Anna Ankas avsugningar

Ähhh.. det är väl bara att se till att ge han vad han vill ha, så han är nöjd och inte vill gå till någon annan. Done with you girl.. on your knees and do your thing.

Plutteli: Jag väljer inte ut ditt inlägg här för granskning eller specifikt för diskussion utan det handlar mer om vad jag reagerar på i allmänhet i denna tråden. Det finns inga garantier för att någon är eller inte är otrogen. Det är det vackra med kärleken att den bygger på tillit. Så att försöka mäta sannolikheter kring otrohet anser jag vara belagt med inbyggda fel som ger resultat man inte kan lita på. Därmed verkar det som att de allra flesta har en åsikt som speglar detta. Oavsett vad du gör så kan man "trilla dit" både som bedragen och som bedragare. Det jag däremot reagerar på är något jag tror är mer kontroversiellt och svårare att sätta fingret på. Att definera det är inget jag tänker ge mig på. Men jag anser att man måste vårda relationen man har. Jag säger verkligen måste. Inte "om man har lust" eller "jag är upptagen med mitt men kanske sen" eller "Varför ska jag...". Det finns fler variationer men temat är fortfarande att man är som två öar som egentligen inte har mer än ett par rangliga hängbroar mellan sig. Att då hävda att ett sådant sammhörighetsläge är lika benäget att fallera och rämna som om öarna hade rejäla broar och kanske en landfyllnad mellan sig som rent tekniskt gör att det inte är två öar längre utan en enda, är befängt. Detta knyter jag därmed an till ovanstående om att oavsett vad man gör så kan man trilla dit och nyanserar det. I vår strävan då att koppla samman de två öarna så finns där en dynamik som tyvärr färgas av en rad utomstående faktorer och inflytanden. Media är ju en stor aktör, vänner och bekanta likaså. Jag tror att det är här kontroverserna egentligen börjar. Det finns förväntningar på hur vi ska vara i relationen och dessa speglar samhällets individualistist färgade krav och förebilder. Att då som kvinna gå ner på knä och ta den lydigt i munnen och svälja hans sats när han faktiskt känner för att den ska ner i hennes svalg, njuta så det pirrar i hela kroppen, och sedan göra sig i ordning för jobbet som avdelningschef på MTG Media skapar kontrovers (och sedan offentligt tycka att detta är ett mycket bra sätt att skapa starka band mellan de två ingående öarna....tjena och lycka till säger jag bara). Både utanför detta partnerskap om man får reda på att de har den dynamiken men också kanske inombords för kvinnan och mannen som ägnar sig åt det. Jag säger kanske för i de allra flesta fall av den här typen av maktfördelning (oavsett vilket av könen som besitter mest) så kan man stå emot den typen av tvivel. Men ändå. Och det är det här som jag skrivit om i som är så svårt att sätta fingret på. Det är bara en känsla jag har men det känns som det är väldigt mycket feminism i den mening att jag ska minnsann inte acceptera något annat än 50/50 i alla lägen oavsett. Vill jag egentligen något annat, då är de fel på mig, eller hur vågar du ens föreslå det, vart är vi på väg egentligen, hur kan man säga så, har du tänkt på at... osv.... Detta är bara min egna observation och inget annat och jag håller med Plutti när hon säger att uppvaktning har en gräns den också. För mycket och det kan lika gärna börja rämna alla de broar och kopplingar man byggt upp mellan varandra...

Till en viss del håller jag faktiskt med fru Anka...men tycker allt som oftast att hon verkar vara en vidrig människa...låter kanske konstigt! Men jag håller med om att man ska tillfredställa varandras behov och att man sak göra sig fin för varann, ta hand om sitt yttre. Med det menar jag inte att man måste vara trådsmal för att vara fin för det är definitivt inte jag. Det jag menar är att man inte behöver ju inte sunka till sig när man har "sitt på det torra" så att säga, det behövs faktiskt inte så mycket för att göra sig fin för sin partner. Man hinner med det även om man har barn... Istället för mysbrallan som för visso är skön kan man ju ha en fin klänning finns ju massor som inte är överfina, som man kan bära både hemma till vardags med barnen, men som går att klä upp till fest.. Har ofta klänning el kjol och får jämt höra att jag är fin av min partner, det är så lite som behövs, detta går ju självklart åt båda hållen, det är klart att även mannen ska anstränga sig för sin kvinna också. Samma sak gäller sex, det är ju självklart att man ska tillfredställa varandras behov. Vi älskar nästan varje morgon eller ger varann oralsex, för min del tycker jag att det ger en enorm energiboost inför dagen. Kan gärna ge min partner en avsugning på morgonen bara för att jag vill det utan att jag får något just då, får tillbaka det mångfallt sedan.. Tycker att ett bra sexliv är enormt viktigt i ett förhållande. Alla behöver inte hålla med, men det är i allafall min åsikt.. Självklart är det ju inget som garanterar att ens partner inte går utanför förhållandet och träffar andra, det hände mig i mitt förra förhållande.

Precis. KANSKE kan rädda förhållandet. De flesta jag vet som haft ett uruselt sexliv har faktiskt separerat. Till slut. Avsaknaden av sexlust har ju inte bara med sex att göra utan också med lust till sin partner. På många olika områden.

Anonym (TheMan) skrev 2009-09-29 22:12:22 följande: Håller med dig fullständigt! Man kan minska RISKEN för otrohet. Verkar som om de flesta som läser i den här tråden inte ser sådana ord utan bara tänker svart eller vitt. Visst finns det dem - kvinnor som män - som är notoriskt otrogna. Nej, det spelar nog ingen roll hur bra sexliv man har med en sådan för där är det annat än sexbrist som lockar. Som kanske spänning, förbjuden frukt eller helt enkelt att kärleken saknas i relationen. Men sen finns de dem som verkligen älskar sin partner, som har stått ut med lite eller obefintligt sexliv i flera år i väntan på att partnern ska hitta tillbaka. Den här gruppen vill inte vara otrogna men drivs till det. Självklart är det deras ansvar att de tar steget, men steget hade inte ens varit i närheten att tas, de hade inte tittat en gång extra på den där människan på konferensen om de haft ett tillfredställande sexliv hemma. Tror jag! Jag blir nästan mörkrädd när jag läser om hur en del resonerar angående vad deras partner måste stå ut med. Varför ens ha en relation om man resonerar att var och en ska sköta sitt? Om inte JAG har ansvar för min mans sexuella njutning - vem har? HAN? Högern i duschen? Jag tycker i allra högsta grad att MIN MAN har ansvar för min sexuella njutning - onanera är inget för mig. Och sist men inte minst så tycker jag att SEX är viktigt i en relation!