• Anonym (Sviken)

    Att ta sig förbi sveket

    Jag och sambon fick barn för ungefär en månad sedan. Han jobbar på annan ort och kommer hem på helgen.

    Jag har trots att jag är nyförlöst haft lusten kvar och vi har pratat mycket om sex. Helgen som var var fantastisk och vi hade sex även om det inte var vaginalt.

    På måndag morgon får jag en så sjukt stark magkänsla. Jag bara måste slå igång hans gamla telefon.. Jag hinner inte ens låsa upp den (om jag ens hade kommit så långt - andras telefoner är aja!) så kommer en avisering från messenger från en "tjejkompis" till honom.

    Denna tjejen har haft struligt i sin relation och har använt min sambo som bollplank ett par månader. Konversationer via messenger har jag fått tagit del av men dom har också pratat en hel del via telefon. Jag har inte känt mig helt bekväm med hennes avsikter då hon berättat att hon varit otrogen vid upprepade tillfällen och hon hörde bara av sig när han jobbade. Men jag litade på min sambo.. Tills jag såg aviseringen.. "du ville att det skulle vara så" och flirtiga smileys. Så jag gör det jag lovat mig själv att aldrig göra.. Jag öppnade konversationen och läste....

    Han satt alltså och bad henne om nakenbilder. Hon hakade på utan att tveka. Inga bilder hann skickas men det var uppenbart att det skulle komma. Jag fotade konversationen och skickade till min sambo. För samtidigt som han skrev detta till henne så höll han på att skriva ihop ett meddelande om hur mycket han älskar mig.

    Han ringer. Vi pratar och vi gråter. Han har fått panikattacker. Jag har fått panikattacker.

    Han har vid upprepade tillfällen under vårat förhållande påpekat att jag är för bra för honom, att jag är så vacker att han undrade vad mina avsikter var med någon som honom.

    Nu säger han att han helt enkelt bara ville testa om han faktiskt har något attraktivt eller om jag bara är van. Han ville ha uppmärksamhet från någon annan för att bekräfta att jag faktiskt är attraherad av honom. Och han fick panik. Det är första barnet. Vi pratar om bröllop (alltid på hans initiativ). Allt blev för verkligt.

    Vi har alltid varit otroligt ärliga med varandra och därför vill jag tro honom. Jag har valt att ge honom en chans.

    Men jag är förkrossad. Mitt självförtroende är i botten. Jag vill bara att det ska vara en mardröm!

    Hur ska jag tänka för att ta mig igenom detta? Hur ska vi agera? Någon som varit i liknande situation och kom ut starkare på andra sidan?

  • Svar på tråden Att ta sig förbi sveket
  • Anonym (suck)

    Förlåt men det här var den värsta klysh-tråden jag sett.

    Först berättar TS hur han har sårat och svikit henne för att sedan sitta och försvara honom och ta tillbaka en person som andra inte vill ta i med tång ens

    Otippat, verkligen otippat...

  • ldgkijldfkjdf
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-22 10:53:11 följande:
    Detta kanske är fel forum för mig då misstag och felsteg inte accepteras.

    Misstag jag själv gjort i tidigare relationer och vet faktiskt kan vara just det.
    men du medvetna handlingar är inte misstag, han råkade inte flörta och be om nakenbilder och gud vet vad mer, han VALDE att göra det

    sen menar du att du också varit otrogen mot tidigare partner? isåfall försvinner min sympati helt för dig
  • Anonym (Lögn)
    Anonym (suck) skrev 2017-09-22 16:53:27 följande:

    Förlåt men det här var den värsta klysh-tråden jag sett.

    Först berättar TS hur han har sårat och svikit henne för att sedan sitta och försvara honom och ta tillbaka en person som andra inte vill ta i med tång ens

    Otippat, verkligen otippat...


    Men ALLA är så avundsjuka på deras perfekta förhållande och alla vill ha det dom har ( alla vill ha en kille som är otrogen och alla vill sitta nyförlösta och behöva snoka i mobiltelefoner), och dom är alltid superärliga (förutom när han raggar på andra och hon snokar i hans telefoner) och han är sååå lycklig med henne (förutom när han träffar nån annan tjej som han vill se naken förstås).

    Deras förhållande är en sorglig katastrof men det är värre att ts blir så lätt lurad av honom. Hon sväljer väl allt för att hon sitter fast med en bebis:( Många kan nog förstå rädslan och utsattheten

    Hade dom istället erkänt att deras förhållande är kasst , att tilliten och kärleken är borta, att dom är olyckliga ihop och ljuger för varann så hade dom haft en chans att lösa det. Då hade dom kunnat jobba på att lösa problemen. Nu vill ts hellre leva i en lögn om hur perfekt dom har det :( Då kommer problemen bara vara kvar. Då blir ts bara lycklig tills hon avslöjar nästa otrohet.
  • Anonym (Sviken)

    Jag är helt säker på att dom inte träffats. Hon bor så pass långt bort så det hade varit omöjligt. Jag och sambon pratar dessutom via video varje kväll när han jobbat klart och sen flera gånger efter det. Både innan och efter detta.

    Inom en snar framtid kommer han kunna komma hem efter jobbet.

    Han kom hem igår. Han kämpar just nu för att vi ska ta oss igenom detta. Han får stå ut med mina svängar. Ena sekunden känns det som vanligt nästan. Nästa sekund vill jag kapa kulorna av honom, koka dom och tvinga honom att äta dom.. Ett par minuter senare sitter jag på golvet och gråter ögonen ur mig.

    Men jag känner och vill att vi klarar detta. Ett medvetet val kan vara ett misstag. En gång.

    Jag hade hoppats på att någon som varit i situationen och faktiskt klarat sig igenom den hade svarat.. Jag vet ju att det går om båda har samma mål.

  • Anonym (den tid som flyr)
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-23 13:55:00 följande:

    Jag är helt säker på att dom inte träffats. Hon bor så pass långt bort så det hade varit omöjligt. Jag och sambon pratar dessutom via video varje kväll när han jobbat klart och sen flera gånger efter det. Både innan och efter detta.

    Inom en snar framtid kommer han kunna komma hem efter jobbet.

    Han kom hem igår. Han kämpar just nu för att vi ska ta oss igenom detta. Han får stå ut med mina svängar. Ena sekunden känns det som vanligt nästan. Nästa sekund vill jag kapa kulorna av honom, koka dom och tvinga honom att äta dom.. Ett par minuter senare sitter jag på golvet och gråter ögonen ur mig.

    Men jag känner och vill att vi klarar detta. Ett medvetet val kan vara ett misstag. En gång.

    Jag hade hoppats på att någon som varit i situationen och faktiskt klarat sig igenom den hade svarat.. Jag vet ju att det går om båda har samma mål.


    jag tycker synd om dig ts och det är egentligen det värsta man kan göra mot en annan människa dvs att tycka synd om dom för jag jag vill enbart kunna känna med dig men jag tycker bara synd om dig för att du lurar dig själv, nu lurar både han och du dig och du är värd mer än så

    men det är ditt val, ingen annans så dumt eller ej så är det ditt val, men jag tror inom dig at tdu vet detta, du visste och tyckte det innan också men med alla anfall på din (idiotiska)man så gick du i försvarsställning, det är inte ovanligt men det du gör är att du kämpar för honom där han inte kämpade för dig utan bara tänkte på sig själv och sina känslor, och än värre han struntade totalt i ert barn

    men återigen det är ditt val men det är du som kommer få baetala priset med oror, stress och misstankar, han kommer göra det till hur svårt och jobbigt det är för honom, hur synd det är om honom och hur han betalat priset nu, men det är inte sant för det är du som betalar priset för hans svek och du kommer fortsätta göra det, den här tiden ska ju vara den bästa i ditt liv men han förstörde det och en tiden och lyckan som du skulel haft med ditt barn och din familj.. den får du aldrig mer igen, han dödade inte bara din tillit han tog även ifrån dig din rena skära lycka med ditt barn, fy för honom, fy.
  • flkgjldfgdgfdgf
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-23 13:55:00 följande:

    Jag är helt säker på att dom inte träffats. Hon bor så pass långt bort så det hade varit omöjligt.

    Men jag känner och vill att vi klarar detta. Ett medvetet val kan vara ett misstag. En gång.

    Jag hade hoppats på att någon som varit i situationen och faktiskt klarat sig igenom den hade svarat.. Jag vet ju att det går om båda har samma mål.


    Att dom inte har träffats kanske, men hur vet du att han inte har gjort det med andra, du har ju bara hans ord på det och han har ju bevisligen fört dig bakom ljuset innan.

    Så 'en gång', ja enligt honom men kan man lita på en lögnare som gjort det absoluta sveket - jag hade inte gjort det.
  • Anonym (Sviken)

    Jag menar att sveket kan vara ett misstag om det sker en gång. Om det hänt tidigare men han kommit undan med det kan jag omöjligt veta. Jag gör det aktiva valet att ge honom denna chansen. Just för att jag aldrig tidigare varit så lycklig som jag varit med honom. Jag vill ge mig själv chansen att vara så lycklig. Händer det igen så är det över.

    Jag går i försvar för att jag känner honom. Jag har aldrig satt honom på en piedestal och har varit väl medveten om de brister han har.. Hjärtlös är han definitivt inte.

    Jag skrev i hopp om att få hjälp att ta mig förbi mitt känslomässiga kaos. Att lösa detta ligger, som någon skrev, på honom och allt han gjort sedan detta hände är att försöka få mig igenom det. Han har inte spelat på några skuldkänslor eller ens yttrat att det skulle vara jobbigt för honom. Allt han säger om saken är när jag ställer frågor. Han hakar på mina svängar och gör vad han behöver göra. Gråter jag så håller han om mig tills jag går ifrån eller slutar gråta. Skrattar jag så skrattar han med mig. Skäller jag så ber han om ursäkt utan försvarstal. Sitter jag bara och stirrar så tar han hand om allt runtom. Han kämpar.. Och han är en fin person även om hans handling säger något annat..

  • Anonym (Sviken)
    Anonym (Oona) skrev 2017-09-23 21:26:22 följande:

    Lämna honom innan det är för sent. 


    För sent för vad?
  • Anonym (Oona)
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-23 21:29:09 följande:
    För sent för vad?
    Innan du investerar för mycket tid och energi i honom, kanske skaffar fler barn osv. och sen råkar ut för att han går längre (läs: har sex) med någon annan, nästa gång han vill ha bekräftelse. 
  • Anonym (Sviken)
    Anonym (Oona) skrev 2017-09-23 21:34:14 följande:

    Innan du investerar för mycket tid och energi i honom, kanske skaffar fler barn osv. och sen råkar ut för att han går längre (läs: har sex) med någon annan, nästa gång han vill ha bekräftelse. 


    Tiden är jag inte rädd för och fler barn kommer det inte bli. Jag är skyldig mig själv att ge honom en chans. Inte för hans skull. Inte ens för vårat barns skull. Tanken på att vara ensamstående skrämmer mig inte.

    Han vet att det inte är handlingen i sig som är sveket i min bok utan det är undanhållandet och lögnerna och därför vinner han ingenting på att ljuga. Gör han det så förlorar han mig för alltid. Det vet han. Han har sagt att han tänkte berätta samma kväll. Jag väljer att tro honom.

    Jag förstår om jag framstår som naiv men det är jag inte. Jag har bara en väldigt nyanserad syn på saker. Allt är långt ifrån svart och vitt.
  • Kurlie
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-23 21:45:57 följande:

    Tiden är jag inte rädd för och fler barn kommer det inte bli. Jag är skyldig mig själv att ge honom en chans. Inte för hans skull. Inte ens för vårat barns skull. Tanken på att vara ensamstående skrämmer mig inte.

    Han vet att det inte är handlingen i sig som är sveket i min bok utan det är undanhållandet och lögnerna och därför vinner han ingenting på att ljuga. Gör han det så förlorar han mig för alltid. Det vet han. Han har sagt att han tänkte berätta samma kväll. Jag väljer att tro honom.

    Jag förstår om jag framstår som naiv men det är jag inte. Jag har bara en väldigt nyanserad syn på saker. Allt är långt ifrån svart och vitt.


    Hej ts!

    Jag känner verkligen med dig. Jag upplevde något liknande med min man för ca 5 år sen. Vi hade nått botten i vårt förhållande och han smsade med andra för bekräftelse.

    Fast jag kom på honom och fast jag visste vi båda var kärleken i varandras liv, kom jag strax efter på honom med samma sak. Då flyttade jag då jag vägrade vara den som accepterade den förnedringen. Jag insåg att inget jag kunde säga skulle påverka hans beslut att vara trogen eller ej. Det var helt upp till honom. När jag flyttade fick vi båda rannsaka oss själva och jag kom fram till att fast han gått bakom min rygg så var jag också medskyldig till att vårt förhållande låg på botten. Vi hittade tillbaka till varandra och vi har haft det väldigt bra sen dess, nästan perfekt. Men vi har båda fått skärpa till oss.

    Han fattade inte att jag menade allvar förrän jag flyttade. Och jag vet fortfarande inte allt. Han kan lika bra ha legat med någon annan.

    Jag har alltid haft tillitsproblem och har det fortfarande. Jag skulle liksom inte bli förvånad om jag fick reda på att han hade bedragit mig. Jag har en ganska pessimistisk syn på människor även om jag tycker han annars är världens finaste person. Jag har svårt att tro andra går att lita på. Jag tycker också det säger något om en person om den bedrar vid kriser. Samtidigt tror en del av mig att det kan hända vem som helst.

    Just nu går du på överlevnad. Rent biologiskt med nyfödd och allt. Ge honom en chans men var inte naiv. Jag hade tex inte trott på att han tänkt berätta samma dag eller att Facebook kontot blev hackat. Där finns troligtvis mer bevis på hans Facebook.

    Personlighet hade jag varit tvungen att gå om det visade sig min man bedrog mig igen. För att smsa flörtigt, sexigt, söka bekräftelse det är för mig att bedra. Och eftersom han är mitt livs kärlek fick han en chans till. Men i vårt fall gav han även mig en chans till. För jag hade varit allt annat än snäll under vårt förhållande.

    Iaf har ju 5 år passerat nu och jag ser mitt liv tillsammans med honom, åldras med honom osv. Men om han gjorde om det hade all tillit, all framtid och all respekt varit borta och omöjligt att reparera.

    Lycka till!
  • Anonym (Oona)
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-23 21:45:57 följande:

    Tiden är jag inte rädd för och fler barn kommer det inte bli. Jag är skyldig mig själv att ge honom en chans. Inte för hans skull. Inte ens för vårat barns skull. Tanken på att vara ensamstående skrämmer mig inte.

    Han vet att det inte är handlingen i sig som är sveket i min bok utan det är undanhållandet och lögnerna och därför vinner han ingenting på att ljuga. Gör han det så förlorar han mig för alltid. Det vet han. Han har sagt att han tänkte berätta samma kväll. Jag väljer att tro honom.

    Jag förstår om jag framstår som naiv men det är jag inte. Jag har bara en väldigt nyanserad syn på saker. Allt är långt ifrån svart och vitt.


    Oh, sweet summer child.......
  • Anonym (man)
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-23 21:45:57 följande:
    Tiden är jag inte rädd för och fler barn kommer det inte bli. Jag är skyldig mig själv att ge honom en chans. Inte för hans skull. Inte ens för vårat barns skull. Tanken på att vara ensamstående skrämmer mig inte.

    Han vet att det inte är handlingen i sig som är sveket i min bok utan det är undanhållandet och lögnerna och därför vinner han ingenting på att ljuga. Gör han det så förlorar han mig för alltid. Det vet han. Han har sagt att han tänkte berätta samma kväll. Jag väljer att tro honom.

    Jag förstår om jag framstår som naiv men det är jag inte. Jag har bara en väldigt nyanserad syn på saker. Allt är långt ifrån svart och vitt.
    Alla anser sig själva vara missförstådda genier när ingen håller med dem. Det är inte jag som har fel det är bara alla andra som inte förstår mig.

    Om han hade varit rädd för att förlora dig så hade han inte gjort som han gjorde i första taget. Att han trotts att han var medveten om riskerna valde att göra det ändå talar för att han visst tyckte det var viktigare än du och ert barn. Om inte annat så var det i alla fall värt risken.

    Du tror mer på vad han säger än på vad han gör. Hans handlingar säger raka motsatsen till vad han säger men ändå väljer du att gå på det han säger. Det är anledningen till att de flesta som skriver här tycker du är naiv.
  • Anonym (Nej)
    Anonym (Sviken) skrev 2017-09-23 13:55:00 följande:

    Jag är helt säker på att dom inte träffats. Hon bor så pass långt bort så det hade varit omöjligt. Jag och sambon pratar dessutom via video varje kväll när han jobbat klart och sen flera gånger efter det. Både innan och efter detta.

    Inom en snar framtid kommer han kunna komma hem efter jobbet.

    Han kom hem igår. Han kämpar just nu för att vi ska ta oss igenom detta. Han får stå ut med mina svängar. Ena sekunden känns det som vanligt nästan. Nästa sekund vill jag kapa kulorna av honom, koka dom och tvinga honom att äta dom.. Ett par minuter senare sitter jag på golvet och gråter ögonen ur mig.

    Men jag känner och vill att vi klarar detta. Ett medvetet val kan vara ett misstag. En gång.

    Jag hade hoppats på att någon som varit i situationen och faktiskt klarat sig igenom den hade svarat.. Jag vet ju att det går om båda har samma mål.


    Jag har varit i situationen med 2 partners och reagerat som dig, dvs velat stanna fast jag kände likadant, arg/ledsen/ville/ville inte. Det som hände var att känslorna förbittrades. Jag skyllde mycket på tjejerna och hatade dom. Tycker fortfarande inte det är oskyldigt att vara med en upptagen men nu vet jag ju att det var exens fel.

    Dom som stannat länge i en sån situation brukar få leva med svartsjuka och misstro och även om dom kan säga att förhållandet blev bra sen så har dom inget bättre att jämföra med.

    Idag är jag tillsammans med någon som jag har ett fint förhållande med på riktigt.

    Jag skulle ALDRIG acceptera otrohet från honom fast vi haft ett helt underbart förhållande i flera år.

    Det är jag som förändrats och fått höjd självkänsla. Det finns ingen "anledning" eller ursäkt att vara otrogen, punkt.

    Du vet inte alls att din kille inte tjänar på att ljuga för dig. Det är en konstig anledning du ger ("jag skulle bli sårad då, jag skulle gå då")

    Han har redan gjort något som sårade dig och riskerade att du skulle gå men du har inte gått fast du är sårad. Alltså tjänar han på att ljuga.

    Du vet inte heller allt som hänt, du vet det som kom fram.

    Sluta hävda att du vet allt och kommer få veta allt av honom, för DIN EGEN SKULL.

    Jag har också trott förr att jag varit "hård" när jag gjort som du gör nu. Men det enda som spelar roll för den andra är att man inte gått. Så är det.

    Det enda som är "hårt" är att göra slut och klippa kontakten. Så länge du är kvar eller till och med har gjort slut men fortsätter prata med honom så har du i hans undermedvetna accepterat det han gjort och visat att du är "svag", inte hård eller har satt någon gräns.
  • Anonym (Sviken)

    Självklart kan jag inte veta något säkert men jag väljer att tro på hans ord och hur han handlat efter händelsen. Det gör inte mindre ont för det. Jag känner inte mindre att jag behöver hitta verktygen för att komma över detta.

    Han säger som sagt att han själv visste att han gick för långt och därför skulle han skriva till mig. Det han säger stämmer överens med det jag såg hända i realtid.

    Jag lägger ner detta nu. Det är ingen idé att fortsätta skriva då syftet med tråden var att få någon form av stöd i det val jag gjort och kanske tips på hur vi på bästa sätt kan ta oss förbi detta.

Svar på tråden Att ta sig förbi sveket