Hjälpa transsexuella?

Jag har en seriös fundering kring hur vi ser på olika föreställningar personer har om sig själva.

Om en person tycker den är tjock men i själva verket är väldigt smal och försöker gå ner i vikt så säger vi att den personen har anorexia (väldigt förenklat, ni förstår vad jag vill få fram) och försöker hjälpa den komma över sin skeva bild av sig själv. Det finns en verklighet och det är att personen inte har en övervikt, sedan spelar det ingen roll vad personen själv tycker. 

När en person föds med ett kvinnligt kön men tycker att den är en man, då är det plötsligt en helt annan sak? Då bejakar man personens självbild och det anses konstigt att inte låta den leva ut det den själv anser att den är. Det ska bytas kön, man ska kalla personen man trots att den medicinskt är en kvinna osv. 

Om en person är 30 år men känner sig som 10, ska vi sätta personen i grundskolan och låta den leva ut sin egen bild av sig själv? 

Med tanke på att transsexuella som byter kön oftare begår självmord efter bytet så känns det som att det de egentligen behövde var någon slags psykisk hjälp? Lära sig acceptera vad som finns mellan benen, det är ju bara en medicinsk term i grund och botten? 

Jag har ingenting principiellt emot transsexuella. Jag tycker bara det är lustigt hur olika vi ser på olika föreställningar som i grund och botten är psykiska, eftersom verkligheten är en annan.