (you name it) som går att ha redan från vecka 5 fram tills BF. Spydde igenom HELA graviditeten (upp till 20ggr per dag) per dag. Sjukskriven från vecka 12. Inlagd minst 1 ggn i veckan. Lyckades även få karpaltunnelsyndrom och en massa annat.
Och nu har jag "bara" haft mina "vanliga" mensvärk och dess symptomer. Smått ömma bröst, molvärk vid svank/ländrygg samt magen. Gör mig så sjukt orolig!
Jag vågar inte ens vara glad. Bara att skriva detta skrämmer mig. Men jag vill ju, kunna glädjas, hoppas, njuta.
Så, tips på att koppla bort "dumma" tankar? ???? 
FYI Alla mina emojies (smileys) ersätts av någon anledning med frågetecknen.
Well, well. Jag är på väg till mina 34 år, förlovad med mannen ur mina drömmar, och har en son som är 5år. Jag är inte riktigt hundra på min beräkning. Men det jag kom fram till var, BF den 5 Juli.
FYI Alla mina emojies (smileys) ersätts av någon anledning med frågetecknen.
Well, well. Jag är på väg till mina 34 år, förlovad med mannen ur mina drömmar, och har en son som är 5år. Jag är inte riktigt hundra på min beräkning. Men det jag kom fram till var, BF den 5 Juli.
Hej tjejer,
Måste börja med att säga grattis till era plus ??
Jag har i tysthet följt tråden samt er (era berättelser) och har inte riktigt vågat yttra mig pga rädsla över att "jinxa" graviditeten.
Det är nämligen så att min vännina/granne misstänkte att hon var gravid, då hon utöver att inte ha fått sin mens, hade alla symptomer;
Illamående
Ömma bröst
Mensvärk utan mens
Svullen mage (periodvis)
Trött
Hursomhelst. Hon kom förbi i tisdags för kaffe och frågade ifall jag fått min mens ännu. Jag sa som det var. Jag har kraftiga mensvärk (vanligt hos mig) men ingen mens, ÄNNU. Hon lyckades övertala mig att följa med till Coop, köpa ClearBlues digitala test och gå upp och testa oss samtidigt (Som draget ur en tjejig college film).
Jag passade även på att köpa två, då jag och min sambo ändå bestämt oss månaden innan att snart börja bebis verkstaden på riktigt. Bra att ha hemma tänkte jag.
Vi testar oss, lämnar kvar de i toaletten. Jag går ut och tar en cigg, tänker; Slöseri på test, känner ju mensen som smyger sig fram.
Nä, nu är det dags att kolla.
Jag - (tittar på hennes först) oj! det här är ett nytt test, minns inte att de såg ut så när jag testade mig sist. Som en liten logga.
(tittar på min) EH! Vad är det DÄR!?!! Den där liggan var ju annorlunda!?
Hon - HAHAHA!!! Men hjärtat. Jag är INTE gravid och du ÄR gravid!!! Ser du inte det?
Jag - Gravid hahaha sluta!!! (tittar igen) Va, alltså, nä! Men, nä!! (chockerad). Jag är röksugen! Här! Ta mina cigg! Vill inte ha de i närheten!
Så. Det läskiga är, att när jag var gravid med min son (2010), så hade jag alla tecken, alla biverkningar (you name it) som går att ha redan från vecka 5 fram tills BF. Spydde igenom HELA graviditeten (upp till 20ggr per dag) per dag. Sjukskriven från vecka 12. Inlagd minst 1 ggn i veckan. Lyckades även få karpaltunnelsyndrom och en massa annat.
Och nu har jag "bara" haft mina "vanliga" mensvärk och dess symptomer. Smått ömma bröst, molvärk vid svank/ländrygg samt magen. Gör mig så sjukt orolig!
Jag vågar inte ens vara glad. Bara att skriva detta skrämmer mig. Men jag vill ju, kunna glädjas, hoppas, njuta.
Så, tips på att koppla bort "dumma" tankar? ????
Får väl göra så, försöka låta mig själv njuta ändå. Glädjas.
För vi är glada. Så glada att vi spricker. Vill kunna berätta det för vår son och familjemedlemmar nu, nu, nu!
Tack för era ord, de gläder samt lugnar mig <3
Får väl göra så, försöka låta mig själv njuta ändå. Glädjas.
För vi är glada. Så glada att vi spricker. Vill kunna berätta det för vår son och familjemedlemmar nu, nu, nu!
Tack för era ord, de gläder samt lugnar mig <3
Vi ska berätta för barnen efter kub ul men våra föräldrar vet och en nära vän till mig :)