ivf / äd 2016/ 2017?

Smurfen - Hoppas det går bättre vid nästa försök oavsett vilken väg ni väljer.

Jag känner igen det där med mycket funderingar hit och dit, det är alltid svårt att veta vad som är bästa valet innan man väljer.

Använder svenska fertilitetskliniker sig av Pgs också?

Det verkar inte som att sperma dna fragmetationstestet som används ofta utomlands är så vanligt i Sverige. Jag hörde att Mamö skulle ha det men när jag ringde dit sa de att de inte gjorde det, inte heller i Stockholm gjorde de detta test sa de, så därför fick vi åka till Riga och göra det.Synd att Sverige är långt efter i fertilitetsvården jämfört med andra länder.

@Smurfen

På kliniken tyckte de inte att blodgrupp var så viktig. Jag fick min blodgrupp testad vid en tidigare graviditet så jag visste min. Vi bokade själva lab här i Sverige för min man att testa sin blodgrupp så att vi skulle veta. De hade säkert gjort det på kliniken men vi valde donator utan att ha besökt dem fysiskt ? vi hade kontakt via mail och skype.

J Håller tummarna för er och hoppas att nästa försök blir lyckat! <3

@Maran
Ja, det är vårt första ÄD försök men vi har snurrat i IVF karusellen sedan början av 2015, både i Sverige och utomlands. Våra behandlingar har resulterat i 1 MF i V6 samt 1 MF i V11 samt flera ägguttag för att göra PGS men utan insättning (då de inte klarat sig till dag 5). Min man har fragmentation men det åtgärdades på kliniken innan befruktning. Efter sista misslyckade odlingen kände jag att jag fått nog och under de här ca 2 åren så har tanken och känslan för ÄD vuxit fram.

När vi började med IVF så sa min man att vi kunde göra ÄD om IVF inte skulle fungera. Jag blev galen, skällde ut honom och tyckte inte alls att det var något alternativ ? vi skulle ju ha ett ?eget? barn och det blev det ju inte om jag skulle bära en annan kvinnas ägg?. ?Skrattar? lite åt den reaktionen idag kan jag säga? J Och jag är så glad att tanken mognat fram och jag är också glad att vi gjorde våra försök för det känns verkligen som om vi gjort det vi kan och nu var det dags för ÄD. Jag är helt trygg med vårt beslut idag och längtar efter vårt lilla pyre! Fast med min erfarenhet av MF så är jag försiktigt positiv i dagsläget. <3

<3 Hoppas att ni får bra besked om blaston och att det är ert ?Guldägg?! <3

@Superfurry
Ja, vi hoppas att allt ska se bra ut! <3

Har du frågor om äd så är det bara att fråga på! J Inte för att jag kan svara på allt men lite tips och råd från mitt perspektiv om du vill! (har skrivit lite ovan till Maran)

Kramar till er alla!

Halva av det inlägget som jag skrev och du citerade var till dig smurfen men ditt namn försvann?

Varning mycket ego inlägg idag!

Nä, har haft en skitdag idag. Har varit hos gyn för att få Levaxin tagit bloprover igen och där rabblade vi hormoner och värden och hit och dit. Sen till akunpuntören som ville veta hur det har gått och där rabblade jag hormoner och behandlingar igen. När jag kommer ut vill ju sambon veta hur det har gått med alla besök hos gyn och akunputör. Då startar jag rabbla upp alla hormoner och värden och ja... precis då gick det upp för mig hur jobbigt det här är och att om vi inte hade behövt hjälp så hade vi aldrig ens vetat om vad FSH och AMH och TSH o f-an och hans moster och jag bad sambon ringa senare. Satte mig på en bänk och grät. Det blev så mycket på en gång! Det var som om alla dessa försök, missfall, hormonvärden, piller, sprutor, nålar, örter, äggplock, dåliga besked kom över mig och jag bara kunde inte andas.

Usch ja det var heavy. Men jag kom hem ringde sambon igen han var på jobbet än, och vi pratade ut om allt och hur trist och orättvist världen är och att vi kanske ska bara göra äd och slippa allt detta (ja iaf mycket av det) och bara börja leva igen. Inte bara vänta på nästa försök och inte kunna köpa den bilen vi har velat så länge. Vi skulle ju köpa bil precis när allt detta satte igång så det fick ligga på is. Eller planera en semester utan att tänka att det kanske inträffar mitt i ett försök så det går ej, ja planera livet, framtiden!

Ibland får man bara nog av allt. Tack Smurfen för alla råd men jag har det precis som dig. Tänker att kanske ett försök till och sen kan man ge upp... Det hade varit skönt att kunna gå ut med vänner dricka vin (MSSOR), äta osunt, slippa oron, bara leva igen. Jag vet faktisk inte hur vi gör. Det är så svårt!!!

Om någon bara kunde ge en garanti om hur det blir som du skrev Maran...

Mycket egoinlägg just nu, tror att jag går igenom en tung fas med att ta beslut om äd eller ej... Kommer snart igen och kan vara med i diskussioner om blodtyper, immunologifaktorer, olika kliniker, etc. men just nu blir det nog en paus ett tag. Kikar in till er nästa vecka och hoppas att melankolin har gått ner lite och kanske den förbannade TSH:n också... ;)

Kramar till er mina kämpar!!!