• Anonym (Ledsen)

    Höggravid och har panik över boendet!!

    Kortfattat så har vi kollat efter en ny bostad sen dagen vi plussade, men har inte hittat något som vi känt har passat oss eller som har legat inom vår prisklass. Vi bor för nuvarande i en tvåa på 50 m2. Ju längre in i graviditeten jag gick desto mer stressad vart jag, medan min sambo inte tyckte det var hela världen om vi bodde kvar nåt år efter bebisen kom. Jag lät mig övertalas och slutade hetsa över flytt. Nu är jag i vecka 37 och panikgråter varje natt av ångest.

    Vårt sovrum är som en del av en öppen planlösning av lägenheten, alltså ingen dörr att kunna stänga in sig i vilket gör att ALLT hörs. Min sambo är väldigt lättstörd när det kommer till sömnen och måste ha tyst när han ska sova - vilket klingar illa med en bebis som kommer vakna på nätterna. Har påtalat detta för honom men han viftar bort det med att det finns öronproppar. MEN han stör sig redan nu om jag är vaken sent (har svårt att sova pga graviditeten) om jag går på toa eller tar vatten från köket eller har tv:n på.
    Själva ytan klarar vi oss på det är just problemet att det inte finns ett separat sovrum att kunna stänga in sig i.
    Känner mig helt låst och instängd. Vet inte vad jag vill med detta, kanske få lite solskenshistorier om andra som bott trångt första tiden... Just nu så känns allt bara svart och börjar känna mer panik ju närmare bf kommer.

  • Svar på tråden Höggravid och har panik över boendet!!
  • Anonym (..)

    Finns det möjlighet att sätta upp vägg och dörr? Det är inte speciellt svårt att göra om en alkov till ett rum.

    Tunga draperier ljudisolerad mer än man kan tro om det inte fungerar att bygga.

    Om det inte fungerar alls i längden så får ni ta tag i problemet då, ta inte ut något i förskott och var orolig redan nu.

  • Lilyje

    Jag bodde i en etta första året med min äldsta, gick hur bra som helst. :)


    M 2010 | B 2017 | A 2019
  • Anonym (Lättstörd De Luxe)

    Förstår att du oroas, och besvärligt att det kommer bli problem.
    För det kommer det, om han inte får sova om nätterna och sedan måste jobba dagtid.

    Jag är också sån att det måste vara knäpptyst, alternativt ha en konstant ljudkälla. T ex en fläkt som går, det sorterar bort mindre störande ljud som annars hade väckt mig. Jag sover alltid med konstant ljudkälla, annars hade det inte blivit många timmars sömn...

    Kanske något typ sorlande ljud via headset skulle kunna hjälpa honom?

  • Anonym (Cilla)

    Men du, de flesta pappor sover nog inte i eget sovrum även om de jobbar. När bebisen vaknar på nätterna så vaknar oftast föräldrarna. Om barnet inte enbart ammas så kanske pappan tar hälften av matningarna? Och om barnet bara ammas så kan han ju sköta blöjbytena (på mina behövdes det vid varje amning). Alltså det är ju såhär det är att bli förälder. Och för de flesta blir det bättre sömn efter några månader eller kanske ett år. Kanske det är så att din sambo inser detta och därför inte oroar sig så mycket? Man kommer att vara trött men man överlever (och kroppen anpassar sig till upphackad sömn, tro det eller ej).

  • Anonym (goliath)

    På vilket sätt stör han sig på att du är uppe på natten?

    Är det så att han bara stör sig på sig själv, att han inte kan sova, så förstår jag inte varför du får panik. Det är ju hans problem att lösa eller hans problem att vara trött.

    Är det så att han blir sur/arg om du går upp och går på toa eller dricker vatten för att du väcker honom, då är det ett helt annat problem. För det är inte ok.

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (..) skrev 2018-12-17 05:17:02 följande:

    Finns det möjlighet att sätta upp vägg och dörr? Det är inte speciellt svårt att göra om en alkov till ett rum.

    Tunga draperier ljudisolerad mer än man kan tro om det inte fungerar att bygga.

    Om det inte fungerar alls i längden så får ni ta tag i problemet då, ta inte ut något i förskott och var orolig redan nu.


    Tyvärr så finns inte den möjligheten.. Inte just nu i alla fall då ett sånt projekt är väldigt omständigt och dyrt för denna planlösning. Draperi finns men hjälper inte så mycket tyvärr. Ja absolut så måste det bli en eventuell flytt, men är så rädd för att relationen ska ta för mycket stryk innan det blir aktuellt.
  • Anonym (Ledsen)
    Lilyje skrev 2018-12-17 05:20:59 följande:

    Jag bodde i en etta första året med min äldsta, gick hur bra som helst. :)


    Tack för svar! Bodde du med barnets pappa då också? Hur fungerade det med nätterna om han ska upp och jobba?
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (goliath) skrev 2018-12-17 11:24:25 följande:

    På vilket sätt stör han sig på att du är uppe på natten?

    Är det så att han bara stör sig på sig själv, att han inte kan sova, så förstår jag inte varför du får panik. Det är ju hans problem att lösa eller hans problem att vara trött.

    Är det så att han blir sur/arg om du går upp och går på toa eller dricker vatten för att du väcker honom, då är det ett helt annat problem. För det är inte ok.


    Sambon sover lätt (inte alltid, men ofta) och har sömnproblem i bagaget. Han fungerar inte utan sin sömn och blir frustrerad om jag råkar göra att han vaknar. Han blir inte arg på mig personligen, men visar irritation. Jag vill bara inte trippa på tå med en vaken bebis om nätterna och känna att jag ska sitta på nålar vid minsta ljud som kanske är ett snäpp för högt, utan jag vill känna att jag kan röra mig fritt i mitt hem dygnets alla timmar.
  • Anonym (L)

    Finns det någon annanstans han kan sova?
    det är väl ändå du som kommer att ta hand om bebisen på nätterna?

  • Anonym (men)
    Anonym (Ledsen) skrev 2018-12-17 03:20:17 följande:

    Kortfattat så har vi kollat efter en ny bostad sen dagen vi plussade, men har inte hittat något som vi känt har passat oss eller som har legat inom vår prisklass. Vi bor för nuvarande i en tvåa på 50 m2. Ju längre in i graviditeten jag gick desto mer stressad vart jag, medan min sambo inte tyckte det var hela världen om vi bodde kvar nåt år efter bebisen kom. Jag lät mig övertalas och slutade hetsa över flytt. Nu är jag i vecka 37 och panikgråter varje natt av ångest.

    Vårt sovrum är som en del av en öppen planlösning av lägenheten, alltså ingen dörr att kunna stänga in sig i vilket gör att ALLT hörs. Min sambo är väldigt lättstörd när det kommer till sömnen och måste ha tyst när han ska sova - vilket klingar illa med en bebis som kommer vakna på nätterna. Har påtalat detta för honom men han viftar bort det med att det finns öronproppar. MEN han stör sig redan nu om jag är vaken sent (har svårt att sova pga graviditeten) om jag går på toa eller tar vatten från köket eller har tv:n på.
    Själva ytan klarar vi oss på det är just problemet att det inte finns ett separat sovrum att kunna stänga in sig i.
    Känner mig helt låst och instängd. Vet inte vad jag vill med detta, kanske få lite solskenshistorier om andra som bott trångt första tiden... Just nu så känns allt bara svart och börjar känna mer panik ju närmare bf kommer.


    Men om det är din sambo som kommer att störas mest av att ni inte har ett avgränsat sovrum, och han är den som tycker att det är okej att bo kvar - vad är då problemet?

    Varför panikgråter du varje natt över detta? Det låter verkligen inte sunt att bli så upprörd över att din sambo kommer att bli störd på natten när han själv känner att det kan fungera och har olika lösningar på hur han ska hantera det. 

    Vi bodde i en liknande lägenhet utan sovrum första tiden med vårt första barn och det gick bra. Visst stördes vi alla av att bebisen skrek på natten, men ärligt talat störde det lika mycket med barn nummer två när vi bodde i villa med många rum. bebisar stör när de skriker, inte så mycket att orda om egentligen.

    Jag tycker att du ska försöka på alla sätt du kan att inte vara så upprörd över detta. Försök att slappna av och se fram emot bebisen istället för att göra ett problem av något som ändå är som det är. Det är ändå en ganska fin situation att få ett efterlängtat barn till en varm och skön lägenhet i Sverige där allt ändå är relativt välordnat. Försök att njuta av bebisen som snart kommer.
Svar på tråden Höggravid och har panik över boendet!!