BIM maj
Har nu fått mens igen och startar därför den här tråden. Blir vårt 9e försök.
BIM
5/5 ok1020
Har nu fått mens igen och startar därför den här tråden. Blir vårt 9e försök.
BIM
5/5 ok1020
Har nu fått mens igen och startar därför den här tråden. Blir vårt 9e försök.
BIM
5/5 ok1020
Hej! Jag var lite osäker om jag skulle hoppa in här eller inte. Det har blivit så ledsamt att hoppa vidare från tråd till tråd. Men nu är jag här. Det blir väl vårat 14e försök. Ärligt talat börjar jag att tappa räkningen.
Lite kort om min/våran situation:
Desperata efter så många misslyckade försök. Har tagit blodprov hos en privat gynekolog som inte hittar några fel alls. Har egen ägglossning, regelbunden mens, alla blodprover hade fina resultat. Hon hittade ingenting. Nu har vi precis börjat utredning via landstinget. Jag har tagit blodprover hos dom, min sambo ska lämna spermaprov nästa vecka. Han ska också ta blodprover.
Jag börjar tappa glädjen helt. Det känns som en kniv i bröstet så fort personer i min närhet talar om att de är gravida. Och helvete, alla blir gravida. Med barn ett, barn två och barn tre. Men inte vi.
Vi är 27 år och är hälsosamma. Ingen övervikt. Ingen alkohol. Tränar. Min sambo äter rosenrot och zink. Jag äter en hel jävla uppsjö av tabletter som ska vara bra för fertiliteten.
Förlåt att det blev deppig läsning från mig, men jag är deppig. Vet att det har känts skönt att kunna skriva av sig i de tidigare bim-trådarna för folk är så jäkla fina och stöttande. Känns som jag behöver stöttning från alla jäkla håll och kanter för att inte falla ihop som ett korthus.
Tack du som tog dig tid att läsa ända hit. Ha en fin kväll. Och alla ni som kämpar på där ute - heja er!
/L
BIM-lista
1/5 elenoresara, Maya 889, 88Sandy
2/5 Trettitvå, Rollan92, Solsken86
3/5 sommartjejen888, Emphz, skrollan94,
4/5 smlan, luktärtan, höstmamma, susanned, råttiz
5/5 ok1020, Evi82, Irene122, legenden123, t123, Grossess, sanfo1
6/5 Bebbelover, Rebecka93, Hannabananas, hallonsaft24
7/5 jejja93, nervösanonym, zebrans
8/5 Emmissss, Lyra78, Pixpoxy, Pikai
9/5 Babycakes79, Cheneyney, pepsi20, Gabriela11, sidechick
10/5 Proppen89, mammaanonym2barn
11/5 Espresso, Gummsan83, Jsv17, liebespuppe
12/5 Pahm, Lunne
13/5 Lonelygirl92, Desiree223
14/5 fjompp91, Tjoppa12
15/5 Sweetheart2017, CH90
16/5 Tessi1, LittleAngelbeat, butembobaby
18/5 Sirest01
19/5 babytjejen
20/5 Emuya
21/5 Enniie
22/5 Pennie22, luthia, Dimman, Sobioor, Lovalivet, Ollesmor
23/5 Lovalia, BabyEA
25/5 Zyprexa
26/5 MiaAhlin
27/5 Nicciz, Emma Sx
28/5 Mela88, Skrollan94
29/5 t123
30/5 Kakan32, brallison
31/5 MammaVici, Rollan92, Saga92
Pluslista;
25/4 Trettitvå -7
29/4 emphz -4, 88Sandy , luktärt
3/5 Sussaned -1, smlan -1, råttiz
4/5 legenden123 -1
5/5 jejja93 -2
7/5 Lonelygirl92 -5
8/5 Emmissss
12/5 CH90 - 3 mammaanonym +2
Hej! Känner med dig... men försök vända på det, du är fortfarande ung och nu får ni ju verkligen rätt hjälp på traven. Det kommer att lösa sig!
Gällande att gå och prata med någon så är det enbart positivt! Visst är man naken och utlämnad men när man väl är där så är det så skönt att veta att någon verkligen lyssnar och hjälper en. Ifjol blev jag sexuellt förgripen av en nära kollega och blev sittandes med en psykolog under ett halvårs tid. Det absolut bästa beslut jag tagit och normalt sett så skakar jag bara av mig grejer. Så ta det tillfället i akt. kram!
Hej. Och tack. Verkligen tack för att du tog dig tid att svara Känner mig som ett nervvrak verkligen.
Nej, inga symptom. Lite molvärk i äggstockarna. Men det hade jag förra månaden också. Så pass att jag verkligen trodde att jag var gravid, speciellt då mensen var fem dagar sen. Och min mens är aldrig sen.
Ja, jag har faktiskt funderat på det - att prata med nån. Men jag är lite rädd, det känns så exremt naket att sitta framför en människa och titta den i ögonen medan man berättar om sitt livs största sorg. För jag bara ältar allt i mitt huvud hela tiden. Min högsta önskan har alltid varit att bilda egen familj. Att bli mamma. Att bära mitt barn. Vara gravid och allt det där. Men för varje månad så känns det bara mer och mer hopplöst :(
Vi har fått tid hos en läkare i början av juni för att gå igenom våra provsvar. Usch vad nervös jag är.
Kram på dig!
Håller tummarna! Hade ju varit kul om det blev så för dig denna gången också :D själv är 2 av mina små syskon födda på morsdag med ett år i mellan.
Illamåendet är verkligen jobbigt. Är glad att jag bara mår illa på kvällarna numera. Dock driver alla kiss pauser mig till vansinne just nu :S
Nu kom det några droppar blod ner i toan efter jag kissat. Kan ju omöjligt vara mens 7 dagar efter ägglossning. (Har ju både tagit prov och tempat).... blir så trött på detta blod!!
Skulle inte vara en massa frågetecken. Det var smileysarna jag hade skrivit.
Hoppar in här.... har följt eran tråd i smyg????
Ville bara säga till dig Mela88 vi har BIM samtidigt. Och deina droppar blod kan mycke väl vara en nidblödning. Alltså ett positivt tecken ????????
Om du är gravid då borde testet verkligen visa det ????inga symtom?
Hej. Och tack. Verkligen tack för att du tog dig tid att svara Känner mig som ett nervvrak verkligen.
Nej, inga symptom. Lite molvärk i äggstockarna. Men det hade jag förra månaden också. Så pass att jag verkligen trodde att jag var gravid, speciellt då mensen var fem dagar sen. Och min mens är aldrig sen.
Ja, jag har faktiskt funderat på det - att prata med nån. Men jag är lite rädd, det känns så exremt naket att sitta framför en människa och titta den i ögonen medan man berättar om sitt livs största sorg. För jag bara ältar allt i mitt huvud hela tiden. Min högsta önskan har alltid varit att bilda egen familj. Att bli mamma. Att bära mitt barn. Vara gravid och allt det där. Men för varje månad så känns det bara mer och mer hopplöst :(
Vi har fått tid hos en läkare i början av juni för att gå igenom våra provsvar. Usch vad nervös jag är.
Kram på dig!