Sorg men drömmen om att komma vidare
Hej
Jag gjorde en sen abort (v. 18) för två veckor sedan. Det var en liten flicka med kromosomfel, som vi fick reda på när jag gjorde fostervattensprov. Jag har inte riktigt kunnat sätta ord på vad jag känner ännu, jag tror att jag fortfarande är i en blandning av chock och förnekelse men längtan efter att komma vidare är väldigt stark och känns också viktigt att bejaka. Inte minst för mina två små barn (den ena 4 år och den andre 21 månader) men också för att jag så snart som möjligt vill försöka bli gravid igen. En del tycker säkert att det är galet om att man ska läka mentalt innan men försöker igen, men jag tror att jag kan klara både sakerna samtidigt. Inte minst med hjälp av en psykoterapeut. Det är individuellt hur man bearbetar sorg. En del vill fördjupa sig i sin sorg medan andra - liksom jag - måste låta livet fortsätta som vanligt samtidigt som man sörjer.
På sjukhuset fick jag informationen att mensen dröjer 1-3 månader och att det sedan är okej att försöka igen. Jag blev skrapad samtidigt som de plockade ut fostret (ja, jag skriver foster för det känns lättare just nu) som hade fastnat och inte kom ut. Jag blöder fortfarande även om det (tvi-tvi) verkar som det börjar avta. Hur länge blödde ni? När fick ni tillbaka mensen? Hur lång tid efter blev ni gravida? Hur kändes det? Jag vill veta så mycket som möjligt. Tack på förhand.