Inga njurar eller urinblåsa!!

Efter förlusten av vår Julian, visade fostervattensprovet på att det inte var någon kromosomavvikelse, utan förklaringen var maximal otur. Vid nästa graviditet hade även vår lilla pojke Elliott liknande skador. Förklaringen är inte längre maximal otur, utan att troligtvis bär vi (jag och sambon) på samma genanlag som ger dessa skador. Upprepningsrisken uppskattar man ligga mellan 25-50% vid varje graviditet.

I vårt fall finns det bara en liten chans att man hittar något, trots stora utredningar/analyser, detta på grund av att man aldrig tidigare har sett den kombination av fosterskador.