• Klumpigatjejen

    Behålla barnet fast han inte vill?

    Hej!

    Jag har dejtat en kille i 1 månad bara och blivit gravid.

    Jag har aldrig någonsin gått på preventinmedel ( har testat mig för sjukdommar givetvis ) och aldrig blivit gravid, skulle börja på utredning om jag inte kunde bli gravid.

    Han visste om detta.

    Jag känner att jag verkligen vill behålla barnet medans han absolut inte vill ha det.

    Mina vänner som jag har berättat det för samt min mor säger att det är mitt val. Men jag känner mig fruktansvärt elak mot honom om jag behåller det, men jag vill verkligen..

    Det går inte att prata med honom då han bara försöker få mig till att göra abort och säger att jag är egoistisk om jag behåller det.

    Jag fyller 24 och han är 28.

    Vad hade ni gjort?

  • Svar på tråden Behålla barnet fast han inte vill?
  • Anonym (I)
    Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:28:55 följande:

    Men BARNET då?!


    Vad gör dig så övertygad om att barnet inte kommer att få det bra? Eller misstolkar jag vad du menar med barnets bästa?
  • Lilyje

    Jag hade behållt.

    Du har varit ärlig med han och sagt att du inte skyddar dig, då är det upp till han att skydda sig om han inte vill ha barn.

    Abort är inget preventivmedel.


    M 2010 | B 2017 | A 2019
  • Anonym (.)
    Lilyje skrev 2018-12-23 01:32:13 följande:

    Jag hade behållt.

    Du har varit ärlig med han och sagt att du inte skyddar dig, då är det upp till han att skydda sig om han inte vill ha barn.

    Abort är inget preventivmedel.


    och barn är ingen docka eller något som man bara skaffar.
  • Anonym (.)
    Anonym (I) skrev 2018-12-23 01:31:28 följande:

    Vad gör dig så övertygad om att barnet inte kommer att få det bra? Eller misstolkar jag vad du menar med barnets bästa?


    barnet förtjänar två föräldrar
  • Anonym (I)
    Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:31:00 följande:

    barn är faktiskt ingenting som man bara skaffar.


    Jo, det gör ju många till höger och vänster, planerat och oplanerat Men jag ska inte missförstå dig bara för att vara trång...

    Så nej... Men här har vi ju en vuxen person som verkar ha tänkt igenom ifall den vill sätta ett barn till världen, och vi får ju utgå ifrån att hon är kapabel till att ta hand om det. Hon kunde lika gärna ha åkt till Danmark och insiminerat sig. Nu blev hon gravid med en man som visste vad han riskerade.

    Barnet kommer att få minst en bra förälder som tar hand om det. I vårt samhälle anses det vara fullt tillräckligt, varför kräver du mer?
  • Lilyje
    Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:34:07 följande:

    och barn är ingen docka eller något som man bara skaffar.


    Barn kan få det bra även om man är ensamstående förälder. Eller du är också emot att ensamstående kvinnor skaffar barn genom donator?
    M 2010 | B 2017 | A 2019
  • Anonym (.)
    Lilyje skrev 2018-12-23 01:36:52 följande:

    Barn kan få det bra även om man är ensamstående förälder. Eller du är också emot att ensamstående kvinnor skaffar barn genom donator?


    KAN få ja, men det är långt ifrån en självklarhet. Barn som växer upp med en ensamstående förälder löper mycket större risk att hamna i missbruk och social utsatthet än barn som växer upp med två närvarande föräldrar.
  • Richard1986

    Som sagt - det som sker inne i din kropp är ditt beslut. Som kille förstår jag att han får panik. Min äldsta blev till med en mycket tillfällig sexpartner som jag absolut inte hade några planer på att skaffa barn med så jag kan mycket väl förstå att han säkert har panik. Man känner inte varandra efter en månad och har ingen aning då huruvida man verkligen vill ha ett förhållande med varandra. Det underlättar inte om det då kommer en oplanerad graviditet med i bilden. Att få barn med sin älskling sedan flera år är jobbigt nog. Att få barn med någon man nyligen träffat och knappt alls känner underlättar inte.

    Sen får man tänka på hur ens eget liv ser ut. Vart man står i livet, hur ens privatekonomi och framtidsutsikter ser ut, vilket socialt nätverk man har eftersom chansen är mycket stor att du kommer bli en 100 % ensamstående förälder om du behåller helt emot hans vilja, vad man vill göra i livet osv...

    Jag har en klar åsikt om huruvida det är rätt och riktigt mot barnet att behålla när man inte kan komma överens och det är kanske inte den du vill höra. Jag har sett för mycket av baksidorna av sådana beslut. Bråk, långdragna vårdnadstvister, bitterhet och hat mellan 2 föräldrar som tidigare svurit dyrt och heligt på att hålla sams för barnens skull men till slut ändå använder barnet som pistolskott för att övertrumfa och bryta ner den andre etc. Man har ingen aning om vad graviditet kan göra med människor förrän man verkligen är där...

    Men det som händer inne i din kropp är fortfarande ditt beslut. Oavsett vad han säger.

  • Anonym (I)
    Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:34:41 följande:

    barnet förtjänar två föräldrar


    Det är så klart toppen om man kan vara två föräldrar: två som vårdar barnet och blir dess förebilder osv... Men livet är inte alltid så lätt. Den ena kan bli sjuk och/eller dö. Man kan få en försämrad relation där barnet mår sämre av att man är tillsammans än av att man är isär... då ska barnet bo vv eller någon annan lösning som i praktiken innebär att den endast har fysisk tillgång till en förälder i taget. Sen är inte alla föräldrar bra eller lämpliga som det heller... Men det kan visa sig först när barnet kommer. Då är det för sent att ta tillbaka liksom...

    Jag undrar verkligen vad din bild av när det är ok att skaffa barn är?

    Båda har fast jobb sedan minst 5 år, man är gifta, äger sin bostad, har minst 100 000 kr på banken, är stormförälskade och har varit det i 10 år. Man har psykutretts och gjort kompletta medicinska scanningar, och kommer att göra det en gång i kvartalet så att man vet att ingen riskerar bli sjuk. Båda tränar och motionerar dagligen och springer triatlon en gång i månaden. Båda äter en hälsosam balanserad kost med endast ekoprodukter och inga halvfabrikat. Man bor så att man kan gå till dagis och cykla till jobbet, men där man inte behöver röra sig på några farliga bilvägar. Sjukhus ligger också en promenad bort. Allt i hushållet är endast i naturmaterial och barnet kläder sys av ull man själv kardat från fåren man håller i trädgården. Båda har också skrivit på ett kontrakt där man lovar att aldrig bråka och minst upprätthålla en gemensam fasad av lycka inför barnet för evigt, inga undantag. Bäst är nog om mor- eller farföäldrar bor grannar också så att föräldrarna ständigt har stöttning i att hitta de nya super extra hyper bästaste kläderna, leksakerna och uppfostringsmetoderna för barnet.

    Men du vill kanske bara fortsätta att skrika att allt utom två föräldrar som är superöverlyckliga inför barnets ankomst är icke godkänt?
  • Anonym (I)
    Richard1986 skrev 2018-12-23 01:42:23 följande:

    Som sagt - det som sker inne i din kropp är ditt beslut. Som kille förstår jag att han får panik. Min äldsta blev till med en mycket tillfällig sexpartner som jag absolut inte hade några planer på att skaffa barn med så jag kan mycket väl förstå att han säkert har panik. Man känner inte varandra efter en månad och har ingen aning då huruvida man verkligen vill ha ett förhållande med varandra. Det underlättar inte om det då kommer en oplanerad graviditet med i bilden. Att få barn med sin älskling sedan flera år är jobbigt nog. Att få barn med någon man nyligen träffat och knappt alls känner underlättar inte.

    Sen får man tänka på hur ens eget liv ser ut. Vart man står i livet, hur ens privatekonomi och framtidsutsikter ser ut, vilket socialt nätverk man har eftersom chansen är mycket stor att du kommer bli en 100 % ensamstående förälder om du behåller helt emot hans vilja, vad man vill göra i livet osv...

    Jag har en klar åsikt om huruvida det är rätt och riktigt mot barnet att behålla när man inte kan komma överens och det är kanske inte den du vill höra. Jag har sett för mycket av baksidorna av sådana beslut. Bråk, långdragna vårdnadstvister, bitterhet och hat mellan 2 föräldrar som tidigare svurit dyrt och heligt på att hålla sams för barnens skull men till slut ändå använder barnet som pistolskott för att övertrumfa och bryta ner den andre etc. Man har ingen aning om vad graviditet kan göra med människor förrän man verkligen är där...

    Men det som händer inne i din kropp är fortfarande ditt beslut. Oavsett vad han säger.


    Bra sagt, och bra perspektiv.

    I grunden vill TS ha barnet. Den nya frågan blir: vill TS ha barnet med risk för det du beskriver? Om fadern går med på att frånsäga sig vårdnaden och inte vill ha kontakt blir frågan om TS verkligen är beredd att sköta allt själv.

    Förhoppningsvis kan de åtminstone diskutera hur framtiden skulle se ut ifall de behåller, så att TS kan skapa sig en bild av vad det innebär, men som du säger kan de gå dåligt ändå, och det måste också tas med i beräkningarna.

    Det jag tror (.) Inte tänker på är att alternativet att ta bort barnet skulle kunna leda till en sämre framtid än den med mörka vårdnadstvister.... t ex att något händer så att hon aldrig kan bli gravid igen.
Svar på tråden Behålla barnet fast han inte vill?