hur prata om sin tro med barnen?

Dina barn kommer med all säkerhet få höra tron och Gud förnekas och hånas åtskilliga gånger under sin uppväxt. Din egen påverkan kan bara uppväga detta till en liten del. Var absolut inte rädd för att ge dem del av kristen tro. Hur ska de kunna bilda sig en uppfattning om de bara får höra hatpropagandan från skola, TV och kamrater? Det är bra att du tar med dem till församlingen så att de märker att kristna inte är konstiga på något vis.

Som alla andra är jag fascinerad av din och din makes möte. Angående andra religioner tycker jag som C.S. Lewis i Den Sista Striden.

Det är tydligen stor skillnad

Det är väl knappast hjärntvätt att hålla sig neutral till övernaturliga påstådda fenomen som hände för tusentals år sen och som det inte finns några som helst bevis för är sanna?

Skolan ska utbilda på sånt man vet och som är vetenskapligt belagt, samt utbilda hur de olika religionerna fungerar och har för värderingar.

Barn ska inte utsättas för religion, precis som att de inte ska utsättas för olika politiska ideologier. De får ta ställning till sånt när de är äldre och kan göra egna val.

Tycker du själv att du förhåller dig neutral när du skriver "och som det inte finns några som helst bevis för är sanna"?

Varför skulle inte TS få visa sin religion, precis som du visar din tro för dina barn (antar jag). Som jag skrev förut kommer dessa barn att under många år få höra hån och kritik från TV, kamrater, lärare och andra som är lika okunniga och fördomsfulla som du.

Japp. De övernaturliga delarna i religioner finns det inga bevis för.

Klart det är neutralt. Att ha en ickereligiös livssyn är att vara neutral.

Jag förklarar för mina barn hur olika religioner funkar, och att man ska respektera de som tror annorlunda.

Men jag säger också som det är, religion är vad folk trodde var verkligt för flera tusen år sen, och har väldigt lite med verkligheten att göra, då kunskapsnivån var väldigt begränsad på den tiden.

Men vad för bevis tycket det det finns för att Jesus återuppstod från de döda? Att det står i bibeln eller?

Hur ska den, som inte är troende, prata med barnen om religion?. Själv beskriver jag de stora religionerna - kristendom, islam, judendom, buddism - som sägner, legender och sagor, som har haft och fortfarande har stor kulturhistorisk betydelse. Däremot tycker jag inte att man ska försöka få barnen att tro att de olika gudomligheterna faktiskt existerar - om man inte själv tror det.
Om jag berättar för barnen om asaläran påstår jag således inte att allfader Odin, Loke, Freja etc existerar annat än som sagofigurer.

Angående hur TS bör tala med sina barn om sin tro tänker jag så här:
Eftersom TS och TS make inte har samma tro bör ni nog inte vara för definitiva i vad ni säger. Det är en stor skillnad på att säga "gudar finns" och "jag tror att gudar finns". Om ni båda säger "så här är det", men helt olika saker, blir det jobbigare för barnen än om ni förhåller er ödmjuka inför att människor tror olika. 

Något som jag själv har väldigt svårt för när det gäller religion är hoten; när de religiösa påstår att allsköns otrevligheter drabbar dem som inte följer gudarnas påfund.
För mig är det en stor skillnad på att säga att gudarna hjälper och att säga att gudarna straffar. Om någon hade sagt att gudarna skickar folk åt helvete om de inte gör ditten eller datten till våra barn när de var små hade jag blivit fly förbannad.
Att hota till tro är så långt från fritt val som man kan komma.

Vi pratar om olika religioner på så sätt att vi säger att "en del tror att..." till exempel man återföds, blir en ängel i himlen, kan hamna i helvetet osv när man dör. Säger aldrig att det är på ett visst sätt utan att man får tro vad man vill. Vi pratar om religion spontant när det passar med barnens frågor just då.

"Men vad tror du?" frågar barnen ofta och då svarar vi ärligt vad vi tror/hoppas. Sen kan barnen säga att de tror något helt annat, vilket jag tycker är ett kvitto på att vi lyckats låta neutrala och fördomsfria.

Nonsens. Att inte tro på gud är att ha tagit ställning. Hade du istället sagt att du inte har bildat dig en uppfattning eller att du inte bryr dig eller att du inte vet om det finns en Gud så hade det varit neutralt.