• Ellifant

    IVF våren 2018

    Hej!

    Jag påbörja min första ivf nu i november men vi var tvungna att avbryta pga för få blåsor!

    Nu blir det en vilomånad och förhoppningsvis startar vi i januari 2018. Jag tycker att det är så jobbigt att läsa om alla som är i gång!

    Så nu startar jag en ny grupp för oss som ska starta ivf i början av nästa år. Även för er som har gjort fler ivf försök men inte lyckats och hoppas på att 2018 är ert år!

    Vi kan ju hjälpas åt att få tiden att gå! :)

  • Svar på tråden IVF våren 2018
  • Inalina
    Anonym (BaKu) skrev 2018-02-06 17:54:28 följande:
    Ja, som min läkare sa så ska man inte stirra sig blind på antalet. Det viktiga är att det är bra kvalitet.

    Tror inte jag får välja och det kanske är bäst. De är ju ändå experterna.

    Jag hade nog 3 eller 4 som var 19 mm. Sen hade jag ett gäng runt 14 om jag inte minns fel och ett gäng mindre också, mellan 8 och 14.
    Nej det är sant, även om jag blev jätteglad idag på tredje ultraljudet då läkaren sa att jag har 8 ägg :) :)
    trodde jag hade max 5, och hade ju vart tacksam över det också såklart.

    Har du gjort äggplock nu? Mitt blir inte förrän på lördag morgon, och sen återföring mån-ons någongång, lite stressande att man aldrig kan planera, men först ska ju helst några befruktas och överleva ett tag också...:)
  • Anonym (BaKu)
    Inalina skrev 2018-02-07 13:45:35 följande:

    Nej det är sant, även om jag blev jätteglad idag på tredje ultraljudet då läkaren sa att jag har 8 ägg :) :)

    trodde jag hade max 5, och hade ju vart tacksam över det också såklart.

    Har du gjort äggplock nu? Mitt blir inte förrän på lördag morgon, och sen återföring mån-ons någongång, lite stressande att man aldrig kan planera, men först ska ju helst några befruktas och överleva ett tag också...:)


    Ja, alltid skönt när det ändå är lite fler!

    Äggplocket sker imorgon. Är inte så nervöst för själva verket ingreppet utan mer för vad det faktiskt kommer resultera i :)

    Stressigt är det minst sagt. Men man får försöka leva med det och göra annat så man slingrar tankarna lite. Men det är svårt...
  • FrökenBlåklocka
    S91 skrev 2018-02-07 10:54:50 följande:
    Okej! Ska bli spännande att kunna följas åt, får man fråga vart du har din ivf-klinik? :)
    Jag går på Livio Fertilitetscentrum i Umeå. Du?
  • zuces

    Idag på ruvardag 11 med ett 2-dagars embryo <3 första försöket, kan inte förstå att vi äntligen har lyckats!!!!

  • Anonym (BaKu)
    zuces skrev 2018-02-07 14:08:30 följande:

    Idag på ruvardag 11 med ett 2-dagars embryo <3 första försöket, kan inte förstå att vi äntligen har lyckats!!!!


    Stort grattis!
  • Regnbågens färger
    S91 skrev 2018-02-07 11:11:47 följande:

    Det ska du inte oroa dig för! De justerar ju dosen utifrån hur UL ser ut så att det växer till sig, tror det är ovanligt att de får avbryta pga inga ägg.

    Men jag känner med din oro, är själv ett nervvrak just nu.

    Jag har ev också en chokladcysta hö sida enl min gyn, och det ska nog inte ha någon betydelse! Äggen har vuxit lite ändå och blivit många även på den sidan:)

    Lycka till idag! Hoppas på många fina äggisar!


    Hej o tack för svar:))

    Hon hade 5 st ägg som börjar växa till sig bra, och några mindre ägg på den sidan som chokladcystan sitter. Läkaren sa att växer de äggblåsorna till sig kan de sticka igenom cystan .

    Frun tar 250 enheter idag o ska höja till 375 , på fredag skall vi dit igen för nytt VUL.

    Det blir långa o många resor, vi har 40 mil tur och retur varje gång.

    Förhoppningen är att de växt till sig då annars nytt ultraljud på mån o sedan äggplock under nästa vecka. Vi blev båda positivt överraskade att det gått fort trots långt protokoll.

    Det jobbigaste är att försöka förklara på jobbet. Folk som inte varit i denna situation kan enkelt säga.. ?men kan hon inte åka ner själv? ? jag vill kunna stötta min partner så mkt det bara går. Men jag får en liten klump i magen var gång man ska be om ledigt.. så är det bara!

    Hur långt har ni kommit? :)
  • FrökenBlåklocka
    zuces skrev 2018-02-07 14:08:30 följande:

    Idag på ruvardag 11 med ett 2-dagars embryo <3 första försöket, kan inte förstå att vi äntligen har lyckats!!!!


    åhh GRATTIS!! 
  • Inalina
    zuces skrev 2018-02-07 14:08:30 följande:

    Idag på ruvardag 11 med ett 2-dagars embryo <3 första försöket, kan inte förstå att vi äntligen har lyckats!!!!


    Fantastiskt!!!! GRATTIS :) :) :)
  • minipeach86
    Anonym (Lime) skrev 2018-02-07 09:02:55 följande:
    Du skojar? Först skickas inte remissen och sen får ni information om att det ändå inte blir något pga mannens ålder? Under all kritik?!
    Ja förjävligt är det! Den där bilden man en gång för längesedan hade om att vården är noggranna och pålitliga krackelerar mer och mer. Man är ju så otroligt längtansfull och känslig också, och hänger upp sitt hopp på de små krokar man får vid besöken. Och sen när det visar sig vara fel information, misstag osv, och det inte finns något att göra åt blir man ju jätteledsen och känner sig hjälplös och maktlös. Tänker om min man varit ännu yngre, säg 22 år, och vi skulle fått behöva vänta tre år till. Då skulle jag vara 35 när det var dags. Det är ju orimligt?! Om fertilitetsproblematiken ligger hos mig, och mina år går tills det kanske är försent...?? Vi försöker ju med första barnet och vill mer än allt hinna få minst ett syskon också, om möjligt =/
    zuces skrev 2018-02-07 14:08:30 följande:

    Idag på ruvardag 11 med ett 2-dagars embryo <3 första försöket, kan inte förstå att vi äntligen har lyckats!!!!


    Vilken uuuuunderbar lyckodag för er, stort grattis och lycka till! <3
    Hormonkarusellen skrev 2018-02-07 10:03:21 följande:
    Jag har vant mig lite, men det blir faktiskt jobbigare och jobbigare igen nu. Man vet liksom vad som väntar, och det är ju inget kul... men ont gör det inte direkt, svider lite men annars inget... det är nålen som är min skräck...

    Men usch, jag läste det när det hände, fy fasen! Och att de kunde missa hand ålder också?! Känns lite som jag upplevde det med vår utredning, vi skulle bara lämna prover, sen göra spolning och få köplats till ivf. Men när proverna var klara och jag skulle göra spolning ville de inte, jag vägde ju ett kg för lite. Okej, men det har jag gjort hela tiden, om det var så viktigt - varför har ingen sagt något tidigare? Och nu när jag gått upp det där kg, nej då ska vi testa sprutor, man skickar ingen på ivf om man inte tror det kommer fungera, och jag har ju inte fått några ägg som släpper än, så det måste vi lösa först - hitta en behandling som funkar.

    Man är så maktlös, och tiden bara rinner iväg som sand mellan fingrarna. Månaderna går och man tappar lite mer av sig själv hela tiden tycker jag.

    Det är så hårt detta!

    Har ni varit nöjda på Sophiahemmet annars? Jag går vid st Göran och tycker ändå de är måna om mig i grunden, så jag byter nog inte - men man är så frustrerad ibland!
    Okej då är det värre, vad jobbigt =/ Men tack och lov att du klarar av det ändå. En vacker dag kommer de här sprutorna vara historia och du kommer vara stärkt av att du klarade av alltihop. Med en bebis i familjen =)

    Japp de lyckades missa hans ålder också. Helt ofattbart tycker jag. Blir så jäkla besviken och jag tycker det känns så FEL, att min kropps värdefulla tid ska gå förlorad pga hans ålder. Hans fertilitet är god nu och kommer vara god i höst, det gör ingen skillnad. Vi har varit gifta i flera år och velat ha barn länge. Vi blev lovade hjälp i januari 2017 men fick ändå vänta till september för en ordentlig plan med uppföljning. Fattar inte varför vi ska behöva vänta ut hans ålder, det känns så fel. Förstår att din känsla måste varit som min, att efter alla besök och prover och löften så "kommer de plötsligt på" en ny grej som gör det hela omöjligt att gå vidare. MEN HUR kan de ha missat det innan om det är så viktigt?!

    Håller med om att man tappar sig själv, det blir som små hål i själen som blir fler och fler. Och att leva i landet "mittemellan" så länge är tärande. Alltså det här med att man vill leva som en som "kanske" är/snart blir gravid, äta, dricka och träna rätt osv. Både för förutsättningarna för fertiliteten och sedan för graviditeten. Sen varje månad blir det som ett hån, att trots att man anstränger sig så mycket händer det inte. Medan folk som inte tar hand om sig alls och inte ens vill ha barn blir gravida hur som helst (som du skrev i något inlägg). Kan kännas så orättvist och hopplöst =(
    Har PCOS och försökt sedan jan-17. Hittills fått 3 ägglossningar med hjälp av Letrozol
Svar på tråden IVF våren 2018