Vad för vanor för barn är det i de länder ni bor i??
Absolut kul tråd, bor själv i Sverige nu, men det blir kanske en tur till Kina till hösten.
Inlägg från: Pejo
|
-
-
Det händer ju även i Sverige - så det tror jag är generellt i världen. Gravida magar = allmän egendom
Mosie skrev 2008-06-19 03:50:57 följande:Det hade jag intrycket av att det hande overallt :) Har gor dem JAMNT det (Australien), har kompisar som ar tandlakare och deras patienter gor tom det nar de traffat dem for forsta ggn, ibland ar det lite creepy, typ 30ariga man som tafsar en pa magen, men oftast ar det lite aldre damer. Nyligen gravida har lite mer respekt och brukar fraga ;) -
Nu är jag väl typen ursvensk då, då jag verkligen uppskattar möjligheten att umgås med mitt barn sålänge som jag behagar o öka tillgängligheten för amning. De må finnas hur många studier som helst såvida när och om man ska lämna sina barn på dagis o i vilken ålder.
I Sverige har jag kvar min arbetsplats när jag går på föräldrarledighet - jag måste inte sluta för att kunna amma mitt barn helt mer än 4 mån. Jag skulle inte vilja vara tvingad att lämna min 4 månaders barn till ett dagis, om det än så vara ett guld dagis. Vid den tiden har jag knappt kommit ur första bubblan.
Jag personligen är väldigt nöjd med det svenska systemet, för jag tror att barn först o främst behöver sina föräldrar i dessa åldrar. Delningen av föräldrarledigheten är ju helt o hållet upptill vardera familj förutom vars två månader som inte kan flyttas.
Jag kan inte riktigt förstå tanken att det ska vara jobbigt att vara hemma med sina barn.
Nu är jag som sagt svensk o bor i sverige, följer tråden med tanke på ev utlandsflytt. Jag är uppväxt med systemet o ser kanske bara dess fördelar, men jag tycker att de är många kontra att vara ledig i 16 veckor.
Zazou skrev 2008-07-06 21:36:49 följande:Grejen är... När jag fortfarande bodde i Frankrike trodde jag att det svenska systemet av föräldraledighet var helt underbart. Det är först när jag flyttade hit, och sen när jag blev gravid, som jag upptäckte jag att det inte är lika perfekt som man skulle tro. Och det fick mig att åter-uppskatta (reapreciate?) det franska systemet...Låt mig förklara: i praktik upptäckte jag att1) fastän man pratar om "föräldraledighet", det är framför allt kvinnor som tar en lång ledighet, som gör att systemet är ännu mer handikaperande för kvinnor än ett system som det franska systemet där det inte finns nån riktigt pappaledighet, men där mammaledigheten är mycket kortare;2) dagisar tar inte emot barn under 1 år, som gör att man är tvungen att vara ledig minst 12 månader (2x6 månader i min sambos och min fall), att leva på bidrag även om man gärna skulle vilja jobba, att ha barnet hemma även om man gärna skulle vilja lämna det på dagis.Folk är i stort sett nöjda med systemet i Frankrike (16 veckor mammaledighet, 10 av de efter födelsen), förutom faktum att det inte finns nån riktigt pappaledighet. Frankrike har Europas högsta antal barn per kvinna, och det har nog mycket med det att göra... -
Jo, men att man ägnar tid åt barnen när de är små, innebär inte att man ägnar mindre tid åt dem när de är stora. Jag tycker med att barnen är roligare när de är lite äldre o man kan konversera mm men jag skulle inte vilja vara utan småbarnstiden heller o jag gillar att inte behöva välja karriär eller barn i samma mån som det blir annars. För visserligen ä 3x10 mån som det är mig endel men det är mindre än att sluta helt som vissa föräldrar väljer i många länder med sämre (enligt mig) vilkor på sin föräldrarledighet.
Jo, visst kan det anses som ett kortsiktigt arrangemang, men så är systemet o egentligen får du inte missgynnas rent lönemässigt att du är hemma med barn (även om det inte alltid funkar så).
Jag tror bästa valet för mina barn är att umgås med dem o ge dem kärlek. Inte saker o dyra universitet vilket visserligen är super ifall barnen vill det men så är inte alltid fallet.
Zazou skrev 2008-07-08 12:55:46 följande:Ja, du är faktiskt väldigt svensk! För min del tycker jag inte att det är jättekul att byta blöjor och ge flaskan dygnet rund. På kvällarna och helgerna skulle det vara nog, och jag ser fram emot till att min lilla docka ska bli mindre "docka" och mer "människa". Jag tror faktiskt att det är senare att barnen behöver mest sina föräldrar, när pedagogiken och uppfostran och utbildningen kommer i bilden - och det är det jag ser också fram emot till!Sen, när du säger "i Sverige har jag min arbetsplats kvar", fine! Men detta är ett väldigt kortsiktigt resonnemang. Din karriär kommer förstås att påverkas av att du har varit hemma 2 gånger 18 månader (på ett arbetsliv av typ 40 år är det mycket!). Detta innebär mindre pengar för att till exempel finansiera dina barns studier i utlandet i dyra universiteter...Så vilket är bästa valet för dina barn egentligen?