Nyligen separerad. Skriver av mig lite

Men stackare! Ja visst är det lätt att vara efterklok men nu är det som det är och du har verkligen lärt dig något, även om det är en riktigt trist situation. Jag skulle säga att du inte alls ska undvika att vara arg, ledsen eller något annat, det är ett sorgearbete som måste få gå sin gilla gång tills du kommer ut på andra sidan tunneln. Bra att du känner att du kan skriva av dig här, ta även stöd av vänner, skriv dagbok om du känner för det (den kan du bränna upp när du mår bättre och lagt allt bakom dig). Låt känslorna och tankarna komma men kom ihåg att det är hon som gjort fel, om det kommer tankar där du klandrar dig själv så ska du veta att oavsett vad du har gjort eller inte gjort så var det hennes val att söka sig utanför relationen, ingen är perfekt men för vissa handlingar finns inga ursäkter.

Fruktansvärd situation för dig. Men hon är ju uppenbarligen ingen bra människa, hon går gång efter gång bakom ryggen på dig och tvekar inte en sekund på att ljuga dig rätt i ansiktet. Så om man ska se det positiva i situationen så är det ju att du inte kastar bort mer tid på en människa med rutten personlighet.

Tro det eller ej, hon kommer plågas av hur oärlig hon har varit resten av livet. Hon kanske inte erkänner det öppet men hon kommer lida.

Du däremot, gå vidare och se detta som en del av livet. Det finns sann lycka någon annanstans.

Hur man ska komma över en sån sak är olika för alla.

Det kommer förmodligen ta lång tid innan du slutar vara arg och ledsen, men du måste komma ihåg att det är helt okej att vara ledsen och förbannad.
Hasta heller inte in i något nytt för att försöka minska din smärta, låt det gå lång tid så du verkligen känner att du har kommit över henne och det hon gjorde.

Det underlättar otroligt mycket också att ha någon att prata med. Någon som lyssnar och ställer frågor, någon som kan ta att du tar upp det flera gånger och inte tröttnar på ditt "tjat".

Nu verkar ni inte ha några barn ihop så fördelen blir då att du aldrig behöver ha med henne att göra igen.
Hon får ha sitt liv och du får ha ditt utan att ni behöver tala till varandra igen eller bry er om vad den andre gör osv.

Tack ni som svarat. Jag har tonvis med vänner och familj som stöd så där är det ingen fara.

Har en gemensam unge så kontakt måste vi ha.

Varit en massa bråk med henne i helgen och ser henne nu i annat ljus(aldrig sett henne så arg, och framför vårt barn) och speciellt då hon direkt efter vårat avslut går till honom. Visst, det kan vara som hon säger (att de ej haft kontakt och att hon fokuserat på mig) men att direkt gå till honon känns som ett svek till.

Ja. Det är bara att gå vidare med livet. Jag ska fokusera på mig själv, träna som en tok och må bra. Relation får komma senare.

FYFAN vilket svek!!!

Jag vet vad lögner gör med en!! När man fattar att det är nåt men den andra bara nekar! Har varit i din sits minus giftermålet då...

Det är faktiskt lögnerna som förstör en mest. Om hon bara hade varit ärlig och sagt till dig som det var så hade du tagit dig bättre igenom allt samt fått ha kvar din tro på att människor är ärliga.

Man skadas i fundamentet av sånna där lögner.

Kram å lycka till framåt! Du vet med dig att du inte gjort något fel. Hon vet med sig att hon har det... så hon kommer må sämre i längden.

Usch!

Lätt att utifrån säga att hon ska dra åt helvete och att hon är ett svin. Bra att du insett det också. Dock så blir allt så himla mycket jobbigare med barn inblandade. MAn kan ju inte helt bara klippa banden. Samt att trots att hon vart svinig så är det lättare sagt än gjort att bara sluta tycka om henne. Kämpa på! Ta en dag i taget och kriga! Träna, Träna, Träna det hjälper!

Och nu har hon tydligen presenterat honom för sina föräldrar. Inte ens två veckor har gått. Verkligen rätt Att skiljas men känns förjävligt ändå..

Ungefär två månader har gått och nu ska dom tydligen flytta ihop. Beroende på om han får sitt hus sålt så kanske dom flyttar in i hennes lägenhet. Den lägenheten får hon nycklarna till imorgon.. Hon har alltså inte ens flyttat ut ur vårat boende innan hon blir sambo..

Såhär svarade hon idag när jag tyckte hon går fort fram när jag absolut inte kommit över henne.

"nej jag förstår det. det har gått fort och jag är medveten om det. Därför är allt sant kring att jag inte kommit över dig, det känns ännu oavslutat. Du finns i mina tankar fortfarande i vardagen, kring vardagliga saker vi alltid gjort. Senast jag var i Stockholm var med dig och det väcker nu upp känslor.. Så ja jag saknar dig väldigt många gånger.. och jag har mist mitt livs kärlek. Det kan jag inte förneka."

Jag är iaf stolt över att jag kan gå rakryggad ur detta men jag saknar mycket i mitt liv. Har många upp och nedgångar från dag till dag. Förhoppningsvis kan man komma stark ur detta inom den närmsta tiden.

Med facit i hand som du själv skriver, jävligt dumt att gifta sig.

Hon hoppar inte in i något, hon vet vad hon vill. Släpp henne, gå vidare. Hon älskar absolut inte dig.

Allt detta säger hon för att hålla dig på halster så du inte ska kasta ut henne eller gå emot hennes vilja! 

Sluta bry dig om vad hon gör, gå din egen väg. Hon vill inte leva med dig! Sanningen svider, men det kommer svida ännu mer om du tror att det ska bli du och hon igen!

Wow. Är hon psykopat eller?

Du borde såklart aldrig ha gift dig med henne. Det kunde bara sluta på det här sättet. Veckan innan man gifter sig ska man nog inte bråka om otrohet. 

Men nu är det som det är. Du måste glömma henne. Du kanske tror att du vill ha henne tillbaka men du måste ju själv förstå att det är dömt att misslyckas. 

Vet med 100% att jag inte vill ha henne tillbaka men klart man saknar allt.

Pratade om bodelningen idag och när det inte var som hon ville skrek hon och hotade ta in advokat, riva altanen och dra bort el som hennes pappa hjälpt till med. Tur jag haft äktenskapsförord..

Det jobbiga är att detta påverkar mig när jag inte orkar. All kontakt med henne drar upp sår. Men ja. Hon lär inte bry sig nämnvärt egentligen och det känns drygt.

Jaja. Livet går vidare och jag behöver inte skämmas över något. Det tror jag däremot hon gör och det är rätt åt henne.

Tack för era ord. Jag vet ju om allt men gäller att känna det också..