V.V.S-tråden - Våga Vägra Skov! Tråd nummer 13!

Det finns ju något som heter förstoppningsdiarré, kan det vara det tror du?

Ser att ni pratar magsjuka. Usch det är fienden nummer ett i våra liv för jag blir helt utslagen och det tar flera veckor innan magen blir normal igen. Vi är jättenoga med att tvätta händerna ordentligt (med tvål, för calici dvs vinterkräksjukans baciller dör bara av tvål inte av sprit) när vi varit ute, även om vi bara varit nere i tvättstugan

Dock har jag aldrig fått ett skov för att jag blivit magsjuk

Går det inte att vaccinera så små barn mot vinterinfluensan? Jag menar det är ett skydd mot den i alla fall även om vaccinet inte tar alla magsjukor

Jag fick först själva en testkapsel som löses upp av sig själv om den skulle fastna och sen fick jag svälja själva kamerakapseln

Jag tyckte inte det var svårt att svälja själva kapseln, den är något lite större än en 1grams alvedon men den är inte så sträv som en alvedon och glider därför lättare ner

Det enda jag inte gillade var att de gav mig minifom först för att det skulle vara mindre bubblor i magen vilket gjorde att min tarm arbetade jätteeeeeeeeeelångsamt och det tog bortåt 12 timmar innan kapseln kom ut (de räknar med åtta) så de fick inga bilder på den sista biten tunntarm

Många av våra ledsymptom påminner väldigt mycket om bechtrews men det är inte så ofta som vi får diagnosen bechtrews också

För att kunna ge diagnosen bechtrews måste ryggen ha börjat stelna. Och då menar jag inte att ryggen känns stel utan att brosket mellan kotorna omvandlas till ben och man kan inte längre fysiskt röra på kotorna eftersom de växer ihop

Min man har bechtrews så jag kan en del om det

Kvinnor kan utveckla bechtrews redan vid 25+ men det vanligaste är att ryggen inte börjar stelna förrän vid 50-60års åldern.

Kvinnor får också, generellt sätt, lättare symptom än män (med lättare menar jag att det tar längre tid för ryggen att stelna helt och att färre kotor verkar stelna, dvs jag pratar inte om hur ont det gör)

Med mig är det sådär. Sen sista operationen så lever jag med konstant smärta i buken på runt 5 på smärtskalan (efter värktabletter) och det fungerar inte

(innan op låg det på 3 och det gick att leva med)

Jag har oxynorm som jag tar på dagen när jag ska göra något utanför lägenheten (dvs handla, tvätta osv) för det funkar inte att ha så ont

Jag menar vad ska man göra? Jag vill inte ta oxynormen men jag kan ju inte bara ligga hopkrupen i soffan hela dagarna (maken är ju inte frisk han heller och jag kan inte lägga över precis allt på honom även om han ställer upp till 100%)

Förlåt, vilket egoinlägg. Bara lite deppig. När jag tar oxynorm och får en paus från smärtan så börjar jag drömma om att göra saker (plugga, jobba ideelt eller till och med jobba på riktigt) och sen kommer smärtan tillbaka och verkligheten kommer ifatt (jag har döpt det till jojo-smärta)

oxynorm är morfin och inte så bra att ta varje dag

Jag hade rekommenderat vaginal förlossning. Helt enkelt för att risken för sammanväxningar (och fistlar??) efter en operation är stor och de kan göra väldigt, väldigt ont

Sen finns den (osannolika) risken att tarmarna stannar och inte kommer igång. Det har hänt Jenny F i denna tråden

Visst, det finns risk att spricka bakåt men om du pratar med läkarna om tillväxtultraljud och kanske igångsättning lite tidigare än bf så kanske du kan minimera riskerna? Kanske även använda en doula på förlossningen som kan jaga på bm att minimera riskerna (för det kan de)

Nej, det tror jag inte. Drick ordentligt (precis som vanligt)

När på måndag ska du göra den?

Ni som fått träffa en smärtläkare (på en smärtmottagning) fick ni hjälp mot smärtan första gången? Eller ska man gå igenom en kartläggning först (o fortsätta lida)?

Med andra ord; vad kan jag förvänta mig?