Mia-Sanningen om gömda

Tänker inte gå in på detaljer, men jag tycker att eftersom det är klart i boken att det bara är hennes version som kommer fram så får man ta det med en nypa salt. Marklund har inte pratat med hennes föräldrar, vänner, äldsta son eller nån mer som känner till historien.

Usch jag blir illa till mods när jag läser Antonssons blogg.
Tänk om han verkligen höll på att döda henne? Kan man verkligen hitta på en berättelse så väl beskriven som "gömda"? Jag har läst gömda flertalet gånger och har gråtit många tårar över Mia och barnen. Jag vill egentligen tro att det är påhittat, men mitt hjärta säger att den måste vara sann.

Ska definitivt läsa denna bok som kommer ut i december.

När jag var på bok & biblioteksmässan i Göteborg i september, såg jag förlaget, som ger ut boken, och deras monter.Det första jag lade märke till var en av deras affischer. På den stod "Vingklippt", sanningen om stiftelsen Paradiset. Jag tog en broschyr och nu har jag läst den boken, som är skriven av Elisabeth Hermon. Jag kan varmt rekommendera den boken. Efter några dagar såg jag den andra affischen, "Mia sanningen om Gömda", tog broshyren och läste med stigande förvåning vad där stod. En dag stod plötsligt Unni Drougge vid förlagets monter och jag kom plötsligt att tänka på vad som hade stått i tidningen någon dag innan, om bråket mellan Unni och Liza.Jag har beställt boken "Mia sanningen om Gömda" och det ska bli mig ett sant nöje att läsa den. På Liza Marklunds hemsida står det fortfarande att "Gömda och Asyl" är "sanna berättelser". För mig har orden "sann berättelse" en stor tyngd och kan aldrig jämföras med "baserad på en sann historia" Det är två helt skilda litteratur förklaringar.

Bei Bei skrev 2008-11-04 09:44:02 följande:

Varför vill så få ta i att en kvinna kan ljuga? Om hon berättar något hemskt, så måste det automatiskt vara sant.