att leva med obotlig cancer
sitter här med snorig och dyngsurt linne.. gråter floder efter att ha läst bloggen som stefan skrivit de senaste dagarna. hans beskrivning av Cecilia på bröllopsdagen är så himla vacker. Man förstår så väl vilken underbar människa hon är trots att jag aldrig träffat henne.
Så sorgligt att en så ung och underbar människa ska drabbas av något så fruktansvärt orättvist....