Vidriga pretto morsor som inte kan bete sig som folk!

Vi fungerar alla olika. Det är något vi är helt överens om. Kanske även gubben jag citerade? Härligt med lite samstämmighet. Det finns så mycket konflikter här i världen, så det ger mig ro att känna att du och jag kan vara överens om något.

Jag är ingen gubbe! Vad fick du det ifrån? Kanske är du för snabb att döma folk. Jag kan förstå om du tycker det är jobbigt och energikrävande att vilja ändra på folk så att de mer liknar/påminner om dig själv. Det är lättare att förstå människor som är som en själv. Jag försöker förstå folk som inte är som mig och accepterar att de har en annan personlighet. Jag försvarar inte mobbing (har själv blivit mobbad hela min uppväxt), jag tycker att att alla som vill hälsa på folk ska göra det för att de vill det, men de ska inte alltid kräva eller förvänta sig att alla ska säga hej tillbaka. Bara för att någon eller vissa inte hälsar på en måste man väl kunna gå vidare i livet ändå. Jag brukar känna av vilka grupper jag passar in i. Finns det många i en ny frivillig grupp som ställer för mycket krav eller inte lyssnar in andra utan kör sitt race då väljer jag att inte vara med i den gruppen eller väljer jag att vara kvar i gruppen men med inställningen att jag är bra människa och min personlighet också är helt okej och får då offra lite extra av min energi just då eftersom det är ansträngande för min personlighet att umgås med väldigt extrovert/röda personer. Jag kräver aldrig att en extrovert/röd/gul ska dämpa dig, lugna ner sig, hålla tyst eller/och låg profil eftersom det inte funkar. De kan inte det utan att bli stressade och frustrerade eftersom de inte kan förstå det motsatta beteendet. Lika konstigt som det är för en introvert/grön/blå att förstå det extroverta beteendet. Allmänt hyfs och bra uppfostran har de flesta introverta människorna precis som de extroverta men beroende på vilken personlighet man tillhör och vilka värderingar man har så tycker man att ens egna beteende är det "rätta" och förordar det och vill att andra "rättar in sig i ledet".

Ja, precis. Men jag håller inte med dig.

Jag anser inte att hälsa har så mycket att göra med att vara introvert eller extrovert. Utan att världen blir en sämre plats att leva i om alla alltid tänkte som dig. Att hälsa bygger samhörighet och social kontakt. Det skapar gemenskap - inkludering, istället för exkludering. Att känna sig inkluderad skapar trygghet.

Samma till dig - du dömer mig!

Du verkar tro att alla som hälsar på andra är några slags extremt extroverta typer. Jag tycker du förenklar för mycket. Du delar in människor i färger och förväntar dig att de ska bete sig på ett visst sätt. Människan är mer komplicerad än så. Jag tycker inte diskussionen handlar om att alla är olika. NATURLIGTVIS ÄR VI OLIKA!!

För mig handlar det om vilken värld och samhälle vi vill leva i och att vi trots vår olikhet även alltid delar något med varandra - vi är människor. Vi vill känna oss trygga och må bra. Jag hälsar på människor för att jag inte vill döma dem eller sätta in dem i fack "gröna", "blå" eller "gula". Vi eller dom. Jag kan aldrig veta hur någon är som jag inte känner och även de jag känner har möjlighet att att förändras. Kanske är den jag hälsar på för första gången idag någon som kommer få stor betydelse för mig i framtiden? Kanske inte. Ja, det kan vara jobbigt och ansträngande för mig, men likväl strävar jag efter att hälsa ändå.

Jag anser däremot att hälsa i tid och otid delvis har att göra med om man är introvert eller extrovert. Där tycker vi olika och jag tänker inte omvända dig. Jag tror inte att världen blir en sämre plats att leva i om man tänker som jag. Jag tror att den kan bli riktigt bra om alla hade lite mer respekt, acceptans och förståelse för våra olikheter. Jag tror att risken för en sämre värld att leva i ökar när man vill styra alla människor att "uppföra" sig på ett visst sätt.

För mig handlar det också om vilken värld och samhälle vi vill leva i och att vi trots våra olikheter även alltid delar något med varandra - att vi är människor. Vi vill känna oss trygga, respekterade och må bra. Jag hälsar inte i tid och otid på människor. Jag kanske ler lite mot vissa ibland. Jag har ingen aning om vad människor har för dominant färg eller personlighet utan att lära känna dem så jag kan inte heller döma folk. Jag kan bara respektera att folk är olika och att det är ok. Folk är inte onda, ouppfostrade, saknar social kompetens, bidrar till ett otryggt samhälle bara för att man inte hälsar i tid och otid. Visst kan folk förändras och utvecklas men personligheten är något vi föds med. Jag tycker att det låter konstigt att du tycker det jobbigt och ansträngande att hälsa i tid och otid och fortsätter med det. Det känns som du kämpar emot ditt autentiska jag. Jag håller med dig om att människan är en komplicerad varelse. Men det finns forskning om våra olika personligheter/färger och dess olikheter och beteende därför kan man förvänta sig ett visst beteende från en viss personlighet.

Jag har alltid fascinerats av människan och dess beteende. Jag är jätteintresserad av personligheter och beteende.

En till introvert hsp här. Inte har min personlighet på något sätt hindrar mig från att vara socialt kompetent. Det tar INTE mycket energi att säga hej och genom att göra detta bekräftar man den andra personen, att den är viktig och är sedd. Det har inget alls med dig själv att göra, förutom att ditt agerande leder till att du uppfattas som en trevlig eller otrevlig person.
Småprat däremot får man lära sig undvika som introvert, men hej och tack kan man alltid kosta på sig tycker jag.

Ingen vill känna sig som ts, vi bör alla bidra till att inkludera varenda person i en grupp. Ett enkelt hej kan göra skillnad.

Intressant att du (HSP och grön) ställer så stor vikt vid diagnos och personlighetstyper. Du väljer till och med presenterar dig med en diagnos och personlighetstyp. Som du ser ovan så har vi redan ett exempel på någon som anser sig dela din diagnos och som ser på detta med att hälsa på ett annat sätt. Vi människor är komplexa - diagnoser och personlighetsmodeller är till för att förenkla. Du kan aldrig avgöra en människas beteende i en situation baserat på en diagnos eller ett personlighetstest. Tur är väl det. 

Autentisk person är också något som jag funderat mycket över. Så även intressant att du tog upp detta. Vet du VERKLIGEN vad som är din autentiska person? Är du helt säker på att anledningen till att du tycker det är obehagligt att hälsa på folk i tid och otid är orsakad av din introverta personlighet? Kanske beror det på något helt annat. 

Även om vi är en viss typ av person så kan vi välja hur vi lever ut vår personlighet. Många vittnar också om att de förändrat sig genom terapi. Det kan vara fördelaktigt att förändra vissa beteenden. Helt enkelt för att man tjänar på det själv. En extremt blyg person kan tjäna på att våga titta andra i ögonen. En extremt självsäker person kan tjäna på att tona ned sig då den annars framstår som arrogant. En person som du beskriver som extrovert kanske egentligen bara är osäker och döljer osäkerheten med att prata.

Det är svårt att säga varför vi gör som vi gör bara genom att säga att vi är introverta eller extroverta. Det finns så oerhört mycket mer där inne i oss som påverkar vårt beteende. Därför är det också svårt att veta exakt vad som är autentisk person. Är jag mitt autentiska jag den dagen jag älskar att hälsa på människor? Eller är jag mitt autentiska jag den dagen jag inte vill hälsa på någon.

Alltså, det går liksom inte att sätta att hälsa eller inte hälsa i direkt relation till extrovert eller introvert personlighet eller autentisk person. Det är ett inlärt beteende. Ett beteende jag menar bidrar till att skapa ett bättre samhälle och du menar inte har någon betydelse alls. 

Men helt ärligt, hade du velat leva i en värld där ingen frågar hur det gick om du ramlar på gatan? Där ingen vuxen tar kontakt med ett ensamt litet barn som går omkring och ser förvirrat ut? Där ingen stannar eller ringer ambulans om du har varit med i en allvarlig trafikolycka. Där ingen vill hjälpa dig att hitta vägen om du befinner dig i en ny stad? Där alla vänder bort blicken och går över gatan när du söker kontakt. 

Förresten, du säger att du ler mot vissa - det kan väl också vara en typ av hälsning? Det tycker jag i alla fall! Då visar du ju att du ser personen. 

Äsh, människor som beter sig som idioter har alltid en ursäkt för sitt beteende, det hör liksom till mänsklig psykologi att skydda sitt ego genom att försöka bortförklara det med diverse ursäkter. Ingen vill ju se sig själv som en röv, man är bara introvert, eller hsp, eller både och, eller det råkar vara fullmåne... osv

Jamen, det är så sorgligt att alla dessa diagnoser kan bli en ursäkt för dåligt beteende istället för att arbeta med sig själv. En fd vän sa i princip typ jag kan inte vara trevlig mot dig just nu och ursäktade sig med typ en miljon olika saker länkade till sin situation och mående.

Hon har många olika problem och eventuellt diagnos, javisst, men jag kände mig naturligtvis kränkt när jag själv stod inför en extremt jobbig situation och hon bara skiter i det och bryr sig om sitt eget mående. När jag ställde ultimatum gick det plötsligt att göra vissa saker som inte alls gick innan. Suck! Kanske ställde jag för höga krav på henne. Men när jag insåg att jag alltid ställde upp för henne när hon var i problem (vilket jag ju inte borde gjort, jag borde istället försökt hålla samma distans tillbaka ) så orkade jag inte längre utan bröt. Nu passar jag på mig mer.

De flesta kan visst förändra sig i åtminstone liten riktning om de bara vill. Det är jobbigt att förändra knäppa beteenden, men det går. Vi har alla ett val att utforska vem vi vill vara istället för att fortsätta vara den vi är.

Ja det är väldigt sorgligt och dessutom destruktivt eftersom det spär på missförstånd och förutfattade meningar om diagnoser eller olika slags personlighets typer. Jaha du är en sån. ..jag förstår. ...typ. Alla andra får bära hundhuvudet för vad ett fåtal idioter hittar på eftersom de skyller på sin diagnos, dessutom är HSP ingen diagnos utan en personlighetstyp.

Att HSP skulle ligga till grund för att vara osocial är bara rent skitsnack och okunskap. HSP, high sincitivity person, innebär att man tar in mycket mer intryck än andra. Dvs hjärna får mycket mer intryck att bearbeta. För att förhindra överbelastning behöver dessa personer ibland dra sig undan för att ge kroppen tid att bearbeta alla intryck som öser in. Och det är anledningen till att de ibland kan uppfattas som osociala. Men under tiden som dessa personer inte "vilar" så fungerar de precis som alla andra, många ggr är de MER empatiska eftersom de uppfattar mycket mer subtila signaler som andra inte gör. På det sättet är HSP faktiskt en styrka och inte ett handikapp.

Att påstå att man inte ens kan hälsa på någon för att man är HSP är så jäkla urbota korkat och respektlöst mot andra HSP personer. Det är verkligen att ta på sig offerkoftan och skylla dåligt uppfostran, egoism och skitbeteende på en "diagnos" som inte ens är en diagnos