Att må dåligt när man äntligen får hem sitt underbarn.

Hej på er, har inte skrivit här på FL så mycket innan, men jag har följt er lite "på avstånd". Jag tycker också den här tråden fick en konstig vändning och jag skulle gärna, precis som Utlandssvensk, se ännu fler svar på ursprungsfrågan.

Förresten, stort tack TS och alla andra modiga mammor som beskrivit sina känslor här, det här visste jag verkligen ingenting om innan jag såg den här tråden!

Jag har en fundering: ni som råkat ut för detta, tror ni att det finns något sätt att förbereda sig på så att detta inte händer? Alltså, nu menar jag inte att ni skulle ha gjort något "fel", eller missat nåt innan ni hämtade barnet, utan jag menar bara om ni har något råd till alla oss andra som (förhoppningsvis) har adoptionen framför oss? I det här läget försöker man ju ta reda på allt man kan, även om jag förstår att man inte kan vara förberedd på precis allt.

Vi har fö vår föräldrautbildning till helgen och det ska bli intressant att se om detta tas upp.

Tack, meimei, och så är det nog. Det går nog inte skydda sig mot allt, men bara det att man är medveten om vilka problem som kan uppstå kanske kan hjälpa till.

Det är bara det att eftersom jag bor i Norrlands inland får man nog räkna med att i vår kommun och primärvård finns dålig beredskap för sådana här problem. Jag räknar kallt med att allt detta får man fixa själv om det skulle krisa, då kan det ju vara bra att vara lite förberedd