Roliga händelser under förlossning del:7

Nej, men däremot tyckte han nog att jag var lite vimsig, haha! Efter att Adam kommit ut och jag fick ha honom på bröstet, så skulle barnmorskan sy mig.Jag hade benen i dom där stöden och låg mest och filosoferade över min vackra son när hon frågar om det är okej att hon undersöker mig lite. "-Javisst", säger jag snällt och tillmötesgående.Tre sekunder senare kikar jag upp och säger ängsligt: -"Ska du sy?!"-"Ja" säger hon, "det måste jag nog tyvärr."Sedan tar hon fram en bedövningsspruta, typ tandläkarmodell och jag lägger mig kvickt ner igen.Efter två sekunder tittar jag upp och säger, rätt ynkligt: -"Kan jag få lite kylsprej först är du snäll?"Hon sprejar så snällt och jag lägger mig ner, men far genast upp med huvet igen och säger:-"Förlåt om jag varit hemskt otrevliga mot er!"Hon skrattar lite och försäkrar att det har jag inte varit, och undersköterskan tillägger:"-Du har varit sååå duktig!"Undrar om dom säger det till alla???Sedan bedövar hon och syr, och det var väl ingen höjdare, men betydligt bättre än när Adam skulle ut i allafall.Till på köpet knäpper sambon kort (!!!) på mitt vackra ansiktsuttryck när hon syr.  MORR!

Läste också denna historia i regiontidningen, vilken syn det måste varit, tänk nättrosor, allt syns ju verkligen, skulle få madrömmar efter min förlossning om sambon stod helt näck i bara nättrosor

När jag skulle föda vår dotter för tre veckor sen hade vi varit så duktiga och tagit med oss mat även till min sambo så att han kuinde käka där. Men så gick allting så snabbt, plötsligt var värkarna jättestarka och det blev aldrig läge för honom att gå iväg för att värma maten. Jag hade dock en tallrik med fisk och potatis i förlossningsrummet som jag hade tagit med från serveringen med tanken att det säkert skulle dra ut på tiden och säkert skulle va skönt att kunna äta lite mer. Men när värkarna blev så starka var jag inte alls sugen på den där fisken längre, och jag sa till min sambo att han borde passa på att äta upp det medan vi var ensamma i rummet. Vi visste ju att papporna inte hade rätt att äta den maten så min sambo skulle skynda sig så att det inte såg ut som att jag hade smugglat mat till honom. Han satte igång och slängde i sig ett par skedar från tallriken, och precis då får jag världens värk och ligger och kvider och stönar in i lustgasmasken. Min sambo skyndar sig då ännu mer, verkligen öser in några tuggor till i munnen, för att snabbt kunna komma tillbaka till mig och hålla min hand. I det ögonblicket kommer den ansvariga barnmorskan in och ska presentera sig. Det hon möts av är jag som ligger och skriker och ser otroligt lidande ut, och min kille som står en bit bort och bekymmerslös slevar i sig mitt käk. Hon ler och säger:ja, så det här är pappan alltså? Och går fram och hälsar. Min sambo kan inte ens svara för hela munnen är proppfull med mat. Han bara nickar och ser skamsen ut och tuggar helt frenetsiskt, det ser verkligen ut som att han hade lämnat mig mitt i all smärta för att passa på och äta upp MIN mat. Det såg så himla dumt ut hela situatione och man var ju inte precis kapabel att säga nåt klipskt eller förklara sig när man var helt hög på lustgas...

Haha, ja......Men varför skulle bara jag ha ont?? *ler*